Månad: augusti 2019

Bak lukkede dører skamroser amerikanske toppoffiserer, diplomater og politikere Andøya flystasjon. Omtalen av Evenes flystasjon, dit de norske maritime patruljeflyene er planlagt flyttet, er langt mer lavmælt og forsiktig. Prøver USA å fortelle norske politikere noe? […]

NATO er bekymret for om Norge har en tilstrekkelig evne til alliert mottak. Norge har også en for lav kampkraft på maritim side og i luften, for ikke å snakke om på land, mener våre allierte venner. Manglende norsk maritim overvåking av nordområdene er  også hyppig oppe som tema. Men amerikanske representanter skryter spesielt av tre ting: Samarbeidet om innfasingen av F-35-flyene, av norske soldaters dyktighet (det er imidlertid bare så få av dem), og av den infrastrukturen som i dag finnes på Andøya flystasjon for gjennomføring av allierte luftoperative operasjoner, herunder både for kampfly og maritime patruljefly. Läs artikel

Forsvarssjefen sier han sa feil da han snakket om hvilke raketter Russland hadde plassert langs norskegrensa.

Det vakte oppsikt da forsvarssjef Haakon Bruun-Hanssen i podkasten Krig & Sånn, forklarte at «Russland har brutt avtalen om å ikke ha mellomdistanse kjernevåpen». At «de utplasserer, både langs med de baltiske land, men også langs grensene våre, nye typer kjernevåpen, som det er mellomdistanse på»

Mellomdistanseraketter har en rekkevidde på mellom 500 til 5500 kilometer. Til sammenligning er Norge på langs 1700 kilometer, noe som betyr at en mellomdistanserakett kan nå helt til Kristiansand og lenger, mens en kortdistanserakett potensielt kan nå så langt som til Bardufoss eller Narvik. En mellomdistanserakett er en trussel mot hele det norske fastlandet. […]

Onsdag ettermiddag får Forsvarets forum svar i en e-post fra forsvarssjefens talsperson major Roar Wold. Han skriver:

«Forsvarssjefen mente kortdistansemissiler. Det han siktet til var Iskander-missilet, som er et kortholds ballistisk- og kryssermissilsystem, som kan bære både nukleære og konvensjonelle stridshoder (ref. det utdraget jeg sendte deg fra sjef Es tale). Det vesentlige her er  at han ikke snakket om en permanent utplassering, slik som oppslagene de siste dagene har gitt inntrykk av, men til utplassering under en øvelse.» Läs artikel

[…] Samtidig fremstår utsiktene til at Norge vil få alliert støtte som mer usikre, også utover de situasjonene det allerede er tvil om i dag. Selv om våre allierte har økt forsvarsbudsjettene, USA styrket tilstedeværelsen i Europa og NATO satset på kollektivt forsvar de siste årene, vil økonomiske og demografiske utfordringer gjøre det vanskeligere for europeiske land å prioritere forsvar fremover. Asias vekst vil uansett trekke USA østover, mens ringvirkningene av stater som kollapser i Afrika fremstår som den mest sannsynlige sikkerhetsutfordringen for Europa på sikt. Dagens sprikende trusselbilde vil derfor trolig vedvare, mens nasjonalistiske strømninger utgjør en ny trussel for samholdet i NATO. Alliansen vil trolig overleve, men samtidig utvikle seg i retning av å bli et rammeverk for koalisjoner av villige, også for kollektivt forsvar.

Med dagens trender vil Norges største utfordring være å redusere tvilen rundt alliert støtte, uten samtidig å øke spenningen i våre nærområder. Denne utfordringen vil imidlertid ikke forsvinne av seg selv, fordi usikkerheten rundt våre alliertes vilje og evne til å komme Norge til unnsetning kan bli enda tydeligere med tiden. Samtidig kan det bli mer risikabelt å introdusere nye allierte etter at dagens er borte. Nyanser av alliert støtte – med hensyn til hvem, når og hvor mye støtte vi skal forutsette – bør derfor vurderes nøye fra ett scenario til et annet. I dag fremstår tettere nordisk samarbeid som det beste alternativet for å redusere usikkerheten rundt alliert støtte, fordi interessene er så sammenfallende og risikoene relativt små. Norden kan også være en mulig løsning i situasjoner som er for store for Norge, men for små for NATO. Läs rapporten

Norge kan ikke lenger forvente at USAs vilje til å støtte Europa vil være like sterk de neste 15–25 årene som den har vært de siste tiårene.

