Augustitankar om stolthet och interventionism

Anders Björnsson

Sverige fegar in i det ena försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet efter det andra. Hur kan man som svensk vara stolt över ett sådant beteende? Det är fråga om en plattläggningsdoktrin som, i kombination med det tydliga utpekandet av ett föregivet aggressivt Ryssland som enda hotbild mot Sverige, utsätter oss för stor fara.

En risk, som sällan uppmärksammas, är att man med sådan feghet – att ta skydd bakom de stora grabbarna – dras in i situationer, som man inte har någon som helst kontroll över. Man tvingas följa en logik som andra har dragit upp, och detta oavsett om man behåller den formella beslutanderätten att engagera sig eller ej.

Läs mer

Sommarrepris: Den svenske tsaren, Mats Björkenfeldt presenterar en ny bok

Vi återpublicerar här en artikel för sommarläsning (Utgivarna)

Den ryske tsaren Ivan den Förskräcklige dog 1584, ett år efter freden med svenskarna, vilken avslutade Livlandskriget. Hans son, Fjodor Ivanovitj, skulle bli den siste av släkten Rurik att besitta den moskovitiska tronen över ett land som var ödelagt av krig och terror, men mer centraliserat än någonsin.

Skapandet av Moskvapatriarkatet 1588 var inte tsar Fjodors förtjänst, utan hans svågers, Boris Gudonovs. Fjodor dog 1598, barnlös, varefter Boris valdes. Århundradet skulle avslutas med en ny politik, ett nytt kyrkligt team och en ny dynasti.

Läs mer

Iran – Statement by Mr Jean-Yves Le Drian, French Minister for Europe and Foreign Affairs (9 August 2019), diplomatie.gouv.fr

On Iran, France speaks with total sovereignty. France commits strongly to peace and security in the region, and commits to enabling de-escalation. France requires no authorization to do so.

France is true to the Vienna Joint Comprehensive Plan of Action (JCPoA), which blocks nuclear proliferation. It is true to its signature, as are the other signatories of the JCPoA, apart from the United States, and firmly asks Iran to resume compliance with its obligations.

The heightened tensions require political initiatives to restore the conditions for dialogue. That is what President Macron is doing, in full transparency with our partners and first and foremost with the European JCPoA signatories. He is of course keeping the US authorities informed. All efforts must be brought together to avoid this conflictual situation becoming a dangerous confrontation. Läs uttalandet

Intens russisk flyoffensiv mot Norge, aldrimer.no

Forsvarets kampfly har i løpet av torsdag vært på vingene hele tre ganger for å identifisere og om nødvendig avskjære hele ni russiske militære fly som har flydd langs norskekysten. Forsvaret erkjenner at dette aktivitetsnivået er oppsiktsvekkende høyt.

— I dag har det vært tre scrambles, sier talskvinne ved Forsvarets operative hovedkvarter (FOH), major Elisabeth Eikeland.

“Scramble” er det engelskspråklige begrepet Forsvaret benytter for når man beslutter å sende på vingene norske kampfly som står i 15-minutters alarmberedskap for NATO. Beslutningen tas av NATO, men i samråd med det norske Forsvaret.

FOH opplyser til Aldrimer.no at ett eller flere av de ni militære flyene fra Russland har beveget seg så langt sør som til Bodø. Läs artikel

 

Slik driver Russland nervekrig langs norskekysten, aldrimer.no

Nordflåten og Russland driver nervekrig mot Forsvaret langs norskekysten. Flere sivile fartøyer opererer svært tett på norske forsvarsinstallasjoner og marinefartøy. Men dette møtes foreløpig med taushet fra Forsvarets side.

Det russiske statseide forsknings- og seismikkfartøyet «Akademik Lazarev» kan foreta detaljerte kartlegginger av havbunnen. Skipet har også slepesonar ombord, som trolig også kan benyttes til å lokalisere og identifisere ubåter.

Skipet har de siste dagene gått nordover langs norskekysten og befinner seg akkurat nå utenfor Nordlandskysten, i nærheten av ett av de fire skytefeltene som Russland har levert NOTAM-varsel på om mulige missil- og skyteøvelser i tidsrommet 14. – 17. august. Läs artikel

Regeringen vill att Sverige går med i det europeiska interventionsinitiativet

Utgivarna

Försvarsminister Peter Hultqvist förklarade igår:

– Man kan naturligtvis spekulera om den typen av saker men vi ser varje samarbete för sig. Vi tycker att det är väldigt bra att kunna delta med tio andra länder i en säkerhetspolitisk dialog och ha möjligheten också om det skulle visa sig nödvändigt att genomföra krissituationsoperationer.

Främst Moderaterna har sedan en längre tid legat på regeringen att gå med.

