Norges långtidsplan för försvaret berör också Sverige

Utgivarna

Vi har på den här sajten återgett flera artiklar i norsk press om den norska långtidsplanen för Norges försvar ( LTP). Planen lades fram den 17 april och skall senare föreläggas Stortinget för beslut.

Hur Norge utformar sitt försvar kan påverka hela säkerhetsläget i norr och Arktis. Därmed blir det norska försvaret en faktor också för oss i Sverige när det gäller utformandet av det svenska försvaret.

Läs mer

Norge i skuddlinjen mellom stormaktene, forsvaretsforum.no

Tormod Heier, oberstløytnant i Hæren og forsker ved Forsvarets høgskole

Regjeringens langtidsplan for Forsvaret løser ikke Norges grunnleggende problem, som er å holde USA og Russland på en armlengdes avstand i sitt viktigste strategiske nærområde. Dermed fortsetter et av landets fremste samfunnsproblemer, nemlig at norsk territorium og norsk digital infrastruktur blir stadig viktigere for amerikansk og russisk forsvarsplanlegging.

Norge vil fortsatt trekkes inn i en stormaktsrivalisering som ingen egentlig ønsker å bli dratt inn i.

Et mantra i Norges bredere utenrikspolitikk har nemlig vært å holde nordområdene som et lavspenningsområde. Årsaken er at befolkningen skal slippe å bekymre seg for en eventuell militarisering mellom USA og Russland – i hjertet av havområdene der Norge henter opp noen av verdens største forekomster av olje, gass og fisk. Langtidsplanen for Forsvaret er imidlertid ikke så opptatt av dette. […]

Dermed vil Norge fortsette sin invitasjonspolitikk overfor USA, noe som bidrar til unødig «sikkerhetisering» og spenning i forholdet til den arktiske stormakten Russland. Det er denne spenningen som undergraver de institusjonelle sikkerhetsmekanismene og normene vi alle belager oss på, og som gjør at mellomstatlige relasjoner i nord finner sted i ordnede og forutsigbare former. […]

Dermed vil vi fortsatt se at norske myndigheter tvinges til å «out source» viktige nasjonale forsvarsoppgaver til USA, som for eksempel en vedvarende synlighet og tilstedeværelse i våre viktigste strategiske områder. Dette vil dels skje ved hjelp av et amerikansk marineinfanteri på Værnes og Setermoen i fredstid, noe som gjør at det stilles spørsmålstegn ved måten norske myndigheter forsøker å berolige Russland på.

Og det vil skje gjennom mer luft- og sjømilitær aktivitet fra amerikansk side opp mot de russiske grensene. Så vel amerikanere som russere og nordmenn vet innerst inne at alle parter hadde vært best tjent med at norske soldater løste oppgavene. Ikke minst fordi norske styrker skaper mindre spenning i det militær-strategiske nøkkelområdet til Russlands atomstyrker. Men når regjeringen prioriterer annerledes må dessverre US Navy og US Air Force overta. Dette er ikke fordi 2nd Strike Fleet eller B-52 og B-2 bombefly vil inn i nordområdene. Snarere er det fordi Norge ikke lenger kan gjøre jobben selv. Läs artikel

Politiker vill satsa på hamnen i Helguvík för Natos skull, islandsbloggen.com

Nato har visat intresse för en utbyggnad av hamnen i Helguvík. Planerna har enligt hamnchefen redan nått mycket längre än bara till ritbordet. En rad självständighetspartister känner också till planerna och ser investeringen som ett sätt att motverka coronakrisen. Men planerna har inte diskuterats i utrikesnämnden. Och Gröna vänsterns Rósa Björk Brynjólfsdóttir är mycket kritisk.

