Månad: september 2019

Saudi Arabia’s state-of-the-art missile defence systems could do nothing to stop the swarm of drones and cruise missiles that struck some of its most important oil infrastructure at the weekend. They were designed to deal with different threats – and they were looking in the wrong direction.

The audacious strike against the Abqaiq petroleum processing facilities and Khurais oil field on Saturday morning – which the Saudis say was “unquestionably sponsored by Iran” – has exposed the limits of the defences of the world’s largest military spender per capita. […]

But drones and cruise missiles fly too low to be detected by the Patriot’s ground-based radar. “They aren’t threats these systems are designed to cover,” said Omar Lamrani, from the strategic analysis firm Stratfor.

Even if they could see the threats, experts said, Saudi Arabia’s missile-defence systems – with a field of vision of about 120 degrees – would likely have been pointed across the Gulf towards Iran and south towards Yemen, but at least some of the missiles and drones are believed to have struck from the west. Läs artikel

NATO has stood up a new command who job it is to speed alliance troops and tanks around Europe in order to defend against a Russian invasion.

The new Joint Support and Enabling Command, based in Ulm, Germany, achieved initial operating capability on Sept, 17, 2019, NATO spokesperson Oana Lungescu announced.

Russia keeps around 760 tanks in units within quick striking distance of NATO’s Baltic members. NATO countries together keep around 130 tanks in the same region — and around 90 of those are American M-1s on their temporary rotation.

In 2016 RAND war-gamed a Russian invasion of the Baltics. In RAND’s scenario, the Russian forces quickly overrun lightly-armed NATO forces. The Western alliance quickly deploys helicopters and air-mobile troops to confront the Russian advance. But NATO tanks are too slow to arrive. Läs artikel

Svar på fråga 2018/19:957 av Håkan Svenneling (V) om Turkiets hot mot Rojava.

Utrikesminister Ann Linde: Turkiets militära agerande i landets norra delar har bidragit till en eskalering av konflikten. En redan fruktansvärd humanitär situation har på så sätt förvärrats och förutsättningarna för en politisk lösning har ytterligare komplicerats.

Regeringen tar Turkiets uttalanden om en möjlig militär operation i nordöstra Syrien på största allvar och påminner Turkiet, och alla parter om deras skyldighet att respektera folkrätten. Regeringen uppmanar till återhållsamhet, inte minst på grund av de möjliga humanitära konsekvenserna.

Situationen för kurderna är en faktor som påverkar hela regionen och en återupptagen fredsprocess i Turkiet skulle få positiva konsekvenser även över gränsen mot Syrien och för regionen i stort. Detta framför vi också i våra samtal med turkiska företrädare, liksom inom EU och genom de dialoger EU har med Turkiet. Läs protokollet

Ungefär 800 beväringar som tjänstgör i Arméns truppförband avslutar sin beväringsutbildning och övergår till Försvarsmaktens reserv onsdagen den 18 september 2019.[…]

Genom beväringstjänsten upprätthålls Försvarsmaktens beredskap att reagera snabbt på störningssituationer och stöda andra myndigheter. Under tjänstgöringen ges beväringarna utbildning i att fungera i krigstida uppgifter och skapas truppernas beredskap att försvara Finland. […]

Veeti Leinonen menar att tjänstgöringstiden har en fostrande verkan.

– På ett sätt fostrar militären och lär en att inte ge upp för lätt. Även om vissa saker känns störande ibland kommer man över det när man vet att det sist och slutligen blir bra. Läs artikel

Det svenska Patriot-projektet går enligt plan. Det konstaterade FMV:s projektledare Christer Mellgren efter det andra stora uppföljningsmötet.

Flygvapnets luftoperationsövning Ruska 19 arrangeras under perioden 1‒10 oktober. Över 50 luftfartyg och omkring 4 500 personer deltar i övningen runt om Finland. Också det svenska flygvapnet deltar i Ruska 19. […]

Ruska 19 är en del av det finsk-svenska försvarssamarbetet. Det svenska flygvapnet deltar med åtta multifunktionella JAS 39 Gripen C/D jaktplan samt ett Argus radarspanings- och ledningsflygplan. De svenska flygplanen deltar i Ruska 19 såväl som en del av den styrkan som övar luftförsvarsuppgifter som i den styrkan som agerar motståndarsida.

Flygvapnen i Finland och Sverige har som en del av det finsk-svenska försvarssamarbetet sedan 2016 deltagit i varandras luftoperationsövningar som fokuserar på nationellt försvar. I mars 2019 deltog finska Hornet-jaktplan i Flygvapenövning 19 i Sverige. Läs pressmeddelande

Rather than distributing military burdens equitably, Washington’s rollbacks weaken both the United States and its allies.

Twice this month, the Trump administration moved to walk back critical efforts to strengthen the U.S. military presence in Europe, choosing cheap political points over essential projects and sound policy. First, the White House announced it would cut more than $770 million worth of military construction efforts meant to restore combat capability in Europe and to deter further Russian aggression, in order to divert funds to build a wall on the U.S.-Mexico border. Second, the United States is hoping to cut a deal with Germany that on its face appears to increase German military spending and decrease the U.S. share of the military burden in Europe but, in reality, serves to weaken the German military while burdening the United States even further. In both cases, the loser is the United States. Läs artikel

For years, Saudi Arabia has been a major buyer of U.S.-made weapons. That relationship intensified after President Trump took office, with the American leader pushing oil-rich Riyadh to buy more weapons and Saudi Arabia pledging a purchase of $110 billion in U.S. arms just months after his inauguration.