Försvarsminister Peter Hultqvist besvarade den 26 juni en skriftlig fråga från riksdagsman Hans Wallmark (M) om regeringens hållning till EII. I sitt svar förklarade försvarsministern: ”Regeringen ser EII som ett viktigt initiativ med potential att stärka det europeiska säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet som helhet, tillsammans med andra samarbetsformat.” Han nämnde också att regeringen för en dialog med Frankrike om deltagande.

I ett svar på en upprepad fråga från Wallmark skrev försvarsministern den 5 augusti att regeringen bedömer

”att EII är ett viktigt initiativ med potential att stärka det säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet i Europa som helhet, tillsammans med andra samarbetsformat. Inför gemensamt beslut av deltagarländerna om en eventuell utvidgning av deltagarkretsen i EII, som tidigast kan fattas i september i år, för regeringen dialog med dessa länder om Sveriges intresse av att gå med i och bidra till initiativet.”

Nu verkar det således som regeringen bestämt sig.

Läs mer

To personer døde i eksplosjon på russisk militærbase, forsvaretsforum.no

​To personer er døde og seks er skadd i en eksplosjon i en jetmotor på en militærbase ved Arkhangelsk i Nord-Russland torsdag. Eksplosjonen skjedde under en test av en jetmotor med flytende drivstoff, sier Russlands forsvarsdepartement i en uttalelse gjengitt av det statlige nyhetsbyrået TASS. Det oppsto en brann etter eksplosjonen, som skjedde på et skip på basen i Severodvinsk Arkhangelsk-regionen. Det er også stasjonert atomubåter i området, men det skal ikke være registrert forhøyede strålingsverdier i området. I forrige måned ble 14 mennesker drept i en brann i en atomubåt i Barentshavet, melder NTB. Läs artikel

Trumps attack mot Macron – om konflikten med Iran, expressen.se

President Donald Trump går till våldsam attack mot sin franska kollega Emmanuel Macron. Bråket mellan de två västliga stormakterna gäller Iran – och Trump anklagar Macron för att störa USA:s politik.[…]

Trump har infört hårda ekonomiska sanktioner mot Iran och dragit sig ur det internationella avtalet om begränsning av Irans atomindustri – med motiveringen att Iran inte har gett upp sina planer på att utveckla kärnvapen.  Men flera av USA:s allierade som också skrivit på atomavtalet, bland dem Frankrike, motsätter sig Trumps försök att isolera Iran vilket frustrerar den amerikanske presidenten, skriver AFP. […]

USA och flera av arabländerna i regionen anklagar Iran för att ha attackerat fartyg i och kring det strategiskt viktiga Hormuzsundet. Regimen i Teheran avvisar anklagelserna.

USA, Storbritannien och andra länder vill dra i gång en internationell säkerhetsinsats i Persiska viken, alltså en militärstyrka som ska eskortera fartyg där. Men flera europeiska länder är skeptiska, detta för att de tror att ett sådant initiativ skulle skada försöken att förhandla fram en överenskommelse med Iran.

Också Sverige har fått en inbjudan att delta i en sådan insats, men regeringen har ännu inte gett något besked. Läs artikel

Ekspert mener Nato-øvelse terget russerne, nrk.no

– Vi arbeider oss inn i en farlig situasjon, rett og slett, sier seniorforsker Julie Wilhelmsen i NUPI. Hun mener Norge har vært med på å terge russerne, og at sjansen for en krise i nordområdene nå er mye større enn for fem år siden.

Forsvarsminister Frank Bakke-Jensen (H) er bekymret. Russland har varslet at de i neste uke vil ha en storstilt militær øvelse i fire områder like utenfor norskekysten.

Vi har over tid sett en utvikling der Russland opptrer stadig mer selvhevdende i våre nærområder. Norge ser med bekymring på dette, sa forsvarsministeren, som mener Norge tar mange hensyn og forsøker å være en god nabo som vil skape tillit.

Men ifølge seniorforsker Julie Wilhelmsen ved Norsk utenrikspolitisk institutt (NUPI) har Bakke-Jensen og norske myndigheter selv vært med på å skape situasjonen de nå bekymrer seg over. Det faktum at Norge i stadig større grad har lagt til rette for amerikansk militær tilstedeværelse i nordområdene, har bidratt til eskalering, mener hun. På den måten ser vi et samhandlingsmønster, sier Wilhelmsen, og det ligner mer og mer på den dynamikken som utspant seg under den kalde krigen.

– Dette dreier seg ikke om Norge, men om Norge som Nato i nord. Norge blir bondefanget av ideen om at vi er nødt til å gjøre hva enn USA ber oss om å gjøre, fordi vi aldri vil kunne forsvare oss alene.

