Månad: december 2019

[…]  The Hungarian Air Force decided to acquire Gripens in 2003, with Czechia following in 2005. Slovakia is finally replacing their MiGs in 2018, with the decision down to the Gripen or the F-16. The F-16 is said to be more expensive. Bulgaria is in a similar situation, with the Eurofighter and F/A-18 also in consideration. Poland decided to acquire F-16s instead, probably due to their close relations with the United States. For small European countries on a budget, the Gripen makes a lot of sense. Due to the smaller area of patrol, a dual-engine design is not as necessary as it is in Finland or Canada (both of which operate F/A-18s, a dual-engine design). The lower combat range and external stores are less of an issue, as aircraft can be expected to rapidly return to their home bases to rearm.

The Gripen has relatively modern radars and navigation systems compared to the MiG and has integration with export-cleared American missiles (in the C and D “export-ready” variants) one of the largest factors for Gripen adoption is the very low flight hour cost. Gripens were rated by Jane’s to have a cost of around $4700 per flight hour. Next cheapest was the F-16 at $7000 per flight hour. Other European designs and the F/A-18 go over $10,000 per flight hour. Given that the MiG-29 has flight hour cost of around $4500 per flight hour, the Gripen is a logical choice to keep sustainment budgets from growing too much relative to past jets. Läs artikel

[…] Grunnlovenvar likevel dokumentert da prinsippet om allmenn verneplikt første gang ble fastsatt, og tjenesten for landet for alvor begynte å vinne oppslutning.

– Fra gammelt av var det tvang og til en viss grad pisk og gulrot. Det var med den moderne stat og folkesuverenitetsprinsippet (makt av folket, journ. anm.) at verne- plikten utviklet seg, sier Karsten Friis. […]

Karsten Friis ved NUPI forteller at verneplikten har en flere hundre år lang tradisjon i Norge, men det var først ved slutten av 1700- tallet det virkelig begynte å ta form.

– Ideen om Norge som nasjon var tidligere ikke særlig framtredende. Men etter hvert som folket følte en tilhørighet til landet, var det ikke lenger nødvendig med stor grad av tvang. I takt med at det å tjenestegjøre for staten virket mer meningsfullt, ble voldsmakten mindre vilkårlig, sier Friis.

Da de 112 representantene fra landet rundt (unntatt Nord-Norge), reiste til Eidsvoll for å utarbeide Grunnloven var paragrafen om verneplikt noe av det som ble diskutert, forteller Friis.

– Det var brytninger mellom Eidsvollsmennene i 1814, de som ønsket å innlemme en paragraf om verneplikt og de som motsatte seg det. Argumentet var at verneplikt krenket menneskets «naturlige frihet», men de som holdt fram dette tilhørte mindretallet, sier Friis.

Lars Thorbjørn Larsen kledd opp i en 1814 uniform i forbindelse med 200 års grunnlovsjubileum.

Selv om forkjemperne for verneplikt vant fram, innebar imidlertid ikke det at alle måtte tjenestegjøre.

– Man kunne fortsatt kjøpe seg fri gjennom en stedfortreder, det vil si at en annen gjennomførte tjenesten. I tillegg var byfolk og akademikere unntatt verneplikten, det samme var nordlendinger – til et godt stykke ut på 1800-tallet, sier Friis. Läs artikel

2020 års försvarsbeslut kommer att fattas mot bakgrund av den snabbaste och mest djupgående försämring av omvärldsläget som vi upplevt sedan det sena 1930-talet. Extra allvarligt blir det därför att hela det internationella säkerhetssystemet är i gungning, samtidigt som Sverige fortfarande har en försvarsmakt utformad för enstaka internationella fredsinsatser.

Sverige var långtifrån ensamt om att köpa det förföriska budskapet om att Den Eviga Freden hade brutit ut efter sovjetkommunismens sammanbrott. Nästan alla Europas länder gjorde likadant och rustade ner drastiskt. Ryssland skulle ju bli ett demokratiskt västland, trodde man, och Kina skulle tvingas till demokratisering av en växande medelklass.  […]

Sverige har länge haft ett avskräckningsunderskott gentemot Sovjet/Ryssland och löst detta genom att åka snålskjuts på den transatlantiska länken, först genom Erlanders och Palmes hemliga västsamarbete, sedan genom Hultqvistdoktrinen. Men  om USA vänder Europa ryggen finns knappast längre denna möjlighet. Vilka handlingsalternativ har då Sverige? Finns det – eller skulle det kunna finnas – en svensk Plan B? Jag kan i alla fall inte se någon uppenbar och användbar reservoption för oss. Läs artikel

Generalmajor Anders Brännström och officeren Gustav utnyttjade sin yttrandefrihet vilket ledde till att Försvarsmakten omplacerade dem. Bägge anmälde myndigheten till Justitieombudsmannen (JO) för repressalier. Men nu frias Försvarsmakten.

