Försvarsminister Peter Hultqvist har varit i Karlskrona. Han dök upp för att sedan dyka ner. Tillsammans med sin finske kollega Antti Kaikkonen tog han nämligen ubåten HMS Halland på en liten provtur.
Det syntes på Hultqvist att han gillade läget. Och att han var stolt över att, innan avfärd, kunna redogöra för den alltmer fördjupade integrationen av svensk och finsk försvarsmakt.
Vad han egentligen sade, under ytan, är att våra länder är så nära en militär allians det går att komma utan att vara det. Länderna samverkar så långt det går – operativt och utrikespolitiskt – samtidigt som de bevarar sin egen självständighet. […]
Vi är två länder i en enhet. Sverige och Finland splittrades i början av 1800-talet när vi drogs in i Napoleonkriget och Ryssland anföll. Det var det en hårsmån från att vårt land helt styckades upp av de krigförande länderna. Det var också detta trauma som lärde Sverige att det kan blir dyrt för ett litet land att försöka lägga sig i de stora drakarnas uppgörelser.
Vi förstod i fortsättningen att försöka praktisera neutralitet när övriga Europa krigade. […]
Den som bäst formulerat den svenska utrikespolitiska doktrinen är Olof Palme, som 1961 uttryckte det på följande sätt:
”Den grundläggande principen för svensk utrikespolitik är att Sverige i fred skall stå utanför stormakternas allianser och i krig upprätthålla en strikt neutralitet. Till stöd för denna utrikespolitik, ett efter förhållandena starkt försvar.”
Konsekvensen av detta är exempelvis att eftersom vi av goda skäl valt att stå utanför Nato kommer det också att kosta en slant. Vilket innebär att det krävs politiska beslut som prioriterar försvarsmakten, i synnerhet i ett läge där allt tyder på att vi lever i förkrigstid. Läs artikel