– På den måten bidrar Norge til en utvikling russerne frykter. Det er den amerikanske militærmakten russerne ikke vil ha nærmere sine grenser. […]

– Norske myndigheter sier at de senere års endringer i norsk politikk er små og forutsigbare. Men russerne ser dem som brudd med den tidligere norske linjen, som var til nettopp for å markere at Norge ikke skulle være en utskytningsrampe for amerikansk aggresjon mot Sovjetunion. Läs artikel

Russlands maktdemonstrasjon utenfor Nordland og Troms. Hvorfor? nordnorskdebatt.no

Kjell M. Lutnes, pensionerad generalmajor

Russland har annonsert en stor maritim øvelse utenfor Nordland og Troms 14. til 17. august. Og da er det naturlig å sammenligne norske og russiske politiske reaksjoner på hverandres øvelser, og ikke minst hva er den sikkerhetspolitiske hensikten med denne russiske øvelsen. […]

Når Norge mottar noen hundre amerikanske soldater på Værnes tordner russerne om militær aggresjon, provokasjon og en endret sikkerhetspolitisk situasjon i nordområdene som kan få alvorlig konsekvenser. I forbindelse med den kommende russiske øvelsen – som ikke bare er stor og omfattende, men foregår langt inne i vårt og NATOs område – er noen norske reaksjoner som følger: «Norge ser med bekymring på dette og følger nøye med på den ventede russiske øvelsen», sier forsvarsminister Frank Bakke-Jensen. Dette er en ganske standard norsk reaksjon. Videre følger han opp med nok et standard utsagn. «Norge vektlegger forutsigbarhet og tilbakeholdenhet i planlegging og gjennomføring av nasjonale og allierte militære øving og trening», og følger opp med en mild kritikk: «Vi kan ikke se at Russland tar de samme hensyn». Så legger Bakke-Jensen til: «Vi ser heller ikke rent militære grunner til at den ventede russiske øvingsaktiviteten må gjennomføres i nettopp disse farvannene så langt vest og i nærheten av Norge». […]

Den kommende russiskeøvelsen er derfor en utprøving, trening og derav forbedring av angrepsplanene for å avskjære amerikanske forsyninger til Europa. Rent militærtaktisk spiller de russiske maritime styrkene som seiler fra St Petersburg og Kaliningrad en maritime NATO styrke som skal forsvare forsyningslinjene over Atlanteren. Snart vil vi se en massiv styrkeprojisering ut fra Murmansk området for å nedkjempe de simulerte NATO-styrkene. For øyeblikket spilles det en forutgående overvåkning og måloppdatering på begge sider der blant annet ubåtene er utplassert tidligere. I tillegg er det naturligvis viktig å vise militær styrke og troverdighet overfor omverden, ikke minst overfor NATO og Norge. Läs artikel

 

As Australia looks to join a coalition in Iran, the risks are many, theconversation.com

Prime Minister Scott Morrison has indicated Australia will join a multinational peacekeeping force to protect freedom of navigation in the Gulf, but at this stage he has not indicated what form Australian participation might take.[…]

Options include sending a warship or warships to join peacekeeping patrols under American command, or stationing surveillance aircraft in the region to monitor ship movements through the Strait of Hormuz. The operative words in the above paragraph are “American command”.

Any peacekeeping mission might be presented as a multinational exercise, but in effect the preponderance of American power, including an aircraft carrier battle group, means Americans would be in command. In the Iraq invasion of 2003, Australians operated under broad American oversight, as did the British at considerable cost to Prime Minister Tony Blair’s reputation.

This is not an argument against Australian involvement in protecting a vital sea lane through which passes one-third of the world’s seaborne tradeable oil every day. Rather, it is to make the case for extreme caution.

Morrison and his team need to ask themselves whether there is a risk of being drawn into an American exercise in regime change in Iran. What might be the limits on Australia’s involvement should hostilities broke out in the Gulf? What would be the rules of engagement? What might be an exit strategy? Läs artikel

Ja till omstrukturering av försvaret, sla.se

Per Blomquist

Jag fäster mig vid Raimo Jakolas inlägg i SLA den 30/7 2019, där han går rakt på sak och konstaterar att båda parter, USA och Ryssland, har ”missilrobotar mot mark-, sjö- och luftmål som effektivt kan bekämpa våra fasta och rörliga mål ner till fordonsstorlek”. Ett starkt skäl för omstrukturering av vårt duellförsvar som kan slås ut på kortare tid än förre ÖB Sverker Göranssons enveckasförsvar. […]

Jakola väljer att undersöka defensivt försvar och anvisar medel för detta mot stormakternas anfallsrobotar som 15 minuter efter avfyring kan nå mål på svenskt territorium. Indirekt defensivt försvar med blandning av jägartrupp och gärna pansrade förband med beväpning, som Jakola föreslår, kan bli starkt krigsavhållande. […]

USA/Nato har sin styrka på Atlanten och på den europeiska kontinenten och Ryssland sin i västra Ryssland och på Kola.

I kampen mellan de stora giganterna ska Sverige inte delta vare sig med förberedelser i form av övningar eller med värdlandsavtal. Det är ett svek mot svenska folket. Vad är lösningen? Politiskt kan den ensidiga svenska solidaritetsförklaringen tas bort liksom värdlandsavtalet. Läs artikel