– Jag tacksam för att jag inte längre är offentliganställd i konungariket Sverige. Nu är det lågt i tak, säger Anders Brännström.

Generalmajoren och tidigare arméchefen Anders Brännström omplacerades i januari 2018 sedan han uttalat sig i en granskande DN-artikel. Brännström svarade ja på en fråga om armén är chanslös vid ett angrepp. […]

Det andra JO-ärendet gäller en officer som DN kallat Gustav. Han omplacerades i december 2017 på grund av inlägg på Twitter. Gustav beskylldes för att ha äventyrat riket säkerhet.

Försvarsmakten försökte avskeda Gustav men drog tillbaka ärendet sedan Militära säkerhets- och underrättelsetjänsten (MUST) visat att Gustavs twittrande inte röjt några hemligheter. Gustav arbetar numera i en annan del av totalförsvaret. […]

Elisabeth Rynning tar inte hänsyn till att MUST friat Gustavs Twitterinlägg. Istället skriver Chefs-JO att Gustav hade en säkerhetsklassad tjänst och genom att ”exponera sina kunskaper” på Twitter så gjorde han sig ”sårbar” för främmande makt.

– Det är ett farligt resonemang. Enligt det skulle även andra som yttrar sig kunna omplaceras. Till exempel försvarsdebattören och flygofficeren Wiseman, konstaterar Gustav.

JO rekommenderar Försvarsmakten att förtydliga sina regler för sociala medier samt kritiserar att den inte lämnat ut allmänna handlingar skyndsamt. Läs artikel

Efter månader av svåra förhandlingar och strax innan det nuvarande avtalet skulle löpa ut, lyckades Ryssland och Ukraina på fredag komma överens om ett nytt gasavtal. Energiförsörjningen är tryggad i Ukraina för fem år framöver, men landets roll som transitland minskar.

Trots spända relationer och öppen konflikt mellan länderna, lyckades Ryssland och Ukraina i ett slag komma överens om ett nytt preliminärt gasavtal och begrava stridsyxan i en rad juridiska tvister.

Förhandlingarna leddes i Berlin av EU:s energikommissionär Maroš Šefčovič och Tysklands ekonomi- och energiminister Peter Altmaier.

Ryssland och Ukraina har preliminärt kommit överens om mängden gas Ryssland ska exportera till Ukraina och transitavgiften, alltså avgiften Ryssland betalar till Ukraina för att gas får fraktas genom landet vidare till övriga Europa.

Ryssland och Ukraina har tvistat om transitavgiften i flera år, och 2018 bestämde en skiljedomstol i Stockholm att det ryska statsägda gasbolaget Gazprom skulle betala det ukrainska statsägda gasbolaget Naftogaz drygt 2,3 miljarder euro i ersättning. Läs artikel

Ugraderte kilder forteller ganske detaljert at norsk etterretningstjeneste arbeider med flere lyttestasjoner, fly, radarstasjon og overflateskip. Virksomheten er med all sannsynlighet mest rettet mot Russland, og resultatene er av største interesse for NATO og USA.[…]

Det som ganske sikkert kan sluttes, er at både investeringer og drift av den norske etterretningstjenesten koster enorme pengesummer. Etterretningsstabens budsjetter er ikke tilgjengelige, men det kan med betydelig sikkerhet formodes at USA dekker mye av utgiftene.

Da er vi ved tankekorset: Hva skal ytes i retur for å kunne disponere tilskudd til etterretningstjenesten? Spørsmålet leder til flykjøp. Da konkurransen om nye fly startet trakk Eurokonsernet seg brått vekk med sin Eurofighter. De begrunnet avmarsjen med at kravformuleringen som Norge hadde stilt ene og alene var skrevet for å tilfredsstille den amerikanske JS-35.

Norge tviholder fortsatt på kjøp av dette flyet som ikke er egnet for norske behov. Det er skreddersydd for amerikanske operasjoner uansett hvor i verden de måtte foregå, og der supermakten har etablert luftoverlegenhet med radarstasjoner, luftvern  og avskjæringsjagerfly. I Norge vil de to siste forutsetningene mangle fullstendig. […]

(Artikkelen er et utdrag fra den nylig utkomne boka til Einar Ødegård:Verneplikt , Snøfugl forlag)

Jeg stiller spørsmålet: Er den totale underkastelsen for USA den egentlige grunn for å tviholde på kjøp av JS-35? Andre saklige grunner finnes ikke, de amerikanske gjenkjøpene har aldri vært store. Med all sannsynlighet blir også driftsomkostningene av dette flyet langt større enn til dagens aldrende jagerflypark av F-16. Å tro at det norske forsvarsbudsjettet vil øke tilsvarende strider mot all erfaring. For å dekke behovet for penger vil bare andre virksomheter i Luftforsvaret og i de tre andre forsvarsgrenene reduseres ytterligere. Kjøpet av JS-35 er en enorm feil. Läs artikel

