Månad: september 2019

Tiny, cheap, unmanned and hard-to-detect aircraft are transforming conflicts across region.

In the history of modern warfare, “own the skies, win the war” has been a constant maxim. Countries with the best technology and biggest budgets have devoted tens of billions to building modern air forces, confident they will continue to give their militaries primacy in almost any conflict.

Tiny, cheap, unmanned aircraft have changed that, especially over the battlefields of the Middle East. In the past three months alone, drones have made quite an impact in Iraq, Syria, Lebanon and possibly now Saudi Arabia, where half the country’s oil production – and up to 7% of the world’s global supply – has been taken offline by a blitz that caused no air raid sirens and seems to have eluded the region’s most advanced air warning systems.

Drones are now an integral part of the inventory of the region’s most advanced militaries, and the also-rans. Non state actors have been clamouring to secure them as well – convinced by the utility of hard-to-detect, dispensable flying toys to be used as weapons of war. […]

The strikes on Saudi Arabia are clear strategic warning that the era of fast jet air supremacy is over. The US in particular will need to take heed. Its sway in the region has in part hinged on its ownership of the skies and the lethal threat its air force poses. The cost of waging a consequential war is not so high after all. Läs artikel

Anm. Läs också Mats Björkenfeldts artikel ”Klicken som vill driva internationell social ingenjörskonst”:

”McFate frågar sig vidare varför USA satsat på F-35 fighters till en kostnad av 1,5 biljoner USD, för ett i stort värdelöst plan. ’Future wars will be low tech’ (s. 46).”

Russland har utplassert missilforsvarssystemet S-400 på øygruppa Novaja Semlja for å øke sitt militære nærvær i Arktis. Det opplyser russiske forsvarsmyndigheter.

S-400 er et bakke-til-luft-system og regnes for å være et av de mest avanserte rakettforsvarssystemene i verden. Det kan treffe fiendtlige mål opptil 400 kilometer unna.

Øya Yuzhnij sør i øygruppen er nå fullt utstyrt, opplyser forsvarsmyndighetene. Systemet erstatter det gamle S-300-systemet. I tillegg har Russland utstasjonert tropper på øygruppa Franz Josef-land i Nordishavet, på Nysibirøyene og flere andre steder. Läs artikel

Inför det stora mötet i FN:s generalförsamling som inleds på tisdagen och pågår till slutet av september har ett nätverk med fler än hundra europeiska ledare undertecknat ett upprop där de befarar att risken för kärnvapenolyckor har ökat. De vädjar till FN att uppmärksamma den ökade risken för olyckor och felbedömningar på grund av moderniseringen av världens kärnvapenstyrkor.

Det är tidigare statministrar, utrikesministrar, försvarsministrar, diplomater, forskare och militära befälhavare i Europa som står bakom uppropet som publicerats på internet. Många har haft höga positioner i försvarsalliansen Natos medlemsländer. […]

De är mycket tveksamma om framtiden för flera avtal om kontroll och nedrustning av kärnvapen efter att USA och Ryssland dragit sig ur avtalet om ett förbud mot markbaserade medeldistansrobotar (INF). Förbudet upphörde att gälla i augusti 2019.

”Att tvinga en fiende till lydnad kommer inte att återställa stabiliteten. Politiskt orealistiska vädjanden om ett förändrat beteende kommer inte att skapa tillit. En eskalerande kapprustning gör att både tillit och ett mindre riskfyllt agerande blir allt svårare att uppnå,” skriver de.

De påpekar att stabiliteten ”eroderar” och att Nordkorea utökat sin kärnvapenarsenal och genomför robottester samtidigt som framtiden för samtalen med USA är ovissa. Spänningen ökar också mellan ”kärnvapenrivalerna” Indien och Pakistan. De menar att Iran kan komma att lämna kärnenergiavtalet och utveckla egna kärnvapen.Läs artikel

Pål Jonson (M):  Jag vill rikta min fråga till Europaminister Hans Dahlgren. Utvecklingen av EU:s säkerhets- och försvarspolitik har gått väldigt snabbt under de senaste åren. Det är viktigt eftersom EU måste ta ett större ansvar för Europas säkerhet, inte minst i ljuset av det försämrade omvärldsläge som vi nu upplever. Som ett led i detta ska det nu skapas ett nytt generaldirektorat för försvarsindustrifrågor. Kommissionens nya ordförande har också sagt att EU ska utvecklas till en säkerhets- och försvarsunion. Vi moderater välkomnar detta under förutsättning att det inte duplicerar den verksamhet som finns inom Nato. Men jag vet att detta är mycket mer kontroversiellt inom socialdemokratin, som hänger fast vid den militära alliansfriheten. Jag vill därför fråga Hans Dahlgren: Kommer regeringen nu att försöka stoppa utvecklingen av en säkerhets- och försvarsunion inom EU? Hur skulle det påverka Sveriges inflytande på detta område? Och hur ser man på det nya direktoratet för försvarsindustrifrågor?

