Månad: januari 2020

[…] Utöver diskussionen om hotbilden mot Sverige och förstärkningar av försvaret så har situationen i Mellanöstern och specifikt i Iran och Irak tagit stor plats av naturliga skäl. Det sker stora omvälvningar i utrikes- och säkerhetspolitiken i det närmaste dagligen och det gör att vi i Sverige måste värdera hur vi använder vårt begränsade inflytande på bästa sätt. För oss pekar kompassen i en tydlig riktning: Sveriges utrikespolitik ska utgå ifrån svenska intressen. I arbetet med att tillvarata dessa intressen ska våra gemensamma värderingar om mänskliga fri- och rättigheter, rättsstat samt marknadsekonomi alltid vara vägledande.

Det är värderingar som inte behöver några enskilda strategier, utan ska genomsyra all svensk utrikespolitik. Det allra mest grundläggande intresset för Sverige är landets och befolkningens säkerhet. Vi ska kunna säkra vårt sätt att leva och vara – vår självständighet. Utrikespolitiken spelar en självklar roll för att främja Sveriges säkerhet. Det handlar inte minst om att verka för en stark, regelbaserad världsordning och att fler människor ska leva i fred och frihet runt om i världen. Ytterst garanteras emellertid säkerheten av vårt samlade försvar.[…]

För det första handlar det om att prioritera närområdet: Norden, Baltikum och likasinnade i Europa, inte minst Tyskland. Sverige bör ta ett förnyat och samlat grepp för att öka samarbetet med de stater vars intressen vi delar i vårt närområde. Lika viktigt är att ha ett långsiktigt perspektiv i att värna den transatlantiska länken, särskilt när den globala maktbalansen skiftar från väst till öst. Vi ska stå upp för multilateralismen i en tid när den är hotad. Läs artikel

Norske styrkers sikkerhet ved militærbasen i Irak, er avhengig av de amerikanske nærværet, sier oberstløytnant Einar Aarbogh.

​– Vi er i alle samme «båt» og vi jobber alle for samme sak. Vi er avhengig av at amerikanerne og at de andre styrkene ved basen gjennomfører sine oppdrag slik at styrkebeskyttelsen i best mulig grad blir ivaretatt, sier Aarbogh til Forsvarets forum. […]

Sent tirsdag 8. januar ble basen, der blant andre norske og amerikanske styrker oppholder seg, rammet av et missilangrep. […]

Han ønsker likevel å understreke at situasjonen nå virker mindre spent enn sist uke. Oberstløytnanten  kan likevel ikke utelukke at det kan endre seg til det verre.

– Vi prøver å lese situasjonen best mulig, informere folket vårt her og hjemme gjennom Forsvarets operative hovedkvarter slik at vi er klar til å reagere på nye hendelser.

– Kan det også innebære at man forlater basen på kort tid?

– Det er et av alternativene som vi vi vurderer. Men i dag så ligger ikke det inne. Läs artikel

Rikspolischef Anders Thornberg har skrivit till regeringen med förslaget att försvaret ska kunna stötta polisen mer i ett eskalerat gråzonsläge. Inrikesministern har inte hunnit gå igenom skrivelsen i detalj, men påpekar att andra myndigheter redan i dag har en skyldighet att hjälpa till vid exempelvis terrorsituationer, stora skogsbränder eller olyckor.

– Om det behövs ytterligare inom ramen för gråzonen så är det något vi kommer att återkomma till inom ramen för totalförsvarspropositionen, säger Mikael Damberg till TT. […]

– Det är klart att det finns en känslighet historiskt sett när man använder militär, inte minst mot sina egna medborgare. Men det har vi hittat en lösning för vid exempelvis terrorattentat. Ingen tycker att det är konstigt att försvaret hjälper till vid stora skogsbränder i dag, säger Damberg.

Liberalernas försvarspolitiske talesperson Allan Widman håller med rikspolischefen om att det är viktigt att ta nya steg.

– Det kommer dock att kräva en ordentlig utredning, säger han. Läs artikel

Under måndagskvällen talade statsministern med Iraks tillförordnade premiärminister med anledning av den senaste tidens utveckling i regionen. Statsministern framförde Sveriges fulla stöd för Iraks suveränitet och stabilitet.

[…] Flera personer har gripits med anledning av nedskjutningen, uppger Gholamhossein Esmaili, talesperson vid Irans justitiedepartement, utan att ge närmare detaljer.

Några timmar tidigare hade Kanadas premiärminister Justin Trudeau sagt att flygkraschen, där 57 kanadensare omkom, delvis berodde på USA.

– Om det inte fanns några spänningar, om de inte nyligen hade trappats upp i regionen, så skulle dessa kanadensare vara hemma med sina familjer nu.

Enligt Trudeau har det internationella samfundet varit tydligt gällande nödvändigheten av ett Iran utan kärnvapen, men man hanterar också spänningar i regionen på grund av USA:s agerande. Trudeaus uttalanden gjordes i en intervju med det kanadensiska tv-bolaget Global television.

