Månad: februari 2020

Jan R Andersson (M): […] Enigheten är likväl stor om att volymerna i försvaret behöver öka. Under kommande tre till fyra år räknar man med att utbildningsvolymerna när det gäller värnpliktiga ska fördubblas från dagens mål om 4 000 upp till 8 000 värnpliktiga per år. Men det är här någonstans problemen börjar. De 4000 värnpliktiga som enligt plan skulle utbildas förra året utbildades inte. Detsamma gäller året före. Och de värnpliktiga som ska utbildas under detta år genomgick mönstring redan förra året. Den förskjutning vi har i antalet värnpliktiga, som ska öka stegvis till 8 000, ligger alltså långt efter.
Även om ansträngningar görs för att öka mönstringen kommer det inte att hjälpa i närtid. De 5 000 kvinnor och män som ska värnpliktsutbildas under utbildningsperioden 2020–2021 har redan mönstrat.
Man kommer alltså att misslyckas även med att nå 5 000 värnpliktsutbildade under den kommande utbildningsperioden. […]

Sven-Olof Sällström (SD): […] Tack och lov är kärnan i det militära försvaret, värnplikten, återupprättad. Nu behöver den bara skalas upp från dagens låga nivåer för att möta framtidens behov. För att klara detta behöver inte bara fler värnpliktiga kallas till mönstring och tjänstgöring, utan vi behöver också fler officerare, fler befäl. Här ser vi sverigedemokrater, fru talman, ett problem. För att möta det ökade behovet av personal och för att stimulera lokal rekrytering föreslår vi att samtliga unga kvinnor och män bör kunna kallas till mönstring.
För att stimulera lokal rekrytering föreslår vi att Rekryteringsmyndigheten ska kunna öppna tillfälliga rekryteringskontor, till exempel i Luleå eller på Gotland.

Allan Widman (L): […] Det är väl så här i efterhand bara att konstatera att den övergång till totalt frivillig rekrytering som skedde för exakt tio år sedan inte föll väl ut vare sig i kvantitativa eller i kvalitativa termer. Dels har vi inte kunnat bemanna vår krigsorganisation på ett stabilt sätt under den här tiden, dels har allt färre blivit grundutbildade, vilket har medfört att det underlag som finns totalt för Försvarsmakten har minskat påtagligt. Detta har också lett till att vi har svårigheter att rekrytera till det som en gång i tiden var väldigt eftertraktade befattningar, till exempel yrkesofficerare, flygförare och soldater i specialförband.
Det är kanske att hårdra det något, men faktum är att vi nu har nästan tio år att ta igen. Om det blir som beredningen föreslår, att vi fram till 2024 ökar antalet grundutbildade per år till 8 000, kommer det att lösa en del av våra bekymmer. Läs riksdagsprotokollet

Belgium has not ruled out participating in a French military initiative in Mali aiming to bring together special forces from several countries, Belgian Foreign Minister Philippe Goffin told AFP Thursday.

”It’s a matter of debate, dialogue. There already are many troops in Mali, Niger,” Goffin said when asked in an interview whether Belgium would respond favorably to a French request that its European allies provide forces for the endeavor, known as Takuba. […]

Of the countries approached by France, Germany declined while Estonia promised to provide several dozen soldiers. […]

Goffin acknowledged that the UN mission in Mali (Minusma) — one of the UN’s deadliest and costliest — has lost public support.

”It’s true that the Malian population is now nearly in a phase of rejection of Minusma, believing it does nothing and that its activities are totally useless,” he said. Läs artikel

Det är illavarslande att JO går på ÖB Micael Bydéns linje i fallet med förre generalmajoren Anders Brännström, som petades från sin tjänst. Det skriver Nils Funcke, journalist och expert på yttrandefrihet.

Det som främst bör utmärka en god förvaltningskultur är inte att
myndigheter och tillsynsorgan alltid gör rätt utan att de förmår
korrigerar sig eller låter sig korrigeras när det blir fel.
Det kräver kurage.
Sista september 2018 lämnade generalmajor Anders Brännström sin
anställning inom Försvarsmakten. Med sig fick han 933 000 kronor.
Det finns ingen anledning att moralisera över att han accepterade
avgångsvederlaget mot att han sade upp sig. Därmed slapp ÖB, Micael
Bydén, en rättslig prövning i Arbetsdomstolen av skälen för att inte
låta Brännström tillträda en chefstjänst vid ledningsstaben. […]

