Månad: december 2019

Saab har fått en order från den lettiska försvarsmakten för leveranser av det axelskjutna engångsvapnet AT4. Leveranserna är planerade att genomföras under 2021.

Beställningen är den tredje som läggs inom ramavtalet som undertecknades 2017 mellan Saab och den lettiska försvarsmakten. Ramavtalet gör det möjligt för den lettiska försvarsmakten att lägga beställningar på AT4-system.

– Den här beställningen visar att kunden har förtroende för vårt AT4-system och för Saab. Vi är stolta över att kunna förse våra kunder med AT4-system som uppfyller deras specifika krav och behov, säger Görgen Johansson, chef för Saabs affärsområde Dynamics.

Saabs engångsvapen AT4 är beprövat i strid och förser användaren med de förmågor som krävs för att lyckas med uppdraget, detta inkluderar mörkerförmåga och förmåga att avfyra systemet från slutna rum. Sedan introduktionen av systemet i mitten av 1980-talet har AT4 exporterats till mer än 15 länder världen över. Läs artikel

Tyrkia nekter å godta revideringen av NATOs forsvarsplan for Norge, før NATO anerkjenner at den kurdiske YPG-militsen er en terrortrussel mot Tyrkia.

NATO har en gjeldende plan plan for å forsterke Norge. Den planen står ved lag inntil den eventuelt blir oppdatert. Ifølge VGs opplysninger står denne forsterkningsplanen for tur til å bli revidert, men det vil ikke noen i NATOs ledelse bekrefte. Tyrkia skal ha blokkert oppdateringen av alle de forsterkningsplanene som står for tur, inntil en ny plan for å komme Tyrkia til unnsetning er godkjent. […]

Det er ikke bare den norske planen som Tyrkia blokkerer i NATO.

Ifølge nyhetsbyrået Reuters har Tyrkia også blokkert NATOs revisjon av planene for hvordan forsvare Polen og de baltiske landene Litauen, Latvia og Estland, mot et mulig angrep fra Russland. I NATO må alle 29 medlemsland være enig og godta revideringen av forsvarsplanene. Uten Tyrkias godkjennelse, er det vanskeligere for NATO å raskt øke sitt forsvar i Baltikum og Polen.

– Tyrkerne holder Øst-Europa som gissel når de nekter å godta de militære planene før de får innrømmelser, sier en diplomatisk kilde til Reuters. Läs artikel

Denmark had a small air force. And then they bought the F-35.

The U.S. ambassador to Denmark wants the Nordic country to buy more American-designed F-35 stealth fighters.  Ambassador Carla Sands’s advocacy for a “made-in-America” warplane should come as no surprise. But leaving aside the benefit to U.S. industry, Sands has a point. Denmark has too few fighters. […]

On May 11, 2016, the government of Denmark recommended that lawmakers approve the purchase of just 27 F-35 Joint Strike Fighters from U.S. firm Lockheed Martin in order to replace the Scandinavian country’s F-16s.[…]

The Danes believed they could acquire and operate 27 F-35s — a number adequate to deploy four jets to a war zone for a year at a time every three years — for just $300 million per plane over the fleet’s whole lifetime.

But that was a hopelessly optimistic number. The Pentagon’s own internal assessment in 2016 estimated that the life-cycle cost for a single F-35 was $460 million. Läs artikel

Regeringen beslutade den 5 juli 2018 att tillkalla en särskild utredare (dir 2018:64) med uppdrag att föreslå åtgärder för näringslivets roll
inom totalförsvaret. Utredaren skulle vidare föreslå åtgärder för försörjningstrygghet i försvarsmaterielförsörjningen. […]

Ur sammanfattningen: Sedan några år pågår ett arbete som syftar till att stärka totalförsvaret, dvs. verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Arbetet är motiverat eftersom det säkerhetspolitiska läget har försämrats i Sveriges närområde och i Europa. Försvarsberedningen har pekat på ett antal områden där ytterligare åtgärder behövs. Ett sådant område rör näringslivets roll i totalförsvaret. För att uthållighet ska uppnås måste såväl civilt som militärt stöd från andra länder kunna medges. Efter nödvändiga politiska beslut tar det dagar till veckor att verkansfullt sätta in flygstridskrafter till stöd för Sverige. Marinstridskrafter tar veckor till månader och markstridskrafter tar månader att få på plats i relevant omfattning. Möjligheten att upprätthålla förbindelser västerut är avgörande för Sveriges förmåga att motstå ett angrepp.

