Månad: september 2019

[…]  Även om världen förväntar sig att EU ska inta en ledande roll, ska vi inte göra oss några illusioner: den kommer inte att stanna upp och vänta på att det ska ske. I mitt eget tal till de finska ambassadörerna för två veckor sedan påpekade jag att världen geopolitiskt sett har börjat påminna om en triangel. Denna triangel, med Washington, Peking och Moskva i var sitt hörn, påverkar alla världsdelar i olika konstellationer.

Jag skulle betydligt hellre vilja rita upp bilden av världspolitiken som en fyrhörning än en triangel. En bild där Europeiska unionen är en likvärdig global aktör bland de andra stormakterna. För närvarande är det inte så. Europa formar inte längre världen, utan vi formas av den – framför allt av stormaktstriangeln.[…]

Den goda nyheten är att Europa nu äntligen håller på att inse detta. Länge kände jag mig ganska ensam när jag efterlyste en större roll för Europeiska unionen i fråga om vår världsdels säkerhet och försvar. Under de senaste åren har jag till min lättnad sett att även andra börjat engagera sig. Oberoende av om målet kallas en europeisk säkerhets- och försvarsunion, europeiskt strategiskt oberoende eller något helt annat, är huvudsaken att dessa frågor nu tas på allvar.[…]

I sista hand kan konkreta europeiska åtgärder endast åstadkommas genom ett engagerat politiskt ledarskap i medlemsstaterna. Därför har det särskilt glatt mig att en annan god kollega, Frankrikes president Emmanuel Macron, nu äntrat scenen. Jag stöder helhjärtat alla hans initiativ för ett starkare EU. Jag hoppas bara att vi ska få höra liknande tongångar från andra europeiska stats- och regeringschefer – och från de parlament ni representerar.

I Finland har vi länge framhållit två huvudsakliga orsaker till att det är viktigt att sörja för vårt nationella försvar. Dels skapar det en trovärdig tröskel mot potentiella angripare. Dels gör det oss till en intressantare partner för andra.

Jag kan inte se varför inte samma argument skulle fungera för hela Europeiska unionen. Ett EU som kan sörja för sin egen säkerhet är ett viktigt mål i sig. Men det är också ett medel för att nå ett mål. Resultatet kommer att bli ett EU som är en intressantare partner för andra, såväl i säkerhetsfrågor som på andra områden; ett EU med större inflytande i världen. Läs talet

Ryssland ska börja producera robotar som varit förbjudna enligt rustningskontrollavtalet INF som slöts mellan USA och dåvarande Sovjetunionen 1987.

[…] And that was in the case of a blatant act of military aggression, now outlawed by the UN. If Russia ever were to destabilise and re-establish control over, say, the Baltic states, I suspect it would do so much as the EU and NATO and the USA destabilised and established control over Ukraine in January 2014. Maybe there would be mobs, maybe just an engineered change of government.   No tanks would roll. But if they did roll, you have to ask, would the President of the USA, in the end, sacrifice Boston for Riga, or Warsaw or Prague? And why?

The absurd thing is that the expansion of NATO eastwards, and the needless and futile tensions which this has created in the area, make it possible that such questions might one day actually be asked. What if Russia, cornered, sanctioned, excluded, throbbing with wounded pride, convinced it is doomed to be partitioned and salami-sliced out of existence, one day gets its own Trump?    If this does happen, those who now claim that Vladimir Putin is a ‘new Hitler’ might wish to recalibrate their rhetoric. We may find ourselves looking back on his reign as a period of enlightened, thoughtful despotism. Läs artikel

Iran will release seven crew members of the British-flagged tanker it captured in July on vague charges of violating maritime law, a fortnight after Gibraltar released an Iranian supertanker it had held at the behest of the US.

Iran’s foreign ministry spokesman said Iran would release five Indians, one Russian and a Latvian who are crew members aboard the Stena Impero, which Iran seized in 19 July along the Strait of Hormuz in apparent response to Gibraltar’s earlier capture of an Iranian oil tanker, the Grace 1, now renamed the Adrian Darya 1.

“They have left the vessel and the final procedures are underway to send them back to their countries,” Seyyed Abbas Mousavi, the Iranian foreign ministry spokesman, said in a televised appearance. […]

The UK and Gibraltar seized the Adrian Darya 1 following allegations the ship was taking its load of 2.1 million barrels of oil to a refinery on the Syrian coast, in violation of European Union sanctions.