Dette er en av konklusjonene i en ny rapport fra Forsvarets Forskningsinstitutt (FFI), som tar for seg dagens sikkerhetspolitiske situasjon og mulige utfordringer Norge og andre NATO-allierte i Europa vil stå overfor de kommende årene.

Ifølge rapporten er den største forsvars- og sikkerhetspolitiske oppgaven for Norge fremover å redusere usikkerheten rundt alliert støtte, uten å øke spenningen og faren for eskalering i Norges nærområder.

Samtidig som den globale stabiliteten settes på prøve, kan USA bli tvunget til å ta tøffere prioriteringer. Det kan få konsekvenser for Norge og andre Nato-land. […]

Som en følge av at Europa er inne i en negativ utvikling med tanke på befolkningsvekst og økonomiske fremtidsutsikter, kan dette igjen påvirke USAs motivasjon og interesse for å beskytte kontinentet i fremtiden.

«Hovedårsaken er at Europa, allerede fra 2020, vil være den eneste regionen i verden med både en synkende og en aldrende befolkning. Den forventede økonomiske vekstraten i Europa ligger derfor langt lavere enn i andre regioner, både på kort og lang sikt. Europeiske land vil derfor kunne fremstå som enda mindre attraktive allierte for USA i et globalt perspektiv,» påpeker forskerne. Läs artikel

Armén övar lokalförsvarsuppgifter i Sydösterbotten, Kajanaland, Egentliga Tavastland, Mellersta Finland, Kymmenedalen, Lappland och Nyland under tiden 9–13.9.2019. Genom övningarna utvecklas lokalförsvarets beredskap och prestationsförmåga samt myndigheternas förmåga att samarbeta i snabbt föränderliga situationer i hela landet. I övningen deltar sammanlagt 4 100 representanter för försvarsmakten och olika myndigheter.

I övningarna deltar förutom den avlönade personalen och beväringarna i militärpoliskompanierna och beredskapsenheterna även lokala trupper , som består av reservister som känner till sitt eget område.

– För oss är övningarna en möjlighet att utveckla de lokala truppernas beredskap, stridsförmåga, ledarskap och utrustning, konstaterar arméns beredskapschef, överste Pasi Hirvonen. Läs artikel

[…] För fyra år sedan, när vi tog våra första steg i samarbetet med den föregående regeringen, citerade jag J.W. Snellman i mitt tal här på ambassadörsdagarna. Tankarna från 1863 förtjänar att upprepas åter en gång. ”Endast i ungdomens fantasier verka nationerna för mänskligheten genom att uppoffra sig för varandra”, skrev vår nationalfilosof. Och fortsatte: ”I verkligheten lever varje nation för sina intressen, och skall så leva.”[…]

Mitt i den eskalerande stormaktskampen och den förfallande  internationella ordningen är Snellmans statsklokhet å andra sidan aktuell på ett helt nytt sätt. ”En nation bör lita endast på sig själv” är den övertygelse han är känd för. Att erinra sig om denna tanke är på intet sätt trångsynt, exkluderande nationalism. Snarare tidlös realism. I sista hand är det bara vi själva som kan svara för vår säkerhet och välfärd, ingen annan. Alla arbetar dock inte för det gemensamma bästa. Läs talet

Iranian Foreign Minister Mohammad Javad Zarif plans to travel to Japan to meet with his counterpart Taro Kono on Tuesday amid heightened tensions in and around the Persian Gulf, Japanese government sources said Monday.

Zarif and Kono will hold their first talks since the United States last month called on allies including Japan to join a military coalition to safeguard commercial shipping in the Strait of Hormuz from Iranian threats. Tensions between Iran and the United States remain heightened after a string of attacks on oil tankers near the sea lane that Washington has blamed on Tehran.

While countries including Britain and Australia have announced their participation in the initiative, called the Maritime Security Initiative or Operation Sentinel, Japan has remained hesitant out of concern that doing so would hurt its friendly relations with Iran. Läs artikel

USA forflytter to av sine B-2 Spirit bombefly til Storbritannia etter at russiske atomubåter fyrte av to ballistiske missiler fra nordområdene lørdag. Samtidig flyr allierte overvåkings- og tankfly i skytteltrafikk til nordområdene og havområdene mellom Grønland, Island og Storbritannia. […]

Ifølge allierte og norske forsvarskilder har det vært intens militær aktivitet fra både russisk og NATOs side i rundt en uke, med start tidlig forrige uke. Det har vært en serie tokt med ulike patrulje- og rekognoseringsfly. I tillegg til intens patruljering fra P-8A Poseidon overvåkingsfly fra US Navy fra Keflavik-basen på Island, har også britiske og amerikanske RC-135V Rivet Joint rekognoseringsfly vært på tokt både i Barentshavet og Nord-Atlanteren. Läs artikel

[…] Militärt sett är Finland ett neutralt medlemsland i EU, med en trovärdig kapacitet att försvara sitt territorium. Även under vårt EU-ordförandeskap vill vi delta i utvecklandet av EU:s försvarssamarbete. Frågorna om Nato-partnerskapet har intensifierats. Vi bygger upp ett fungerande bilateralt försvarssamarbete i Europa med Förenta staterna. Finland evaluerar kontinuerligt förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön.