Statsrådet Hans Dahlgren(S):  Tack, Pål Jonson, för frågan! Detta är ett viktigt och spännande arbetsområde också för framtiden. Sverige är militärt alliansfritt. Det är ingenting som vi hänger fast vid, utan vi tycker att det är en bra hållning som har tjänat och tjänar Sverige väl. Det är också till gagn för stabilitet och säkerhet i hela vår del av Europa. Hur vi ska vara engagerade i det säkerhetspolitiska samarbetet framöver inom Europeiska unionen får vi se när dessa planer utkristalliserar sig. Vi är positivt engagerade i att främja säkerhet, både yttre och inre säkerhet, för Europeiska unionen. Och vi är angelägna om att det sker på ett mellanstatligt sätt. Kan vi få det garanterat är vi positivt engagerade också för framtiden. Läs protokollet

[…] The embodiment of a blood-thirsty war hawk, Bolton was reportedly “devastated” by Trump’s failure to follow him into war with Iran. To add to Bolton’s sense of betrayal, reports indicate that the President has recently been considering de-escalatory proposals from French President Emmanuel Macron in the hopes that it would set the stage for a meeting with Iran’s President Hassan Rouhani. With Trump seeking a deal and Bolton still committed to war (a new one with Iran and a never-ending one in Afghanistan), Bolton had outlived his usefulness and provoked an argument that resulted in his dismissal-by-tweet. […]

Trump would not lack international interlocutors eager to encourage his negotiating instincts. The French proposal of a $15 billion credit line to partially offset Iran’s loss of oil exports may be sufficient for Iran to suspend its nuclear expansion and open the door for new negotiations. And, there will likely be many more nations—such as India and Japan—interested in exploring negotiations that could restore halted trade with Iran. […]

Yet, even if negotiations with Iran face long odds, they are preferable to the mad playbook for war or Iraq-style regime change that he has been following to date. Those serious about resolving our many national security challenges with Iran through diplomacy should recognize that there may not be a better opportunity for years. Rather than play political games and discourage a Trump pivot, they should encourage a shift from brinkmanship to deal-making. Läs artikel

Hemvärnet finns inte bara i land utan också till sjöss. Båtplutonerna är oumbärliga om kusten ska kunna skyddas.[…]

På övningen deltar närmare 25 personer, vilket i stort sett också motsvarar hela personalstyrkan, så uppslutningen är god. ”Men vi skulle ha plats för det dubbla” säger Jan Antoniusson, plutonchef på 314:e plutonen. För riktigt många år sedan var Hemvärnet större än vad det är i dag. Sedan krympte förbanden och slogs samman. Men Hemvärnet har alltid funnits kvar i någon form. Man har föryngrats, fått modern utrustning och växer åter.[…]

”Dessutom ska vi kunna bedriva ytövervakning, själva eller tillsammans med andra. Och fungera som skyddsvakt åt flottan” säger Antoniusson. I det senare fallet handlar det till exempel om fartyg som behöver repareras på plats. Bevakningsuppgifterna är lika viktiga till sjöss som till land och överallt en verksamhet som Hemvärnet behärskar till fullo. Läs ledaren

Britain’s decision to join a U.S.-led naval mission in the Gulf has delayed European efforts to set up a maritime force to ensure safe shipping in the Strait of Hormuz separate from American patrols, EU diplomats say.

Britain and France proposed a European-led maritime force in July that was to be independent of the United States. They won support from Denmark, Italy and Spain, who were wary of an American mission for fear of making U.S.-Iranian tensions worse. […]

France will make a fresh attempt on Sept. 16 to set up a mission to protect merchant shipping in the Strait, through which a fifth of the world’s oil passes, hoping to gather some 15 European countries in Paris to discuss a way forward.

But diplomats involved in talks between EU capitals said London’s unexpected change of strategy to join a U.S.-led mission, taken by the new government of Prime Minister Boris Johnson on Aug. 5, has frustrated progress.

“Many of us wanted to do this with Britain, out of European solidarity, and to avoid the U.S. maximum pressure campaign on Iran,” one senior EU diplomat said. “Now it’s all on hold because Britain sided with the Americans.” Läs artikel

After 18 years of war, thousands of lives lost, and hundreds of billions of dollars squandered, the United States accomplished precisely nothing. […]

In fact, all this recent juicy hoopla is missing the big picture. We can palaver about peace terms, residual forces, the implications for the upcoming Afghan elections, et cetera, as long as we want, but the cold, hard reality is that the United States lost the war in Afghanistan. All we are debating—whether in talks with the Taliban or in op-ed pages back home—is the size and shape of the fig leaf designed to conceal a major strategic failure, after 18 years of war, thousands of lives lost, and hundreds of billions of dollars squandered.