Gibraltar, backed by the UK, agreed to release the ship after Iran formally promised the oil would head elsewhere. But reports and ship-tracking data on Tuesday suggested that the Adrian Darya 1 had moored off the coast of Syria and was unloading its oil onto smaller vessels to take them to port. Läs artikel

USA, Storbritannia og Frankrike kan være medskyldige i krigsforbrytelser i Jemen ved å bistå den saudiledede koalisjonen med våpen og etterretning, ifølge FN. De tre landene kan bli holdt ansvarlig ved å gi etterretningsopplysninger, våpen og logistisk støtte til Saudi-Arabias koalisjon, som bruker utsulting av sivile som krigstaktikk, advarer FN-eksperter. De peker også på Iran som står på motsatt side i konflikten, og oppfordrer alle til å avstå fra å forsyne noen av partene med våpen, melder NTB. Titusener av mennesker er drept i krigshandlinger i Jemen siden 2015. FN har kalt konflikten den verste humanitære krisen i verden. Läs artikel

USA skal ha lovet «millioner av dollar» til kapteinen om bord i en iransk oljetanker, mot at han anløper et land som på vegne av USA tar beslag i skipet.

Financial Times Times har fått tilgang til kommunikasjon mellom president Donald Trumps administrasjon og kapteiner om bord i flere iranske skip. Den indiske kapteinen om bord i den iranske oljetankeren Grace 1, Akhilesh Kumar, blir lokket med «millioner av dollar» dersom han samarbeider med amerikanerne.

Tilbudet kom i en epost Kumar mottok 26. august, signert USAs spesialutsending til Iran, Brian Hook.

– Jeg har gode nyheter, skriver Hook, som på vegne av utenriksminister Mike Pompeo og Trump-administrasjonen tilbyr flere millioner dollar i belønning dersom Kumar manøvrerer oljetankeren til et land som på vegne av USA kan ta beslag i skipet og oljelasten. Läs artikel

[…] Ännu ett bolag, Airbus, har nyligen dragit sig ur Kanadas stridsflygupphandling. De angav bland annat kostnadssvårigheter för att leva upp till de krav som Kanada ställer utifrån det nordamerikanska luftförsvarssamarbetet Norad. Klarar Saab kraven? ”Vi har tagit emot förfrågan och håller nu på att analysera den. Det är lite för tidigt att säga exakt vilken väg vi ska gå. Det är en väldigt omfattande förfrågan, men vi är mitt i ett analysarbete så jag vill inte kommentera exakt vilken väg vi kommer att gå där. Vi tittar väldigt noga på det.”

Hur ser du på det rådande världsläget och Saabs möjligheter utifrån det? ”Till en början är det en marknad som faktiskt totalt sett växer. Sedan är vi starkare i länder som inte kanske växer så mycket där vi tar marknadsandelar. Vi har även talat om att vi fokuserar på att bygga upp verksamhet i några länder som är lite grand av ’mini-Saab’, som gör att vi blir mer kompletta och en del av olika länders försvarsförmåga. Det gäller exempelvis USA, Australien och Storbritannien där vi har stora möjligheter och är väldigt lyckosamma. I övrigt är det otroligt viktigt att vi fortsätter orka exportera till många länder. Det handlar hela tiden om att hålla en försvarsförmåga och försvarsnytta som är viktig för Sverige kopplat till den exporten. Jag ser stort intresse för våra produkter på många marknader.” Läs artikel

Den 29AUG2019 besökte USA:s nationella säkerhetsrådgivare, John Bolton, Vitryssland och genomförde konsultationer med Vitrysslands President, Aljaksandr Lukasjenka. Enligt USA nationella säkerhetsrådgivare skulle konsultationerna bl.a. avhandla Vitrysslands suveränitet och territoriella integritet maa. signaler som USA uppfattat från Moskva.¹ Huruvida dessa signaler utgörs av retoriska uttalanden t.ex. angående den möjliga fördjupningen kring den s.k. Unionsstaten alternativt information som inhämtas via USA:s underrättelsetjänster eller en kombination av de båda framgår ej av den nationella säkerhetsrådgivarens uttalande.[…]

Chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten, Sergeij Narysjkin, gav i juli 2019 vid ett besök i Vitryssland ett uttalande som skulle kunna tolkas som en samsyn med den biträdande chefen för den ryska militära underrättelsetjänstens skriftliga analys. Där påtalade han att västliga underrättelsetjänster arbetar aggressivt för att påverka de interna förhållandena i Ryssland och Vitryssland.⁴ I sammanhanget bör det noteras att chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten i slutet av 2017 även framförde att Sverige var ett utav länderna som bedrev s.k. hybridkrigföring mot Ryssland. Läs artikel 

Vi som bor her er avhengige av et godt naboskap, og er også tjent med et sterkt, troverdig og selvstendig forsvar. SV mener at norsk sikkerhetspolitikk ikke bør handle om hva som best tilfredsstiller Natos krav, men om hva som best tjener vår egen sikkerhet.