Vid våra bedömningar av hur förändringarna påverkar vår positionering är vi självständiga. Militär neutralitet är inte ett ideologiskt val, utan ett pragmatiskt, och detsamma gäller även en eventuell förändrad position. Min regering fortsätter på Finlands långsiktiga linje inom utrikes- och säkerhetspolitiken. Det är viktigt att våra signaler om kontinuiteten är tydliga. […]

Jag hoppas att Ryssland tar vara på möjligheten att skapa en dialog med den nya ledningen i Ukraina. Rysslands agerande i Ukraina har inverkat negativt på säkerhetsläget i hela Europa och lett till sanktioner. Läget i Ukraina är också en betydande delorsak till de spänningar som råder mellan Ryssland och Förenta staterna. I detta sammanhang är genomförandet av Minskavtalen centralt. Alla FN:s säkerhetsråds medlemmar bär ett särskilt ansvar för att iaktta internationell rätt.

Det är viktigt att Finland har goda relationer till Ryssland. För närvarande är relationerna så goda som de kan vara i ljuset av nuläget. På en praktisk nivå fungerar relationerna. Ryssland är en viktig granne för Finland. Finlands Rysslandspolitik bygger på EU:s Rysslandspolitik, och vi vill stå fast vid de principer inom EU som vi själva varit med om att skapa. Tack vare den dialog som vi har haft med Ryssland kan vi diskutera även svåra frågor.  Läs talet

I strålande sol hölls under söndagen Flygdagen på Blekinge Flygflottilj F17 i Kallinge. Flera tusentals besökare kom för att titta på bland annat nya JAS 39E Gripen, som för första gången visades upp för allmänheten.

Dette er grunnen til at Norge bør bry seg om INF-avtalens sammenbrudd.

Forrige uke testet USA mellomdistanseraketter for første gang siden nedrustningsavtalen som forbyr landbaserte mellomdistanseraketter, ble signert i 1987. Russland og Kinafordømte testen og sier USA provoserer.

I første episode av Forsvarets forum nye podkast «Krig & Sånn» (som du kan høre på nederst i saken), forteller forsvarssjef Haakon Bruun-Hanssen om hvordan av INF-avtalens sammenbrudd, påvirker Norge.

– Det (nedrustningsavtalen red. anm) betyr at våpnene i Sovjet etter den tid, var globale våpen. Våpen rettet mot USA, med en rekkevidde på 10.000 kilometer eller mer, forteller Bruun-Hanssen.

– Det som skjer i disse dager er at Russland har brutt denne avtalen om å ikke ha mellomdistanse kjernevåpen. De utplasserer, både langs med de baltiske land, men også langs grensene våre, nye typer kjernevåpen, som det er mellomdistanse på, forteller han videre.

På spørsmål om han frykter at disse vil bli avfyrt mot Norge i nærmeste fremtid, svarer han likevel nei.[…]

Bruun-Hanssen sier at de nye våpnene har Norge og andre europeiske byer som mål. I motsetning til tidligere, da våpnene hadde en lengre rekkevidde.

– Våpnene rekker jo ikke lenger enn til Norge, sier han i podkasten. Läs artikel

[…] On Aug. 14, 1936—83 years ago—FDR gave a speech at Chautauqua in upstate New York, fulfilling a promise he had made at his inauguration in 1933. It is a remarkable speech, where FDR lays out his thoughts on the proper American approach to international affairs. He explains his “good neighbor” policy toward Latin America, along with his belief that although a more liberal international trade may not prevent war, “without a more liberal international trade, war is a natural sequence.” […]

For me, the most remarkable feature of this speech is Roosevelt’s blunt, vivid, and passionate denunciation of war, expressed with a candor that is almost entirely absent from political discourse today. After making it clear that “we are not isolationists, except insofar as we seek to isolate ourselves completely from war,” he acknowledges that “so long as war exists on Earth, there will be some danger that even the nation which most ardently desires peace may be drawn into war.” Läs artikel