Månad: februari 2020

När Väst är upptaget av Brexit och “America first” hamnar Arktis i bakvattnet. Ryssland däremot, prioriterar annorlunda. Som svensk känns Moskva oangenämt nära, nu när EU försvagas och USA sluter sig. […]

För att förstå Sveriges utmaning i den arktiska kapprustningen som pågår måste vi prata om geopolitik. En studie av FOI visar att den ryska militära och nukleära närvaron i Nordkalotten fortsätter att öka som en konsekvens av Rysslands ambition att kontrollera Nordostpassagen, den transoceana sjövägen. Den ryska närvaron utgörs framförallt av dess Nordflotta på Kolahalvön, bestående av ett ökande antal kärnvapenubåtar som utgör en stormaktsstatus i Arktis. Nato-landet Norge svarar med koncentrerat försvar i norr, men för Sverige blir Nordkalotten allt trängre. […]

Vad vilja Sverige då? Det räcker att kasta ett getöga på den daterade Arktisstrategin från 2011. Medan Ryssland flaggar på Nordpolen, flaggar Sverige för arktisk miljöpolitik. Ann Linde nämnde i sitt tal under Folk&Försvar 2020 att Ryssland samarbetar på ett konstruktivt sätt i arktiska samarbetsorgan, men så länge Sverige isolerar Arktisfrågan till att handla om klimathotet förstår jag ryssarnas samarbetsvilja. Läs artikel

Det sikkerhetspolitiske landskapet er i bevegelse og utviklingen er bekymringsfull. Stormaktrivalisering og regionale motsetninger preger bildet. Vi ser at den sterkeste tar seg til rette i økende grad, og bruk av militære virkemidler har blitt mer vanlig. Skal Norge sikre sine interesser og bidra til stabilitet i våre nærområder må vi ha et forsvar som er synlig, tilgjengelig og troverdig. Det må ikke skapes et tomrom fordi det fort vil fylles av andre. Det er vi ikke tjent med. […]

Imidlertid ser vi nå at den senere tids utvikling gjør at ambisjoner og krav overstiger det Forsvaret makter å levere. Volumet på personell og materiell er lavt. Denne utfordringen er adressert i mitt fagmilitære råd.

Forsvarsevne. Nå arbeider regjeringen med ny langtidsplan for Forsvaret før denne skal til Stortinget for behandling. Vi i Forsvaret må vise i handling at vi evner å få størst mulig forsvarsevne for de pengene vi har fått tildelt. Läs artikel

[…] We could not prove anything until WikiLeaks made public the film from the Apache. Viewing it still has the power to shock: the pilots are cock-a-hoop as they hunt their prey, including people in a vehicle who stop to help the wounded, saying, “Oh yeah, look at those dead bastards,” and, “Ha, ha, I hit them.” Anybody interested in why the US failed in Iraq should have a look.

The WikiLeaks revelations in 2010 and in 2016 are the present-day equivalent of the release by Daniel Ellsberg in 1971 of the Pentagon Papers, unmasking the true history of the US engagement in the Vietnam War. They are, in fact, of even greater significance because they are more wide-ranging and provide an entry point into the world as the US government really sees it.  […]

The disclosures were probably the greatest journalistic scoop in history, and newspapers such as The New York Times recognised this by the vast space they gave to the revelations. Corroboration of their importance has been grimly confirmed by the rage of the US security establishment and its overseas allies, and the furious determination with which they have pursued Assange, the co-founder of WikiLeaks.

Daniel Ellsberg is rightly treated as a hero who revealed the truth about Vietnam, but Assange, whose actions were very similar to Ellsberg’s, is held in Belmarsh high-security prison. He faces a hearing in London this week to decide whether he will be extradited from the UK to the US on spying charges. If extradited, he stands a good chance of being sentenced to 175 years in the US prison system under the Espionage Act of 1917. Läs artikel

Under en vecka med start på lördag ska våldet i Afghanistan trappas ned.

Om det går bra planerar USA och talibanrörelsen att skriva under ett avtal nästa vecka, meddelar USA:s utrikesminister Mike Pompeo.

Överenskommelsen om en veckas nedtrappning av våldet gäller från midnatt afghansk tid, meddelar en talesperson för Afghanistans nationella säkerhetsråd och företrädare för talibanrörelsen. Klockslaget motsvarar klockan 20.30 på fredagskvällen i Sverige.

Förhandlingar mellan talibanrörelsen och USA har pågått sedan 2018 och överenskommelsen ses som ett historiskt steg efter mer än 18 års konflikt i landet, och kan vara en startpunkt för ett avtal som kan leda till krigets slut. Läs artikel

Försvarsmakten stoppar tills vidare återanställningar av tidigare officerare och civil personal. Orsaken är att kostnaderna har blivit för höga och Försvaret behöver spara pengar.

Trots ökade anslag blev Försvarsmaktens kostnader dyrare än väntat under 2019. Därför stoppar man nu rekrytering av vissa personalkategorier för att spara pengar – bland annat till försvarsmaktsövningen Aurora 20, rapporterar P4 Blekinge.

Tidigare har Försvarsmakten återanställt officerare som har sadlat om till civila arbeten. Läs artikel

En huvudsaklig anledning till att samtliga Försvarsberedningens förslag inte har kunnat omhändertas i Försvarsmaktens underlag är enligt Försvarsmakten och Ekonomistyrningsverket att Försvarsberedningen har utgått från ett större ekonomiskt reformutrymme än Försvarsmakten. Differensen mellan det planeringsbara utrymmet i Försvarsberedningens kalkyl i förhållande till Försvarsmaktens underlag är, enligt Försvarsmakten och Ekonomistyrningsverket, ca 60 miljarder kronor mellan 2021-2030.