Norge må derfor holde oss unna konfliktsøkende aksjoner som for eksempel mot Iran i Persiabukta. Uavhengig av hva man mener om Nato-medlemsskap vil det være riktig å kunne hevde vår suverenitet og ta selvstendige standpunkt i internasjonale sikkerhetsspørsmål. Da må vi ikke gjøre oss fullstendig avhengig av andre lands goodwill.

Norsk basepolitikkog restriksjoner må gjeninnføres. Allierte styrker skal ikke stasjoneres på norsk jord i fredstid. Allierte skal ikke øve øst for Alta. Det betyr at allierte nasjoner ikke må få fortsette å stasjonere såkalte «rullerende» styrker på Setermoen og Værnes.

I stedet for å provosere naboland med andre lands permanent stasjonerte styrker i Nord-Norge, må vi ha et troverdig og selvstendig eget forsvar. Läs artikel

USA og andre allierte land har vært tydelige på at Norges infrastruktur for allierte ubåtoperasjoner i nordområdene lenge har vært altfor dårlig. Det er hovedgrunnen til at et privat selskap nå sikrer Forsvaret og allierte ny tilgang til Olavsvern, seks år etter at marinebasen ble solgt for 38 millioner kroner. […]

Fraværet av en ordentlig marinebase i nord er blitt opplevd som enda mer prekær for Norge og NATO i tiden etter Russlands annektering av Krim i 2014, der den sikkerhetspolitiske situasjonen er blitt stadig farligere og mer usikker. Den russiske Nordflåten ruster stadig opp og blir mer og mer nærgående i Barentshavet og Nord-Atlanteren. […]

Derfor har det, etter hva Aldrimer.no forstår, vært underhåndssonderinger og dialog med ikke bare Forsvarets logistikkorganisasjon (FLO) forut for avtalen som nå sikrer fornyet tilgang til gamle Olavsvern orlogsstasjon. Også allierte, herunder amerikanske myndigheter, har signalisert sterk støtte til den løsningen som nå utkrystalliserer seg. Samtidig har USA vært stadig mer pågående i sitt arbeid bak lukkede dører, for å utfordre Norges forsvarspolitikk. Läs artikel

Kärnvapnen har återvänt till världspolitikens centrum, konstateras det i en färsk rapport från Utrikespolitiska institutet. Skramlet med kärnvapen har fått större betydelse på grund av den skärpta maktkampen mellan stormakterna, regionala spänningar och den tekniska utvecklingen. Det är emellertid inte fråga om en återgång till motsättningen mellan Förenta staterna och Ryssland, som under kalla kriget.

Dagens kärnvapenpolitiska värld är mer multipolär än förr. I studien granskas kärnvapnens avskräckande betydelse med tanke på Europas säkerhet. De viktigaste kärnvapenmakterna i vår del av världen – Förenta staterna, Ryssland, Storbritannien och Frankrike – håller fast vid sina kärnvapen och moderniserar sin strategiska kapacitet. Kärnvapnens avskräckande effekt har också förblivit en hörnsten i Natos militära kollektiva försvar. […]

Nordeuropas säkerhet påverkas av den tilltagande maktkampen mellan stormakterna och av hotet från kärnvapen som vi har här igen. Regionen har två strategiska brännpunkter. Nordkalotten är viktig både för Nato och för Ryssland. När Nato blickar mot Nordatlanten är Ryssland särskilt inriktat på Kolahalvön, där en stor del av landets kärnvapenarsenal är placerad. Östersjöns västliga försvarssystem utgörs å sin sida både av Natos kollektiva försvar och av nationella försvarslösningar i regionens länder. Finland och Sverige är allt kraftigare engagerade i Östersjöregionens västliga försvarssystem. Läs artikel

Rapporten kan laddas ned här.