Månad: oktober 2019

[…] Nå vil en forsvarsledelse alltid ønske seg flere ressurser, men Jakobsen argumentere godt for hvorfor situasjonen er slik han beskriver.: Marinen mangler skip, flyvåpenet er inne i et «generasjonsskifte» når det gjelder materiell og en av tre nordnorske bataljoner er omgjort til en beredskapsavdeling.

Deler av dette skyldes uheldige omstendigheter og nødvendig fornyelse, men ikke alt. Og uansett årsak er det uakseptabelt at vårt land skal være så ubeskyttet som det er i dag. Ikke fordi noe angrep synes nært forestående, men fordi det svekker vår posisjon, både innad i Nato og overfor vår store nabo i øst. Dette skjer dessuten i en situasjon med økende spenning i Arktis. […]

Norge må ikke falle for fristelsen til å kompensere for lavere egen forsvarsinnsats med økt amerikansk tilstedeværelse. Det vil skape et inntrykk av Norge som et slags framskutt hangarskip for amerikanske militærmakt. Det vil igjen skape en helt ny dynamikk i forholdet mellom oss og Russland, og ytterligere destabilisere nordområdene. Det er en enorm forskjell på å kunne få hjelp fra USA om vi angripes, og allerede ha hjelpen på plass. En ”hjelp” som også kan brukes offensivt inn mot Kola. Det haster derfor med å bygge vårt nasjonale forsvar tilbake til det nødvendige minimumsnivå det hittil har hatt. Ikke av hensyn til Russland eller USA, men av hensyn til oss selv. Läs artikel

Samma dag som den unika underjordiska bergsanläggningen på Muskö fyllde 50 år
genomfördes den högtidliga invigningen av Marinstaben på basen. […]

– Etableringen av Marinstaben på Muskö är en direkt följd av den säkerhetspolitiska inriktningen mot ett starkare försvar. Att återskapa Marinstaben är en del av den förändrade ledningsstrukturen i Försvarsmakten, sa marinchefen Jens Nykvist.

Marinchefen konstaterade att Muskö ger ett fortifikatoriskt skydd som är helt unikt, i alla fall när staben nått den permanenta grupperingen inne i berget.

Muskö örlogsbas invigdes av kung Gustav VI Adolf den 30 september 1969, 19 år efter att den börjat byggas. 800 000 kg användes för att spränga ut 1, 5 miljoner kubikmeter berg och skapa en underjordisk anläggning lika stor som Gamla stan. Förutom tre dockor inrymdes slip, kontor, verkstäder, förråd, sjukhus, kök och matsal som kunde servera 2 000 portioner åt gången. Läs pressmeddelande

Beväringarnas försvarsvilja och belåtenhet med sin tjänstgöringstid ligger på en hög nivå, framgår det av slutenkäten för de beväringar som hemförlovades i juni 2019. Med programmet Utbildning 2020 söks bland annat nya urvalsmetoder.

Försvarsviljan och förnöjsamheten för beväringar stadda att hemförlovas har hållits på hög nivå (båda på nivån 4,2 – på en skala 1-5) redan under flera års tid. Även förmännen får tack för sin verksamhet, eftersom de bästa vitsorden i beväringarnas slutenkät är ”Bedömning av stampersonalen” (4,3), ” Bedömning av officersaspiranterna” (4,2) och ” Bedömning av gruppcheferna” (3,9).
På basis av beväringarnas inledningsenkät är de rekryter som inleder tjänstgöringen motiverade och har positiva förväntningar inför sin tjänstgöring. På frågan ”Jag försöker klara av min beväringstjänst på bästa sätt” får vitsordet 4,6. […]

Försvarsmakten har alltid haft ett behov av att utveckla utbildningen till att svara dagens och framtidens behov.  Inom försvarsmakten pågår ett omfattande utvecklingsprogram ”Utbildning 2020” som berör hela utbildningssektorn, med vars hjälp man främst utvecklar de värnpliktigas utbildning till att motsvara 2020-talet behov. I och med kontingent 1/20 startar pilotprogrammet med programmets reformer vid alla truppförband. Senast i slutet av 1990-talet har man genomfört lika stora reformer inom utbildningen.
Konkreta förnyelser är bland annat förändringen beväringsutbildningens struktur, dvs. ändringen av de olika utbildningspaketens längd, planeringen av utbildningen till att bli mera kursbunden, minskandet av auditorieföreläsningar till ett minimum och ibruktagandet av moderna undervisningsmetoder och inlärningsmiljöer (bl.a. en ny version av Försvarsmaktens webbinläringssystem samt nya simulatorer), utvecklandet av urvalssystemet och förhandsinformationen, så att man ännu bättre än förr förmår välja rätt person till rätt uppgift och då också bättre än förr ta hänsyn till personernas civila kunnande och dennes önskemål. Läs pressmeddelande