Alla de 176 personer som befann sig på planet från ukrainska UIA omkom då planet sköts ned efter att ha lyft från Teheran i onsdags morse. 57 av de döda var kanadensiska medborgare. Läs artikel

[…] Utvecklingen i vår omvärld och inte minst i vårt närområde, visar på vikten av att vårda och fördjupa våra internationella samarbeten. Det svensk-finska försvarssamarbetet har en särställning i våra respektive länders säkerhetspolitik och därmed ett särskilt djup och betydelse. Som bekant sträcker det sig bortom fredstida förhållanden och innehåller operativ planering. Det är ett långtgående steg från två militärt alliansfria stater. Men det handlar om att tillsammans bidra till fred och stabilitet i vår del av Europa.

Under innevarande år kommer regeringen att lägga fram en proposition som öppnar för att snabbare kunna ge stöd och hjälp till Finland i en kritisk situation. Motsvarande lagstiftning finns redan på finsk sida. Just detta är ett stort och viktigt steg i vårt samarbete och bygger på gemensamma intressen och förtroende.

I går pratade Norges förre ÖB Sverre Diesen här om behovet av trilateralt samarbete mellan Norge, Sverige och Finland kring säkerheten i Skandinavien. Han har helt rätt och i augusti deltog jag vid ett möte lett av den finska presidenten, där Norges, Sveriges och Finlands statsministrar, försvarsministrar och inrikesministrar deltog.[…]

– Försvarsmaktens numerär ska öka. Särskilt gäller detta armén, som måste bli större. Som jag sagt tidigare på den här scenen är kvantitet också en kvalitet. För att vi öka uthålligheten måste vi bli fler.

– Det innebär att antalet värnpliktiga måste öka. Vi ska gå mot att 8 000 värnpliktiga utbildas årligen senast 2025.

– Armén måste inte bara bli större, den måste också utvecklas mot nya uppgifter. Förmågan att verka i brigad måste fortsätta förstärkas och vi måste påbörja utvecklingen att även kunna leda på divisionsnivå. För att mer effektivt kunna producera inte minst arméförband, måste ett fungerande system för förbandsomsättning utvecklas och värnpliktiga befälskategorier återinföras. Ett jägarregemente ska öppnas i Arvidsjaur. Läs talet

[…] Rysslands auktoritära och västfientliga säkerhetspolitik kommer sannolikt att bestå under det kommande decenniet. Rysslands huvudsakliga målsättningar förblir att bli erkänd som en stormakt och att etablera en intressesfär i sitt närområde. Den höga takt med vilken de Väpnade styrkorna och den militära handlingsfriheten utvecklats under de gångna tio åren kommer dock sannolikt inte kunna bibehållas. Det närmaste decenniet kommer istället präglas av konsolidering av tidigare resultat, främst den uppnådda förmågan att initiera ett regionalt krig. Strategisk avskräckning kommer att förbli högprioriterat, i första hand med kärnvapenstyrkor. Framemot 2029 kommer en väsentlig ökning av Rysslands militära förmåga enbart kunna ske om den politiska ledningen tydligt prioriterar och tilldelar resurser för detta. Om så sker kommer det sannolikt utan förvarning.

Läs rapporten

[…] I en rapport fra Forsvarets forskningsinstitutt (FFI) i februar ble det slått fast at Forsvaret ikke holder mål. Beredskapen er for dårlig, utholdenheten for svak og kapasiteten til å beskytte baser og nøkkelinstitusjoner er mangelfull, var noen av flere mangler med dagens forsvar. FFI-rapporten slo også fast at gjeldende Langtidsplan for Forsvaret (LTP) ville bli mye dyrere enn antatt. Overskridelsene beløper seg til milliarder av kroner.

Oppsummert var det bildet som ble tegnet fra høyeste hold i forsvarssektoren dette: Norge har for tiden et delvis dysfunksjonelt forsvar. Borte var regjeringens propaganda om «historisk satsing» på Forsvaret. Borte var tåkepraten. Borte var avvisningen av alle kritiske påpekninger om de åpenbare svakhetene i Forsvaret. Endelig snakket man sant om tilstanden i Forsvaret.[…]

For å ta bare ett eksempel på hvordan forsvarstoppene lenge må ha talt mot bedre vitende: Skandaleanskaffelsen av de nye NH90-helikoptrene som skulle betjene både fregattene og Kystvaktens fartøyer. Den ene forsvarsminister og forsvarssjef etter den andre har siden 2012 hardnakket hevdet at NH90 var et nærmest genialt kjøp. Først i 2019 har pipa fått en annen lyd. Nå er det ingen som benekter at anskaffelsen må sies å være en fullblods skandale. Ingen NH90-maskiner er per i dag operativ som planlagt – 19 år etter at beslutningen om kjøpet ble fattet. Og først i 2018-2019 ble det innrømmet at kostnadene til vedlikehold av NH90 er skyhøye og sprenger alle budsjetter. […]

Anskaffelse av nytt materiell til Forsvaret har på flere områder vært et sorgens kapittel. Helt på tampen av 2019, i desember, kom det en ny rapport fra FFI: «Hvordan skape økonomisk handlingsrom i den nye langtidsplanen 2021-2024». I denne rapporten rettes det sterk kritikk mot anskaffelsesregimet i Forsvaret. Ett forhold er at de store kjøpene, som F-35 kampfly, nye ubåter og NH-90, ikke styres av Forsvaret, men av Forsvarsdepartementet. Et annet forhold rapporten peker på, er at innkjøpsapparatet består av opptil 1000 ansatte som er involvert i både store og små anskaffelser. Läs artikel