Månad: februari 2020

– France, Germany and Australia have submitted a request to prepare for the withdrawal of their forces from Iraq, a member of the country’s security and defense committee said on Monday.
Badr Al Ziyadi said the request was sent in a letter to the Iraqi military’s joint operations command to set a timetable for the exit of their troops.

”France, Germany and Australia have sent a request to the Joint Special Operations Command to prepare for the withdrawal from Iraq,” Al Ziyadi said as quoted by the Iraqi News Agency.

”Their request has been to set up a timetable for the withdrawal of their troops. The next government will take the responsibility of setting the timetable and the exit strategy for foreign troops.” Läs artikel

— Canada’s troops are eager to get back to work training Iraqi security forces but it won’t happen unless Canada is certain of their safety and Iraq invites them to return, Foreign Affairs Minister Francois-Philippe Champagne said Monday.[…]

Canada suspended that training and began moving the troops based in Iraq to Kuwait, as unrest and tension grew following the death of Maj.-Gen. Qassem Soleimani, the head of Iran’s elite Quds Force. The attack also killed Iraqi paramilitary commander Abu Mahdi al-Muhandis and led to concerns about Iranian retaliation as well as rioting and protests in Iraq.

Two days after the drone attack, Iraq’s parliament passed a resolution asking the government to expel all foreign troops.

Canada’s forces began to move to Kuwait just hours before Iran launched missiles at two Iraqi bases, one of them housing Canadians, in retaliation for Soleimani’s killing. No Canadians were injured, though 50 Americans suffered concussions and other brain injuries in the attacks. Läs artikel

US forces have started to withdraw from 15 bases across Iraq according to a report by Sky News Arabia.

France, Germany and Australia have also submitted requests to the joint special operations command to set up the withdrawal of their own forces from the country, the chair of the Iraqi parliamentary defence committee, Badr Al-Ziyadi, is reported to have said by Bloomberg.

On January, French President Emmannuel Macron announced a new Coalition for the Sahel, which will rest on 4 pillars of action: counter-terrorism, military capacity-building, redeployment of state authority, and development. […]

Added to this, the EU is currently training large numbers of local troops in basic soldiering without exerting much pressure on the government in Bamako to introduce structural reforms. This is despite the fact the Malian Armed Forces (and government) have been accused of ethnic bias. This is particularly true “when it comes to relying on ethnic self-defence forces operating in the central and northern regions of the country to provide security where they cannot (or will not) operate  .” Accelerating the growth of an unrepresentative force in the context of on-going conflicts between different ethnicities, especially in Mali could be extremely detrimental to long-term security. This, coupled with the many security-oriented strategies currently unfolding in the region, indicates a lack of a coherent strategy for international forces. […]

Yet, despite these challenges, the public debate in some countries about why so many organisations and countries are engaging in the region and what they hope to achieve has been lacking. France’s unwillingness to discuss its strategy for the Sahel has led a number of critics to claim that it lacks one and risks becoming bogged down in a fight it cannot win without significant new investments in soldiers and material. Some have even referred  to Mali as “France’s Afghanistan” because they “no longer know what to do.” However, despite growing concern over its approach, there seems to be a continued unwillingness to engage with French and international public and civil society over its aims, strategy and the dangers of the current approach.

The same appears true of the UK. Many British soldiers, officials and commentators worried that the UK’s “Pivot to the Sahel” lacked sufficient consideration and was based more on political signalling, primarily for the benefit of France  , than a belief that the UK could positively contribute to peace and stability in the region. Läs artikel

The African Union’s top official for peace and security on Monday called for hostilities in Libya to halt at once.

“In Libya, we want an immediate cessation of hostilities and external interference. The arms embargo must be respected,” Smail Chergui told reporters in Addis Ababa, Ethiopia after making a closed-door report to African leaders meeting at the union’s 33rd ordinary summit.