Många privata företag bedriver en verksamhet som krävs för att tillgodose totalförsvarets kritiska behov i händelse av höjd beredskap och då ytterst krig. Totalförsvaret är således beroende av näringslivet för att fungera. Omvänt gäller att det ligger i företagens intresse att få avsättning för sina varor och tjänster, även vid höjd beredskap. Det finns därmed ett gemensamt intresse att säkerställa att totalförsvarsviktiga företag har en godtagbar leveranssäkerhet och tillgänglighet vid höjd beredskap. Samtidigt beaktar få företag risken med risken för höjd beredskap och då ytterst krig i sin interna kontinuitetsplanering eller beredskapsplaner. Detta perspektiv har även i endast begränsad omfattning beaktats av myndigheter i samband med offentliga upphandlingar. För att möjliggöra kostnadseffektivitet verkar delar av näringslivet enligt principen att resurser levereras vid behov snarare än hålls i lager. Detta medför samtidigt en ökadsårbarhet .       Läs utredningen

I sin senaste debattartikel (SLA 25/11) skrev Per Blomquist att han via sajten alliansfriheten fått bl.a. fördjupad information om försvars- och säkerhetspolitiken. Han nämner dessutom att han samarbetar med strategen Raimo Jakola i sin strävan att hålla Sverige utanför Nato.

Jag vet inte vem som utnämnt Jakola till strateg men denne strateg har i flera inlägg tagit upp att USA och Ryssland rustar med missilrobotar som är förhållandevis snabba och lätta att omgruppera, snabbt kan verka och därmed hotar att slå ut vårt insatsförsvar.

Denna information kan verkligen inte klassas som någon nyhet då vapenutvecklingen, inte bara i USA och Ryssland, sedan lång tid tillbaka fullständigt exploderat inte minst inom nämnt område. Läs artikel

Forsvarets Efterretningstjeneste (FE) fremlagde fredag middag sin årlige risikovurdering, der opsummerer efterretningstjenestens aktuelle fokusområder. […]

Et andet centralt forhold, der giver sikkerhedsmæssige udfordringer for Danmark og Europa, er den amerikanske militære enegang, som præsident Trump efterhånden mange gange har italesat. USA’s europæiske alliancepartnere kan ikke længere videre sig sikre på amerikansk opbakning, og det kan placere små stater som Danmark i en prekær situation. ”Mange landes forfølgelse af nationale interesser vil i stigende grad komplicere samarbejdet.

Samtidig er den regelbaserede verdensorden, som Danmark nyder stor fordel af, udfordret. Små og mellemstore stater vil kunne komme til at stå i et krydspres fra globale og regionale spillere i og uden for Europa,” lød det fra FE-chef Lars Findsen, inden han fremhævede, hvordan netop Trumps ”America First”-doktrin giver andre lande gode betingelser for at indfri geopolitiske ambitioner: ”USA’s indenrigs- og udenrigspolitiske dagsorden om i højere grad at orientere sig mod sig selv, giver samtidig Rusland og Kina større mulighed for at få større indflydelse i regioner som Mellemøsten, Afrika og andre steder i verden.”Läs artikel

Kirkenes går mot strømmen når konfrontasjoner, sanksjoner, militærøvelser og opprustning mellom Russland og NATO øker spenningene, som blokkerer dialog og samarbeid. Kirkenes viser vei ut av uføret. Det viktigste norske bidrag til sikkerheten i nordområdene nå er å skjerme det vi kan kalle Kirkenes-modellen mot ringvirkningene av Ukraina og Syria der Russlands og vår fortelling er på kollisjonskurs. All historisk erfaring viser at politiske løsninger på sikkerhetspolitiske problemer bare er mulig i perioder med lavspenning. […]

En politisk dialog med Russland om politiske løsninger i Syria kan få nyttige ringvirkninger som kan redusere spenningene i Ukraina. Bare gjennom lavere politiske spenninger mellom Russland og Europa blir politiske løsninger i Ukraina mulige.