After this weekend, when a devastating attack on Saudi oil facilities blindsided the kingdom, some observers were left wondering what protection Riyadh’s outreach to the United States has bought it. […]

The operation appeared to circumvent the defenses of Saudi Arabia’s military, including the six battalions of Patriot missile defense systems produced by U.S. defense contractor Raytheon — each of which can cost in the region of $1 billion.

Russian President Vladimir Putin responded to Saturday’s attack with mockery. At an event Monday in Turkey, Putin suggested that Saudi Arabia buy the Russian-made S-300 or S-400 missile defense system, as Iran and Turkey had done. “They will reliably protect all infrastructure objects of Saudi Arabia,” Putin said. Läs artikel

Begränsad användning av kärnvapen fungerar inte, menar forskare vid Princetons universitet.

Arméns framtid står på spel när slaget om försvaret rullar vidare. I försvarsberedningens förslag ligger stora satsningar på armén. Men att det blir slutresultatet är inte hugget i sten. Industrin trycker på för nya materielprojekt. Försvaret gör egna prioriteringar. […]

Utåt sett råder det ingen tvekan om vad som är sagt. I sakfrågan vill försvarsberedningen se kraftiga förstärkningar av armén med fyra brigader mot dagens två och en krigsorganisationen som växer från dagens 60 000 personer till 90 000 med hemvärn och civil personal.

Konkret innebär det tre nya regementen och utökade resurser på en lång rad områden: artilleri- och luftvärnssystem, uppgraderade stridsvagnar och stridsfordon, lednings- och sambandssystem, nya lastbilar, mer ammunition och bättre personlig utrustning till soldaterna.

Nu är frågan om försvarsberedningens kraftsamling kring armén kommer att överleva hela vägen in i mål.

Redan under arbetet med slutrapport förekom påtryckningar och missnöjesyttringar från industrisidan. Udden riktades framförallt mot uteblivna miljardbeställningar till nya fartygs- och flygprojekt. […]

Avgörande för hur slaget om försvarets framtid slutar blir nu om inflytelserika industri- och försvarskretsar lyckas vrida om försvarsberedningens förslag i mer industrivänlig riktning eller inte – och hur regeringen i så fall ska lyckas forma en majoritet i riksdagen bakom det.

[…] Om den brutale krigen i Libya har imidlertid det politiske lederskapet slått fast at det ikke er noe mer å snakke om. Den ble avsluttet for åtte år siden. Denne krigen tok livet av mer enn 30 000 libyere – et grovt overslag, fordi ingen har fått lov eller har hatt mulighet til å telle de døde. Det offisielle Norge støttet fullt opp om militæraksjonen som mange allerede i 2011 advarte mot ville føre til statssammenbrudd og vedvarende kaos i regionen. Konsekvensene ble verre enn selv de mest realistiske fryktet. Hele verden vet nå at menneskesmuglere, islamister og klanledere tok makten. Libya-krigen er i ferd med å bli en svært formende erfaring for millioner av nordafrikanere. Den vil definitivt også få dype konsekvenser for hele Europas fremtid. […]

I bokenLibya: Krigens uutholdelige letthet, redigert av Tormod Heier, Rune Ottosen og meg selv og hvor både jurister, historikere, militære, statsvitere og professorer i journalistikk og fredsforskning skriver om hva som skjedde, analyserer jeg blant annet hvordan den offentlige tausheten om Libya skyldes en kombinasjon av mektige verdensbilder og selvbilder og bevisst politikk. Boken diskuterer hvordan Norge – dette landet som hadde profilert seg som en nasjon for fred og dialog – med entusiasme og oppslutning fra så å si en samlet offentlighet kunne slippe mer enn et halvt tusen bomber over Afrika. For dette var spesielle bomber; de ble sett på som «gode bomber» fordi de skulle beskytte de forfulgte mot diktaturet og fremme demokrati og menneskerettigheter. Läs artikel

Forsvarssjef Haakon Bruun-Hanssen har rykket ut i Klassekampen og advart om at norsk selvstendighet blir svekket om vi ikke ruster opp våre egne militære kapasiteter. Han peker på at Russland har økt sin militære slagkraft, og viser til den massive marineøvelsen som forrige uke fant sted utenfor kysten av Nord-Norge. Her ble det bl.a. øvd på å blokkere havområdene som forbinder Norge med resten av Atlanterhavet, og dermed våre Nato-allierte. I en slik situasjon vil Norge havne bak en framskutt linje for det russiske forsvaret, noe som setter allierte forsterkninger i fare.

Norges største sikkerhetspolitiske utfordring er uklarhet knyttet til støtte fra Nato i en konflikt- eller krisesituasjon. Moderne maktbruk mellom stater har en stadig større gråsone mellom politisk press og åpenbar bruk av militære mannskaper og våpen. Hva som skal til for at Norge får alliert støtte er blitt mer usikkert. Samtidig er samholdet i Nato svekket, bl.a. på grunn av ulike trusselbilder innad i alliansen. […]

Hvis ikke vårt eget forsvar har troverdighet og kapasitet, vil Norge miste kontroll over den sikkerhetspolitiske utviklingen i vårt eget nærområde. Da vil andre stater innenfor Nato, mest sannsynlig USA, sørge for militært nærvær og avskrekking.

Det vil være negativt for Norge, særlig av to grunner. Det er i norsk interesse å ha et stabilt og forutsigelig forhold til Russland. Et sterkere nærvær av andre lands militærmakt vil virke provoserende på Russland som kan oppfatte Norge som et oppmarsjområde for USA. En slik utvikling vil også i betydelig grad svekke den norske statens selvstendighet og handlingsrom. Alternativet er et forsvar med kapasiteter og nærvær som virker avskrekkende og tydelig markerer norsk suverenitet. Läs ledaren