The union will “deploy observers and move its mission to Tripoli,” Libya’s capital and the seat of its UN-recognized Government of National Accord (GNA), he said. The parties to the conflict, he said, “should respect the cessation of hostilities as well as the UN arms embargo.” Läs artikel

Om man ska vara dramatisk kan man säga att kriget har pågått sedan hösten 2013.

Det var då när Ukraina stod och vägde mellan öst och väst som Ryssland på allvar bestämde sig för att med alla möjliga medel trycka tillbaka det som uppfattas som ”väst”, det vill säga den finmaskiga väv av institutioner, företag, stater, marknader men också kultur och ideologier som präglar den värld som växt fram efter 1945 och som haft USA som styrkecentrum.

2014 lanserade Ryssland en ny militär doktrin, i väst kallad ”hybridkrigföring”. Väst går inte att besegra med militära medel men kan försvagas med andra och blandade medel. Man använder hela samhällets resurser, staten, militären, underrättelsetjänsterna, medierna, företagen, för att försvaga fiendens stat, företag, marknader och vilja.

Sedan dess har Kina tornat upp sig som den nya stora utmanaren och börjat använda liknande strategier med uppköp av strategiska företag, stöld av teknik, påverkansoperationer, cyberattacker och ambassadkampanjer.[…]

Och till sist – stärk det traditionella försvaret. Om det är för svagt faller allt annat. Det nuvarande försvarsekonomibråket är ovärdigt. Om den här regeringskonstellationen inte orkar finns det en mycket bred försvarsvänlig riksdagsmajoritet som kan ta över. Läs ledaren

Mellan 18-25 mars 2020 övar stora delar av marinen ubåtsjakt på västkusten. Från svenska marinen ingår ett 25-tal större och mindre fartyg i övningen. Dessutom deltar utländska gäster från Finland, USA och Frankrike. Totalt deltar cirka 1000 personer i övningen. […]

Finska marinen deltar med ett ytstridsfartyg och den amerikanska flottan med ett ubåtsjaktflygplan. Ett franskt fartyg deltar också delar av tiden. Det totala antalet deltagare är runt 1000 personer. Läs pressmeddelande

The first round of UN-brokered talks between military representatives in Geneva aimed at forging a lasting ceasefire between Libyan Government and main opposition forces, has concluded without full agreement, despite reaching consensus in many areas.

The UN Support Mission for Libya, UNSMIL, released a statement on Saturday saying that Libyan 5+5 Joint Military Commission (JMC), which began on Monday, with the involvement of UNSMIL chief Ghassan Salamé, should continue dialogue on 18 February, if the parties agree. […]

“UNSMIL takes note of the existing consensus around the importance of maintaining the truce that had been announced on 12 January this year, of the necessity to respect it and refrain from violating it. UNSMIL also notes the widespread consensus between both sides with regard to the urgency for Libyans to safeguard the sovereignty and territorial integrity of their country; protect its borders; protect national decision-making process and resources from any foreign interference; stop the flow of non-Libyan fighters and send them out of the country; and to continue the fight against the UN-identified terrorist groups (al-Qaeda, ISIS, Ansar al-Sharia).”

The Mission said both sides expressed their support for ongoing exchanges of prisoners, returns of mortal remains of those killed, and welcomed the support of UNSMIL in the process, “whenever the need arises”.

While both sides agree the need to expedite the return of Internally Displaced Persons (IDPs), particularly in the areas affected by clashes, “a full understanding could not be reached on optimal ways to restore normalcy to these areas.” Läs pressmeddelande

[…] Armén är ett annat kapitel. Av de tio nya förband som försvarsberedningen föreslagit blir ett (1) klart före 2030, nämligen en divisionsledning. Sämre beställt är det med stödförbanden till denna tilltänkta division. Tre divisionsartilleribataljoner utgår helt liksom förbindelsekompanierna. Två divisionsingenjörsbataljoner och en (1) divisionsunderhållsbataljon blir klara med vardera ett (1) kompani obestämd tidpunkt efter 2030.