ÖB hänvisade i sin ”helhetsbedömning” av Brännströms
olämplighet också till två uttalanden i medierna där Brännström
bland annat svarat ja på frågan om Sverige skulle vara chanslöst vid
ett väpnat angrepp. Han hade därmed skadat förtroendet för
Försvarsmakten. Enligt ÖB utgjorde yttrandena en del av underlaget
vid bedömningen av Brännströms lämplighet för tjänsten men de var
inte ”på något sätt avgörande”. ÖB tillstår att ”oaktat” Brännströms
uttalanden i media hade han inte fått tillträda tjänsten. […]

Chefs-JO är Brännström och alla försvarsanställda svaret skyldigt hur
övergripande och generellt formulerade synpunkter på Sveriges
försvarsförmåga innebär att han inte kan genomföra sina uppgifter.
Att chefs-JO accepterar ÖB:s påståenden bidrar till att minska alla
försvarsanställdas möjlighet och inte minst vilja att säga sin mening
och delta i den offentliga försvarsdebatten. Läs artikel

FN:s säkerhetsråd manar till ett ”bestående eldupphör” omgående i krigshärjade Libyen. En skör vapenvila råder i landet sedan mitten av januari.

Efter flera veckor av förhandlingar röstade till slut 14 av säkerhetsrådet 15 medlemsstater igenom resolutionen. Endast Ryssland motsatte sig den på grund av vissa ordval.

Vid ett toppmöte i Berlin i januari enades omvärlden om att inte blanda sig i konflikten i Libyen och att upprätthålla ett vapenembargo. Läs pressmeddelande

After what has reportedly been weeks of diplomatic negotiation, the UN Security Council passed a resolution on Wednesday aimed at stemming rising violence across Libya, demanding the warring parties commit to “a lasting ceasefire” according to terms agreed by military representatives from both sides at recent talks in Geneva. […]

Resolution 2510 recognizes the key role of African nations in ending the violence, notably the African Union and League of Arab States, and affirms “the need for a lasting ceasefire in Libya, at the earliest opportunity, without preconditions.”[…]

The text also expresses grave concern at the involvement of terrorist groups, and “growing involvement of mercenaries in Libya”, noting the commitments made a the Berlin conference to abide by the Security Council-imposed arms embargo, “including by ceasing all support for and withdrawing all armed mercenary personnel, and demands all Member States not to intervene in the conflict”. Läs pressmeddelande

För första gången kommer ett tiotal svenska officerare tillsammans med amerikanska kollegor att bemanna det amerikanska Patriot-batteriet som deltar i övningen. Den blandade svensk-amerikanska bemanningen i förbandet är ett led i införandet av det toppmoderna Patriot-systemet i det svenska luftvärnet.

Aurora 20 är en nationell övning, där försvarsgrenarna, delar av det civila försvaret och internationella partners tillsammans ska öka förmågan att möta ett angrepp mot Sverige.

Övningen genomförs över hela Sverige. Från lågintensiv strid i norr till högintensiv strid i syd. Områden som berörs av de mer omfattande delarna av Aurora 20 är främst södra Blekinge och östra och mellersta Skåne. I de områdena kommer periodvis förband att röra sig mellan Försvarsmaktens övnings- och skjutfält och i en del fall även öva utanför övningsfälten.

– En av Försvarsmaktens absolut viktigaste uppgifter nu är att öka den operativa förmågan. Nyckelordet för mig i det här är tillsammans, säger brigadgeneral Stefan Andersson, övningsledare för Aurora 20, och fortsätter.
– Vi ska öva stridskrafterna tillsammans i gemensamma operationer, Försvarsmakten tillsammans med andra myndigheter och aktörer i det civila försvaret och, inte minst, tillsammans med våra internationella partners. Läs pressmeddelande

Filippinernas beslut att säga upp avtalet med USA om att ha militära styrkor i landet avfärdades på onsdagen av president Donald Trump.

– Jag har inget emot det, sa den amerikanske presidenten. […]

En talesperson för Duterte, Salvador Panelo, sa vidare att Filippinerna är öppet för militära samarbetsavtal med andra länder.

I dag har USA bland annat flygbasen Clark Air Base i landet och genomför varje år omkring 300 gemensamma militärövningar med de filippinska försvarsstyrkorna. New York Times konstaterar att USA under senare år har ökat antalet flottinsatser tillsammans med Filippinerna för att hindra Kinas allt aggressivare militära närvaro i Sydkinesiska sjön. Läs artikel

[…] Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Vår militära alliansfrihet tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Den förutsätter en aktiv, bred och ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik i kombination med fördjupade försvarssamarbeten, särskilt med Finland, och en trovärdig nationell försvarsförmåga. Vi ska bidra till långsiktig stabilitet och säkerhet i vår del av Europa.