Frivilliga Radioorganisationen (FRO) intervjuar försvarsminister Peter Hultqvist:

[…] Vid flera tillfällen har vi läst i medierna och hört försvarsministern uttala sig om vår goda relation till USA och hur de sagt att om Sverige hamnar i knipa då kommer vi. Detta trots att vi ej är med i NATO. En rättmätig fråga är då, kan vi lita på USA?
– Det finns inte någon anledning att ifrågasätta vår relation med USA, vi har ett utmärkt samarbete. Sverige övar kontinuerligt tillsammans med USA och detta ger en stark säkerhetspolitisk signal till övriga världen, säger Peter Hultqvist.

Samtidigt framhävdar vår försvarsminister att vi har många attraktiva samarbeten med andra länder i Europa. Sverige ökar sin militära förmåga, ekonomin stärks och vi övar kontinuerligt med våra samarbetspartners.

Vad vi i framtiden måste sätta mer fokus på är kinesernas investeringar. Där måste Sverige ha en starkare nationell kontroll. Enligt försvarsministerns, bör vi ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv, hålla koll på Ryssland, Iran och Kina.

När vi kommer in på de frivilliga försvarsorganisationerna ler ministern stort. Det märks att det är ett ämne som ligger honom varmt åt hjärtat.
– Vi värnar om de frivilliga försvarsorganisationerna bland annat med att lägga en stor summa pengar på dem. Ni behövs och ni bidrar till mycket inom totalförsvaret. Fortsätt med det. 2020 är det dags för den stora Totalförsvarsövningen där de frivilliga försvarsorganisationerna är med. Läs intervju

If anything, the exercise, coupled with notional Chinese support for proposals for a multilateral security approach in the Gulf, suggests that China envisions a continued US lead in Gulf security despite mounting rivalry between the world’s two largest economies.

That is the message China is sending by playing down the significance of the exercise and hinting that it would only contribute non-combat forces. Läs artikel

The Norwegian Armed Forces will conduct exercise Cold Response together with allied and partner nations in March 2020. […]

Activities related to the exercise will take place from the 2nd to the 18th of March. The field exercise will take place from the 12th to the 18th of March. Already in January there will be visible military activity in some parts of the country, as some of the allied participants arrive in Norway to prepare themselves for the exercise.[…]

The main aim of the exercise is to secure the Norwegian Armed Forces and allies’ ability to conduct multinational joint exercises with a high-intensity combat scenario in demanding winter conditions. Another important aspect of the exercise is to train the large amphibious capacities. This means practicing how to master the transition between the coast and the shore by, for example, practicing attacking a target on land from ships with the assistance from amphibious assault ships and helicopters. […]

from the United States, United Kingdom, the Netherlands, Germany, France, Belgium, Denmark, Latvia, Finland and Sweden as well as Norwegian forces are participating in the exercise. Läs artikel

Att svensk krigskonst som mer eller mindre outtalat betonat en uppdragstaktisk ledningsfilosofi under hundratals år gått emot en USA inspirerad utbildningsfilosofi[1] är, enligt min syn, direkt skadligt för den svenska krigföringsförmågan. Svenska stridskrafter har ofta varit numerärt underlägsna, vilket frammanat en krigskonst som bygger på offensiv, rörlighet och en förmåga att kraftsamla för att nå ett avgörande. De geostrategiska förhållandena har bidragit till krig eller fred, men också till hur Sverige har fört krig liksom själva striden.[2]

Det som varit utmärkande för de svenska förbanden är Folket har utgjort truppen och befälet har normalt rekryterats ur folket. Ledarskapet har baserats på ömsesidigt förtroende, kamratskap och med frihet under ansvar, med chefen som föregångsman. Anfall är bästa försvar, försvar är till för att övergå i anfall.[3] Ovanstående speglar krigskonstens utveckling med utgångspunkt i det svenska samhället och ”folklynnet”, således något som passar våra förhållanden.

Huruvida högre examina enligt civil högskolestandard[4] på något vis höjer krigföringsförmågan finner inte historien några belägg för. Snarare höjer civila delar av samhället ett varningens finger åt den överakademisering som skett inom utbildningsväsendet, vilken för yrkesinriktade utbildningar som exempelvis officer, sjuksköterska och lärare varken gynnar studenter eller utövandet av respektive profession.[5] Alltså indirekt en mindre beredd utförare till yrket efter avlagd examen. Läs artikel

Se även inlägg på den här sajten av Anders Björnsson om akademiseringen av officersutbildningen