Den nya mekaniserade brigaden (Skånska brigaden, Mek B7) och den föreslagna motoriserade brigaden för Mälardalen blir klara någon gång efter 2030. Den senare reduceras dock från brigad till stridsgrupp. Inte heller stridsgrupp Gotland står färdig under detta decennium och blir därtill reducerad.

Som bekant fattade riksdagen 2015 beslut att arméns stomme skulle vara två fullt bemannade, utrustade och övade brigader. Den målsättningen når Försvarsmakten 2030 – enligt nu liggande planering…

Det är sant att i termer av nya krigsförband ligger de flesta just på armésidan. Icke förty så är den tyngdpunkten nu förskjuten inte, bara i tid utan också till innehåll. Kommer försvarsbeslutet 2020 – som Peter Hultqvist uttryckte det i Sälen för ett år sedan – att bli markstridskrafternas beslut? Läs artikel

[…] I kommittémotion 2019/20:671 av Roger Richtoff m.fl. (SD) framhålls att införande av ett frivilligt försvar utan utbildning av värnpliktiga var ett stort misstag. Reformen har enligt motionärerna medfört att för få människor engagerar sig aktivt i försvarssektorn och att den folkliga förankringen minskat drastiskt. Motionärerna anser att samtliga unga män och kvinnor bör kunna kallas till mönstring (yrkande 15). I och med värnpliktens återaktivering menar motionärerna att det har uppstått ett behov av officerare för att kunna utbilda värnpliktiga. För att möta behovet bör kontraktsanställda soldater utbildas till underbefäl som i sin tur kan utbilda värnpliktiga. […]

I kommittémotion 2019/20:2736 av Beatrice Ask m.fl. (M) anför motionärerna att riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs om att ge Försvarsmakten i uppgift att ta fram åtgärder i närtid för att rekryteringen till hemvärnet ska öka och tillkännage det för regeringen. Motionärerna beskriver att de flesta hemvärnsförbanden har vakanser i varierande grad. De bedömer att det bl.a. påverkar möjligheten att lösa ålagda uppgifter och uthållighet, vilket ytterst påverkar förmågan att försvara Sverige. Motionärerna anser dessutom att mer måste göras för att få fler att engagera sig i hemvärnet. Läs betänkandet

Europa kan inte bara stå och se på medan världens kärnvapenmakter kapprustar.

Det säger Frankrikes president Emmanuel Macron – som lyfter fram franska atombomber som en europeisk angelägenhet. Frankrikes president Emmanuel Macron hoppas på diskussioner med övriga EU om vilken roll Frankrikes kärnvapen kan spela för EU-ländernas försvar. Frankrike är numera det enda EU landet med kärnvapen och Macron hoppas därför på en ledande försvarsroll inom EU.

Macron lovade i ett tal inför kadetter i Paris att fortsätta kärnvapensamarbetet med Storbritannien trots brexit, samtidigt som han ser en ledande roll för Frankrike i Europas försvar.

– Frankrikes livsviktiga intressen har nu en europeisk dimension,konstaterade Macron. Han sa också att intresserade länder kan få en roll i Frankrikes kärnvapenprogram om de så vill.

Han underströk också Frankrikes aktiva och ledande roll i kampen mot väpnade islamister i Nord- och Västafrika, dit han nyligen lovade skicka ytterligare 600 franska soldater.[…]

Frankrike har omkring 280 fungerande kärnstridsspetsar, de flesta av dem i ubåtsmissiler medan resten finns i kryssningsmissiler som kan avfyras från flygplan. Frankrike har fyra stycken kärnvapenbestyckade ubåtar, av vilken en alltid ligger i beredskap ute på havet. Frankrike hade som mest över 500 kärnvapen i början av 1990-talet men sedan dess har antalet skurit ner till under 300. Frankrike är nu i färd med att modernisera sitt kärnvapenprogram tack vare 37 miljarder euro som parlamentet har öronmärkt för ändamålet, från år 2019 till år 2025. Läs artikel