Den snabba teknikutvecklingen, inte minst inom cybersäkerhet och AI, skapar nya utmaningar i gränslandet mellan konkurrenskraft, handel och säkerhetspolitik. Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik bygger på sammanhållning i EU och ökat samarbete på bred front: i Norden och Östersjöområdet, inom FN och OSSE, och genom partnerskapet med Nato. En stark transatlantisk länk är viktig för Europas och Amerikas säkerhet. FN spelar en viktig roll för fred och säkerhet, utveckling och mänskliga rättigheter, och är en central arena för Sveriges arbete med de globala utmaningarna. FN förblir en hörnsten i vår utrikes- och säkerhetspolitik. Vi stödjer Norge i deras kandidatur till FN:s säkerhetsråd. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-land eller ett nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Vi ska därför kunna ge och ta emot stöd, såväl civilt som militärt. Sveriges ordförandeskap i OSSE år 2021 grundar sig i vårt starka engagemang för den europeiska säkerhetsordningen. Det är ett viktigt säkerhetsintresse för Sverige att upprätthålla dessa gemensamt överenskomna principer och åtaganden. Läs deklarationen

In an exclusive interview with FRANCE 24 and Radio France Internationale (RFI) Monday, Malian President Ibrahim Boubacar Keita acknowledged, for the first time, that his government had opened up a dialogue with senior jihadist leaders. Rebels captured a huge swathe of northern Mali in 2012, triggering a jihadist insurgency that has now spread to neighbouring countries in the transitional Sahel zone between the Sahara and the African savannah. […]

”Talking with jihadists and fighting terrorism is not contradictory,” said Keita. “I have a duty and a mission today to create all possible spaces and to do everything possible so that, by one means or another, some kind of appeasement can be achieved. It’s time certain avenues were explored,” he explained.
Keita acknowledged that his government had made contact with Iyad Ag Ghali – a prominent Tuareg figure and leader of the Ansar Dine jihadist group – as well as Amadou Koufa, leader of Katiba Macina, a group of predominantly Fulani ethnic fighters allied with Ansar Dine. Läs artikel

Regeringen vill på egen hand kunna skicka soldater – även värnpliktiga – till Finland för att bevaka finska gränser. Förslaget ingår i en lagrådsremiss och kan bli en svår nöt för justitieråden.

Utgångspunkten i lagrådsremissen är att regeringen ska ges mandat ”sätta in svenska väpnade styrkor” för att ”hindra kränkningar av finskt territorium” utan riksdagens godkännande.

Förutsättningen är att det inte är krig i Sverige, då behövs resurserna på hemmaplan, eller att det pågår en väpnad konflikt på finsk mark, då kan Sverige inte involveras. Vid krig eller krigsfara ska regeringen omvänt kunna ”begära stöd av Finland i form av militära styrkor”.[…]

Det är ingen självklarhet att 18-åringar killar och tjejer som åker iväg för att mönstra enligt totalförsvarsplikten inser att slutstationen kan vara att stå med vapen i hand vid den finsk-ryska gränsen. Särskilt när frågan i stort sett passerat under radarn i den pågående processen, nu inne på sitt femte år.

Regeringen har under perioden tillsatt och delat ut direktiv till två utredningar i ärendet. Båda undviker nogsamt att gå i närkamp med frågan om värnpliktiga soldater ska omfattas av regeringens planer.

I det första betänkandet (”Förutsättningar enligt regeringsformen för fördjupat försvarssamarbete” SOU 2016:64) står det att utredningen inte ”tar ställning till förutsättningarna att använda totalförsvarspliktig personal inom ramen för fördjupade försvarssamarbeten med andra stater”.

I det andra (”En lag om operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland” (SOU 2018:31) ställs dörren lite på glänt.

”Huruvida värnpliktiga är skyldiga att delta i operationer till stöd för Finland måste bedömas utifrån frågan vad som ingår i totalförsvarsplikten.” Läs artikel

Att låta franska kärnvapen skydda Europa hade tidigare varit osannolikt. Men nu kan det bli verklighet – en konsekvens av en ökad oro för att USA vänder Europa ryggen, enligt en expert.

Historiskt har den franska kärnvapendoktrinen gått ut på att vapnen bara ska användas för att skydda Frankrike. President Emmanuel Macron öppnar nu upp för att även skydda Europa, vilket enligt Robert Dalsjö, forskningsledare på FOI, är stora nyheter.

– Om USA nu skulle vända Europa ryggen, vilket fler och fler oroar sig för, skulle vi stå utan skydd. Att då sträcka ut det franska kärnvapenparaplyet över Europa är en enkel lösning som tidigare verkat osannolik, även om det förekommit en del antydningar. Läs artikel

Frankrikes president Emmanuel Macron har öppnat för att franska kärnvapen inte enbart skulle kunna skydda Frankrike, utan också andra delar av Europa. Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) menar å sin sida att den svenska regeringens mål är en värld utan kärnvapen.