To be clear, the Afghan debacle is not, strictly speaking, a military defeat. The Taliban never vanquished the U.S. military in a large-scale clash of arms, or caused its forces there to collapse. Instead, it is a defeat in the Clausewitzian sense—18 years of war and “nation building” did not produce the political aims that U.S. leaders (both Republicans and Democrats) had set for themselves. The reason is fairly simple: Afghanistan’s fate was never going to be determined by foreigners coming from 7,000 miles away.

As some of us have been pointing out for years, the conditions for a successful counterinsurgency and nation-building campaign were almost entirely lacking in Afghanistan. The country is isolated, poor, mountainous, and divided into many different ethnonational groups. It has no tradition of democracy, a long history of local autonomy, and a deep antipathy to foreign interference. […]

No country should expect to win all of its wars, no matter how strong it appears to be and how virtuous or well intended its aims. But at the very least, a great nation should try to learn from its missteps and do what it can to avoid them in the future. An obvious corollary: Don’t take foreign policy advice from people who have been loudly and repeatedly wrong. In this respect, John Bolton’s departure from the White House might be seen as a step in the right direction. Läs artikel

I Finland finns redan en lag om utbyte av operativt militärt stöd med Sverige i en krigssituation. Men i Sverige dröjer lagen trots klartecken från regeringens egen utredare – och trots att dess betydelse ständigt betonas. […]

Redan i mars 2017 fick den förre FRA-chefen Ingvar Åkesson regeringens uppdrag att utreda ”en rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland”, med sikte på en ny lagstiftning om operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland vid krig eller krigsfara.

Syftet är att reglera beslutsmandat mellan riksdag och regering och att ge båda ländernas militära förband nödvändiga befogenheter för att agera militärt på respektive sida.

När betänkandet (SOU 2018:31) överlämnades till försvarsminister Peter Hultqvist (S) i april 2018 redovisades inga särskilda hinder för den planerade lagen. Utredaren Åkessons egen bedömning var att den skulle kunna träda i kraft vid halvårsskiftet 2019.

Nu är den tidpunkten passerad. Remisstiden gick ut i september förra året. Försvarsmakten ställde sig bakom förslagen utan invändningar. I våras anslöt sig även försvarsberedningen till förslagen. Läs artikel

För tredje året i rad genomfördes i dag Totalförsvarsdagen på regementsområdet i Halmstad. Cirka 1 700 elever som går andra året på gymnasiet fick kunskaper i hur de ska agera när krisen kommer.

Niklas Nordgren, beredskapsdirektör på Länsstyrelsen i Hallands län, välkomnade eleverna och sammanfattade syftet med dagen.
– Hur gör vi om det blir kris eller krig? Hur skyddar vi oss? Vilket ansvar har vi? Vi vill att ni ska vara förberedda – inte överraskade.

Sedan kastades eleverna rakt in i ett scenario med ett flygplanshaveri. Polisbilar och -motorcyklar, ambulanser och brandbilar med blåljus och sirener fyllde snabbt kaserngården. Brandmän släckte branden, ambulanspersonalen tog hand om skadade och chockade och polisen spärrade av området.  Några elever plockades ut för att hjälpa till, en av dem var Filip Vari från Sturegymnasiet.
– Intressant, kul och lärorikt att få hjälpa till. De som spelade skadade spelade verkligen sina roller bra, tyckte han. Läs pressmeddelande

Ahead of the 74th session of the United Nations General Assembly, over 100 members of the European Leadership Network’s network of political, diplomatic and military figures call on leaders at UNGA to address rising nuclear risk, and renew commitments to international nuclear diplomacy and arms control. […]

We recommend that:

• Russian and US governments should comply with existing commitments, maintain existing tools, and develop new approaches to deal with a more complex future. This includes the continuation of the INF Treaty’s core objectives (mutual nuclear restraint in Europe and no deployment of intermediate range delivery systems), implementation and extension of New START (with provisions for transparency), and intensification of existing talks on strategic stability to reduce the risks of miscommunication and miscalculation.
• Moscow and Washington acknowledge their special responsibilities as the states with the largest nuclear arsenals and, through their resumed strategic stability talks, consider new constraints on nuclear competition and measures to preserve nuclear stability.
• US-Russia talks should focus on the classes and postures of nuclear weapons and delivery systems – strategic and non-strategic, deployed and non-deployed – and of technologies with potential strategic nuclear effect that are particularly dangerous or destabilising.

Undertecknare från Sverige är bland andra Ingvar Carlsson, Gunnar Hökmark och Rolf Ekéus

Läs uttalandet