[…] På försvarsområdet kommer sannolikt satsningar på teknologiska lösningar bli allt viktigare i takt med att ungdomskullarna minskar. Samtidigt kommer konkurrensen om dessa ungdomar sannolikt att leda till att någon form av värnpliktssystem fortsätter att vara det bästa sättet att garantera personalförsörjningen på försvarsområdet. […]

Den svenska militära alliansfriheten har tjänat landet väl sedan den rådande utrikespolitiska linjen infördes 1814. Det är viktigt att bidra till avspänning i det militärt strategiska område där Sverige befinner sig. Det är därför Sverige inte ingår i en militär allians som kan rubba balansen i vårt närområde. Sverigedemokraterna är dock positiva till försvarssamarbeten och ser gärna att Sverige har ett fungerande samarbete med Nato men Sverige bör fortsatt stå utanför medlemskapet i Nato och andra stormakters militärallianser. Det finns däremot skäl att försäkra sig om att kunna arbeta förebyggande för att minska risken för militär aggression mot svenskt territorium syftande till att menligt påverka landets nationella frihet eller det svenska folkets självbestämmanderätt. Ett sätt att arbeta förebyggande vore att ingå ett defensivt försvarsförbund med Finland. Sverige och Finland möter samma säkerhetspolitiska utmaningar med hänsyn till ländernas gemensamma geografiska läge. Läs motionen

Det har gått drygt ett år sedan Sverige i maj 2018 invigde sitt första nya regemente sen andra världskriget.

Återinvigningen av P18 på Gotland vittnar om en något mer hoppfull ambition för ett starkare försvar.

Den främsta läxan av återinvigningen är vad det har kostat att nedprioritera Försvarsmakten. Regementet på Gotland är ett tydligt exempel på hur ett kortsiktigt förhållningssätt kombinerades med att försvarsförmågan inte togs på allvar. Försvarsbeslutet från 2004 gjorde att P18 togs ur bruk. 13 år senare hade politiken kommit på bättre tankar och hösten 2017 föreslog regeringen att regementet skulle återuppstå. De år som P18 var nedlagt är alltjämnt 13 förlorade år för svensk försvarsförmåga då de efterlämnar fler försvarsmässiga vakuum än det på Gotland.[…]

Politiken borde vid det här laget ha lärt sig att otillräckliga resurser till Försvaret äventyrar den nationella säkerheten. Försvaret behöver mer pengar, ett rimligt mål är att uppfylla Natos krav på 2 procent av BNP till försvaret. Då höjer vi vår tröskel. Samtidigt minskar risken att Nato skulle låta bli att komma till vår hjälp för att vi inte försökt trygga oss själva, ifall hjälpen en dag behövs.

Det är hög tid att satsa på Försvaret, både för att omvärlden har blivit mer osäker men framför allt för att kompensera för att Försvarsmakten under så lång tid försummats. Läs ledaren

Deltagarlistan för årets Valdaj-klubbmöte visar tydligt vart Ryssland blickar – alltså österut. I år finns det nämligen väldigt få deltagare från västvärlden. I stället ligger tyngdpunkten i Asien.

Det är också så Rysslands utrikespolitiska analys ser ut för tillfället. Förenklat kan man säga att Ryssland anser att västvärlden håller på att falla sönder medan Eurasien blir allt starkare. […]

Eurasien är ett uttryck som de ryska politiska högdjuren älskar och det innebär i deras tolkning i första hand ett starkt geopolitiskt band mellan Ryssland och länderna i Asien.

Särskilt stor vikt lägger Ryssland vid samarbete med Kina – något som Kina inte har varit sent att utnyttja. Landet har bland annat skaffat sig förmånliga avtal om gastrasporter från Sibirien. Läs artikel