Løsninger i Ukraina kan også få ringvirkninger for Syria. Det kommende møtet 9. desember under fransk ledelse med Ukraina, Russland og Tyskland kan endelig bringe bevegelse i den fastlåste konfrontasjonen.

Egentlig er løsningen på både Russlands og Europas felles sikkerhetsproblem enkelt. Naboforhold må bli som i Kirkenes der lokale myndigheter og folk flest blir pressgrupper for dialog og samarbeid i felles interesse. Det krever selvsagt innsats fra begge parter. Läs artikel

Arktis toppar listan över riskområden i den senaste rapporten från den danska försvarsmaktens underrättelsetjänst. Läget i regionen betraktas därmed som en större säkerhetsrisk än exempelvis terror och it-brottslighet.

Anledningen är stormakternas ökade intresse för Grönland. Framför allt USA har under det gångna året börjat visa större intresse för världens största ö – dels i form av president Donald Trumps uppmärksammade begäran om att köpa Grönland, dels i form av ett nyöppnat amerikanskt konsulat i huvudstaden Nuuk.

– Arktis har under året flyttats upp och fått betydligt mer utrymme. Och det är berättigat, inte minst när man ser till att USA har bytt inställning till området, säger Lars Findsen, chef för Forsvarets Efterretningstjeneste (FE), till den danska nyhetsbyrån Ritzau.

I rapporten spår underrättelsetjänsten att det framöver kommer att bli allt svårare att balansera mellan målet att hålla spänningarna nere i Arktis och att tillmötesgå Nato-allierade USA:s intressen.

Grönland har i allt större utsträckning blivit en bricka i stormakternas världspolitiska spel. Öns läge mellan Nordamerika och Europa är strategiskt viktigt. Samtidigt gör smältande istäcken regionen mer farbar vilket underlättar utvinning och export av en rad ovanliga mineraler som finns i den grönländska marken. Läs artikel

Republikens president Sauli Niinistö har gett ett uttalande med anledning av att det har förlöpt 80 år sedan vinterkriget bröt ut:

– Det har i år förflutit 80 år sedan vinterkriget bröt ut. Vi kommer inte ifrån att vi snart står inför en tid då de som upplevde vinterkriget lever kvar endast i våra minnen. Detta innebär inte att deras erfarenheter blir mindre viktiga för oss, säger Sauli Niinistö i uttalandet.

– Att hedra minnet av kriget är inte detsamma som att förhärliga kriget. Vinterkriget var brutalt och grymt. Många offrade sitt liv och sin hälsa för att Finland skulle få leva. Men samtidigt hände något annat som också var mycket viktigt för Finland.

Niinistö nämner diktaren Helvi Hämäläinen, som beskrivit den känsla av samhörighet som uppstod under kriget genom att säga att hela Finlands folk kände stor enighet:

”Vi ville ingen något ont, men vi ville osjälviskt försvara allt som är vårt. Jag är övertygad om att vinterkriget i det gemensamma väsen som jag i brist på ett bättre uttryck kallar folksjälen har lämnat kvar något värdefullt, något som kommer att leva vidare också när vi som upplevde dessa tider har gått bort.”

Niinistö säger att vinterkrigets strider var en hjältesaga som gav Finland en möjlighet att skapa en annan berättelse, en berättelse om hur Finland, som även under kriget bevarade demokratin, relativt snabbt efter kriget lyckades återuppbygga landet.

– Den rättsstat och välfärdsstat som vi lever i i dag är ett bevis på denna förmåga till återuppbyggnad, säger Niinistö.

Enligt Niinistö är det nu i fredstid som vi kan minnas vad som var kärnan för det som kallas vinterkrigets anda.

– Även om vi som medborgare ibland har olika åsikter, är vi alla eniga om att det är genom gemensamma beslut som vi övervinner de svårigheter och förändringar som Finland möter. På så sätt hedrar vi också dem som vid fronten och hemmafronten försvarade Finland, och som genom sina uppoffringar gav oss denna möjlighet. Läs artikel