Utvecklingen i Arktis – påverkan på och implikationer för Sverige, foi.se

Niklas Granholm

[…] Rysslands agerande påverkar norra Skandinavien, då ett slags rysk ”intressecylinder”, under ytan, på land och i luften, etableras runt Kolahalvön. Denna sträcker sig långt ut i Norska havet, Barents hav och in norra Finland, Sverige och Norge. Inom detta område anser Ryssland att man behöver ha en klar bild av vilka militära resurser som rör sig där för att tidigt kunna upptäcka hot mot norra Skandinavien.[…]

Vad som är alltmer tydligt är att USA nu verkar vara på väg att utveckla en mer aktiv politik i Arktis för att möta utvecklingen där. Att Ryssland och Kina inte kan lämnas ensamma i att hantera utvecklingen i Arktis, tycks vara den främsta grunden för den policy USA är på väg att sjösätta. Ett mer aktivt amerikanskt agerande är sannolikt på väg i Arktis. USA är i detta sammanhang ”too big not to care” och är den stat med störst resurser och vana att hantera stora utvecklingar och agera på dem.[…]

För det nordliga perspektivet behöver svenska militära resurser avsättas för att möta Rysslands agerande på Nordkalotten, främst till följd av de ubåtsbaserade strategiska kärnvapnens centrala roll. Att det inte behöver eller ens bör vara samma typer av förband, volym och sammansättning, som tidigare fanns där är också tydligt. Rysslands syfte är troligen inte ockupation av övre Norrland i syfte att nå Atlantkusten, utan handlar mer om att skydda den kärnvapenstrategiska kapaciteten, vilket mycket väl kan innebära offensivt agerande i nordområdena. Läs rapporten

Vi ändrar oss om EU:s försvarssamarbete, aftonbladet.se

SD: Det gynnar svensk försvarsindustri – därför säger vi ja

Oron för att det försvarspolitiska samarbetet inom EU – Pesco – utvecklas till en gemensam EU-armé eller en militarisering av unionen har minskat betydligt efter att flertalet länder, däribland Sverige, tydligt tagit avstånd ifrån och sagt nej till en gemensam EU-armé. Därtill har varje medlemsstat en vetorätt mot införandet av en sådan armé. Läs artikel

Internationell utblick: Maktspelet mellan USA, Kina, Ryssland och EU, abfstockholm.se

ABF i Stocholm Sveavägen 41, den 16 januari kl 18.

USA har en president som hellre blickar inåt än deltar i internationellt samarbete. Kina expanderar som global aktör, både ekonomiskt och politiskt. Ryssland försöker återerövra sin forna ställning som stormakt. EU är en stormakt vad gäller ekonomi och handel, men sargat av inre splittring.

Medverkande:
Katarina Engberg, rådgivare vid Svenska institutet för Europapolitiska studier, Sieps, tidigare säkerhetspolitisk analytiker vid statsrådsberedningen och försvarsdepartementet
Sven Hirdman, tidigare Sveriges Rysslandsambassadör
Börje Ljunggren, tidigare Sveriges Kinaambassadör, författare och debattör
Leif Pagrotsky, tidigare statsråd

Samtalsledare:
Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center

Arrangör: ABF Stockholm och Olof Palmes Internationella Center

Trump minimizes IS risk, distorts Iran payout, apnews.com

President Donald Trump wrongly dismissed the continuing threat of the Islamic State group and spread a false tale of the U.S. paying out billions of dollars to Iran as part of the multinational deal freezing its nuclear program in an address Wednesday that fell short on facts.

The facts: His claim of a 100% defeat is misleading as the Islamic State still poses a threat.

IS was defeated in Iraq in 2017, then lost the last of its land holdings in Syria in March, marking the end of the extremists’ self-declared caliphate.

Still, extremist sleeper cells have continued to launch attacks in Iraq and Syria and are believed to be responsible for targeted killings against local officials and members of the Syrian Democratic Forces. As recently as this week, Defense Secretary Mark Esper said the fight against ISIS in Syria was continuing. […]

Trump: “Iran’s hostility substantially increased after the foolish Iran nuclear deal was signed in 2013. And they were given $150 billion, not to mention $1.8 billion in cash.”

The facts: There was no $150 billion payout from the U.S. treasury or other countries.

When Iran signed the multinational deal to restrain its nuclear development in return for being freed from sanctions, it regained access to its own assets, which had been frozen abroad. Iran was allowed to get its money back. The deal actually was signed in 2015, after a 2013 preliminary agreement. Trump has taken the U.S. out of it. Läs artikel

Ny säkerhetspolitik utan säkerhet

Lars-Gunnar Liljestrand

President Donald Trumps utomlegala avrättning av den iranske militära ledaren Qassem Soleimani avslöjade på ett besvärande sätt den svenska styrkans relation till USA.

Varken svenska regeringen eller Försvarsmakten har velat tala om att vi är en del i en USA-ledd koalition. Sedan starten 2015 har man snarast beskrivit insatsen som någon slags humanitär operation, där Sverige själv bestämmer verksamheten. Ett av målen har till exempel angetts vara att stärka kvinnors rättigheter.

Försvarsmakten har nästan slagit knut på sig själv för att skyla över att det är USA som har kommandot och att koalitionen tjänar USA:s egna nationella intressen snarare än att det är en neutral insats för att bekämpa IS.

Läs mer

Aurora i myndighetens fokus, forsvarmakten.se

I maj och början av juni genomförs försvarsmaktsövning Aurora 20 där huvuddelen av Försvarsmaktens förband deltar.