För perioden 2021-2025 är differensen enligt myndigheterna ca 50 miljarder kronor. Differensen beror, enligt myndigheterna, framförallt på följande två faktorer. 1) Försvarsberedningen och Försvarsmakten har utgått från att kunna nyttja de tillskott som riksdagen beslutade om i december 2018 för olika ändamål, dvs. Försvarsberedningen och Försvarsmakten har intecknat samma ekonomiska utrymme för olika syften. Denna differens bedöms av myndigheterna uppgå till ca 36 miljarder kronor (se vidare under rubriken Så kallad dubbelinteckning av ekonomiska medel). 2) Olika antaganden om priskompensation av samtliga tillskott m.m. (Med tillskott avses det som framgår av Finansutskottets rambeslut 2019 respektive det som framgår av budgetpropositionen för 2020). Försvarsberedningens beräkningar hanterades i fast prisläge 2019 och når nivån 84 miljarder kronor år 2025. Försvarsmakten utgick i sitt underlag från ekonomin i budgetpropositionen för 2020, i vilken bl.a. beräknade och aviserade anslagsförändringar angavs i löpande priser.

Den sammanlagda differensen mellan Försvarsberedningens anslagsnivåer och de som framgår av budgetpropositionen för 2020 bedöms av myndigheterna uppgå till ca 24 miljarder kronor. Dessa två faktorer innebär sammantaget, enligt myndigheterna, att verksamhet och investeringar som föreslagits av Försvarsberedningen motsvarande ett värde av ca 60 miljarder kronor har behövt senareläggas, reduceras i ambition eller helt utgå i Försvarsmaktens underlag. Försvarsmakten uppger att ungefär hälften av Försvarsberedningens förslag genomförs fram till 2025. Till 2030 genomförs ungefär tre fjärdedelar av förslagen.

Slutligen prioriteras fortsatt volymtillväxt i operativ balans mellan och inom försvarsgrenar och funktioner. Inom de områden där nya verkansförband föreslås av Försvarsberedningen, vilket framförallt är inom armén, blir skillnaderna mellan Försvarsberedningens förslag och Försvarsmaktens underlag därför mest synliga, särskilt under perioden 2021-2025. Läs promemoria

Huvuddelen av de svenska deltagarna är personal ur 193:e jägarbataljonen i Arvidsjaur som genomför sin krigsförbandsövning inom ramen för Cold Response.

Markövningsområdet är i grova drag mellan Narvik i söder och Finnmark i norr men huvuddelen av övningen genomförs i Troms fylke. Transporter av svensk personal och materiel till och från övningen kommer att ske på landsväg, med flyg och med snöskoter.

Cold Response är en norskledd vinterövning där Natoallierade och partnerländer (pfp-nationer) är inbjudna att delta. Förutom värdlandet Norges styrkor kommer deltagande enheter från USA, Storbritannien, Nederländerna, Tyskland, Frankrike, Belgien, Danmark, Finland och Sverige. Läs pressmeddelande

When our representatives started negotiating with the United States in 2018, our confidence that the talks would yield results was close to zero. We did not trust American intentions after 18 years of war and several previous attempts at negotiation that had proved futile.

Nevertheless, we decided to try once more. The long war has exacted a terrible cost from everyone. We thought it unwise to dismiss any potential opportunity for peace no matter how meager the prospects of its success. For more than four decades, precious Afghan lives have been lost every day. Everyone has lost somebody they loved. Everyone is tired of war. I am convinced that the killing and the maiming must stop. […]

We are also aware of concerns about the potential of Afghanistan being used by disruptive groups to threaten regional and world security. But these concerns are inflated: Reports about foreign groups in Afghanistan are politically motivated exaggerations by the warmongering players on all sides of the war.

It is not in the interest of any Afghan to allow such groups to hijack our country and turn it into a battleground. We have already suffered enough from foreign interventions. We will take all measures in partnership with other Afghans to make sure the new Afghanistan is a bastion of stability and that nobody feels threatened on our soil. Läs artikel

9. februar 1920 skrev Fritz Wedel Jarlsberg under «Traktat mellem Norge, Amerikas Forente Stater, Danmark, Frankrike, Italia, Japan, Nederlandene, Storbritannia og Irland og de britiske oversjøiske besiddelser og Sverige angående Spitsbergen», eller det som vanligvis omtales som Svalbardtraktaten. Traktaten gav Norge suvereniteten over en øygruppe der største øy er Spitsbergen, som er litt mindre enn Trøndelag fylke, og har i dag en fiskevernesone som er nesten like stor som hele den økonomiske sonen rundt fastlandet.

Norge prøvde flere ganger etter frigjøringen fra Sverige å få suverenitet over Svalbard. Ved fredskonferansen i Paris etter første verdenskrig fikk Norge muligheten. Norge hadde ikke deltatt i krigen, men handelsflåten hadde vært en viktig aktør spesielt for de allierte. Russland, en annen interessent, var ikke representert på grunn av tsarens fall. Dermed ble Svalbard, som da var «terra nullius» – altså statsløst, gitt til Norge. Selv om øyene ble gitt til Norge, inneholdt imidlertid traktaten klausuler om militæraktivitet og likebehandling av økonomiske interesser. Denne traktaten følges den dag i dag. Läs artikel