Strax innan genomförs den amerikanska övningen Defender 20. Försvarsmakten deltar årligen i ett stort antal multinationella övningar inom ramen för vårt partnerskap med Nato, men avstår från deltagande i just Defender 20. Det har uppmärksammats av media och jag vill mycket kort förtydliga varför vi inte deltar:

Försvarsmakten väljer att fokusera på vår egen övning, Aurora 20 som är den största på många år. Det här är väl känt och kommunicerat med våra partnerländer som också visat förståelse för våra prioriteringar.

Dessutom är det så att flera av våra internationella nyckelpartners visat stort intresse för att delta i Aurora 20. Genom att avstå Defender 20 kan Försvarsmakten i stället fokusera på Aurora 20 så att den övningen håller hög kvalitet. Det i sin tur stärker inte bara oss utan även våra partners och utvecklingen av samarbetet kring försvaret av vårt närområde.

Brigadgeneral Mats Ström, kommunikationsdirektör

Läs pressmeddelande

Veckans citat

Försvarsmakten anger i sitt riktgivande dokumentet Militärstrategisk doktrin 2016 följande:

”Tid är en av de mest centrala komponenterna i manöverkrigföring, oftast använt i meningen att agera snabbare och innanför motståndarens beslutscykel. Därigenom utmanövrera och förekomma fientliga operationer. Men tid måste förstås bredare, särskilt för den som är styrkeunderlägsen. Om motståndaren är under tidspress så kan våra operationer syfta till att fördröja motståndaren och vinna tid så att motståndarens målsättningar misslyckas. Att dra ut på krigföringen i tid tröttar ut den offensive som är pressad att nå resultat. På det sättet fungerar gerillakrigföring, den politiska kostnaden för att fortsätta operationer överstiger fördelarna för angriparen. Angriparens kulminationspunkt är därför ett väsentligt medel för svensk manöverkrigföring.”

Danmark trekker soldater ut av Irak, nettavisen.no

Tilbaketrekkingen er midlertidig, og skjer på grunn av den spente situasjonen, opplyser den danske regjeringssjefen.

Bare 30–40 danske soldater blir igjen på basen i Irak. Det danske bidraget er i dag totalt på 133 soldater, og det er dermed rundt 100 som nå i første omgang forflyttes til Kuwait.

Frederiksen føyer til at Danmark betrakter USA som sin viktigste allierte, og at regjeringen ønsker en deeskalering av situasjonen.

Hun sier også at hun venter at irakiske myndigheter fortsatt vil la de internasjonale styrkene bli i landet. Nasjonalforsamlingen i Bagdad har vedtatt en resolusjon som krever at USAs soldater forlater landet, men den er ikke bindende. Läs artikel

Hans Blix: ”Det är utomordentligt farligt, men ser några nyanser i det hela”, svt.se

Många undrar hur Iran kommer att svara på USA:s attack som dödade toppgeneralen Qassem Soleimani. Hans Blix är tidigare utrikesminister, tidigare generaldirektör för FN:s atomenergiorgan och tidigare chef för FN:s vapeninspektörer. På tisdagen gästade han Morgonstudion och svarade på hur orolig han är över det upptappade läget.
– Man kan säga att USA under Trump nästan har gått vidare som någon sorts ”demolerings-skvadron” emot den internationella ordningen, säger han. Läs arikel

Tystnad om en sjuk sak

Utgivarna

De svenska Nato-entusiasterna har inte haft mycket att glädja sig åt på sistone. Inom militäralliansen har det gnisslat mer än brukligt under snart ett par års tid. Det har därför varit taktiskt klokt att ligga lågt på hemmaplan. Den svenska regeringsmaskinen framhärdar förvisso i sina ansträngningar att vara Nato och den största medlemsstaten till lags. Men det måste ha bjudit betydande svårigheter i ett läge, när det inte är gott att veta, vad dessa storheter själva står för. Svensk regeringspolitik tvingas därför att hoppa från tuva till tuva, blunda för folkrättsbrott (som Sverige självt har del i), bedyra att oklarhet råder, när det exempelvis är solklart, att de svenska soldaterna i Irak omedelbart måste dras hem – de borde aldrig ha sänts dit. Varför det alliansfria Sveriges officiella företrädare inte kan tala klarspråk är obegripligt.

Läs mer

Kysten legges åpen! forsvarsforeningen.no

Ståle Ulriksen, Sjøkrigsskolen

[…] Dersom man forventer en invasjon over land fra øst gjennom Finnmark og videre mot sørvest langs E-6, gir det mening å forsterke Finnmark og konsentrere styrke i Troms.  Da er «døren til Norge» ganske smal, og det trengs en relativt liten hær for å stenge den. Om det derimot tenkes at kysten er døren til Norge, er den ­veldig bred, og en fiende kan velge hvor han vil lande.  

Jeg tror at vi trenger et maritimt kystforsvar som kan ha reell kontroll i kystsonen i fred og krise. Vi trenger en hær som ved å forflytte seg i kystsonen kan gå raskt fra spredning til konsentrasjon – og omvendt. Både Hæren og Sjøforsvaret må beherske kystsonen som slagfelt. De spesielle topografiske og oseanografiske forhold på kyst­en kan være en styrkemultiplikator for dem som mestrer å utnytte disse forholdene militært. Dette gjelder like mye for bakkestyrker som for sjøstridskrefter. 

Hva skal til? At Hæren får tilgang til noen av de enorme sivile ressursene i kyst- og offshoreflåten og at Sjøforsvaret får litt færre fregatter, men mange relativt billige båter som fungerer innaskjærs. Med en edruelig tilnærming blir dette ikke veldig dyrt. Men det krever også at forsvarsgrein­ene i mye større grad må snakke sammen.

Kontrollerer man kysten, kontrollerer man Norge. Läs artikel