Hamnen i Helguvík är intressant för Nato. Här kan fartyg på upp till 150 meter lägga till. Och avståndet till flygplatsen i Keflavík är bara några få kilometer. Det är skälet till att hamnbolaget Reykjaneshafnir nu undersöker förutsättningarna för en utbyggnad skräddarsydd för Nato. […]
Natos intresse för Island har eskalerat de senaste åren i takt med att relationerna till Ryssland försämrats. För första gången sedan basen i Keflavík stängdes 2006 investerar nu Nato i området. Där ingår bland annat ett nytt mobilt radarsystem. Det har enligt ett pressmeddelande från kustbevakningen tidigare installerats i Keflavík och nu pågår arbetet i Stokksnes utanför Höfn. Därefter fortsätter arbetet på radarstationerna på Bolafjall och Gunnólfsvíkurfjall. Läs artikel

Tyskland planerar köpa Eurofighter och F-18, kuriren.nu

Tyskland planerar att köpa 93 stridsflygplan av typen Eurofighter från Airbus och 45 av typen F-18 från Boeing, enligt försvarsminister Annegret Kramp-Karrenbauer. De nya flygplanen ska ersätta de åldrade Tornadoflygplanen.

Kramp-Karrenbauer har fått kritik för att hon inkluderat de amerikansktillverkade F-18-flygplanen i affären, men hon försvarar sig i en intervju i Süddeutsche Zeitung med att endast amerikanska flygplan har kapacitet att bära kärnvapen, och att det sistnämnda är ett krav från försvarsalliansen Nato där Tyskland ingår.

Tornadoflygplanen är för närvarande de enda av Tysklands stridsflygplan som är certifierade att bära kärnvapen.

Kramp-Karrenbauer understryker dock att Eurofighterplanen ska utgöra flygvapnets ryggrad. Läs artikel

Dette er jo helt meningsløst, resett.no

Hugo Munthe-Kaas

[…] Visste du at det igjen (som vanlig er) skal satses ytterligere på «utenlandsoperasjoner» i den nye langtidsplanen? Norge er jo en «stormakt» må vite. Det er gjennomgående logring for FN og globale forsvarsideer som overskygger langtidsplanen, og med dette mulige internasjonale politiske frukter (til noen få ) som sannsynligvis er drivkraften. Vi har nemlig etter min mening ingenting å gjøre i hverken Mali, Sudan, Irak, Afghanistan, eller andre steder for den saks skyld! Som en kuriositet, visste du at Norges forsvar i sammenhengen med sine utenrikspolitiske ambisjoner lagrer en betydelig mengde logistikkutstyr for operasjoner i tropiske strøk? Sitter du med inntrykk art dette vil komme godt med ved en eventuell mobilisering her i polare strøk? Eller er det kanskje meningen at det ikke skal bli noen mobilisering hvis behovet inntreffer? […]

Nå må folk våkne opp – Norge må redusere sine stormannsgale utenrikspolitiske ambisjoner dramatisk og gjøre en realitetsvurdering av hvor vår plass i verden! Dette er nødvendig for å unngå et ytterligere polarisert samfunn og en ruinert velferdsmodell! Det eneste riktige i dagens situasjon etter min mening er gjenoppbygning av Hæren og med dette Brigaden i Nord Norge, bibehold av Andøya flystasjon, gjeninnføre tvungen verneplikt og gjenopprette mobiliseringshæren. Läs artikel

Forslag til «Langtidsplan» gir verken nok trygghet og beredskap, itromso.no

Nils Ole Fosshaug, leder Troms AP og Bjørn Inge Mo (Ap), fylkesrådsleder Troms og Finnmark

[…] Vår vurdering er at den foreslåtte plan i mindre grad styrker vår nasjonale evne til å ta et større ansvar for vår egen sikkerhet, og viser til at Forsvarsjefen i sine kommentarer til forslaget uttaler at «Regjeringens valg av ambisjonsnivå gjør det vanskelig å ta særlig større ansvar i egne nærområder utover det som ligger til grunn i dagens plan. Bidragene til NATOs styrkestruktur og operasjoner kan opprettholdes på dagens nivå, men vil kunne gå på bekostning av den nasjonale beredskapen.»

Vi er særligbekymret over om planen i for liten grad og for langt frem i tid, anbefaler de rette tiltakene for Hæren og landmakten. Anskaffelser av nye stridsvogner er allerede skjøvet på i flere år, og vi risikerer at det kan gå ytterligere ti år før disse vil være på plass på norsk jord.

Og vi ersvært skuffet over at Regjeringen ikke foreslår at Hæren skal få beholde større og egnet dedikert helikopterstøtte. En helikopterkapasitet som både Sjef Hæren og Forsvarssjefen har anbefalt bør videreføres av militære hensyn, men også en kapasitet som mange ganger har vist seg avgjørende også for den sivile beredskapen i nord. Läs artikel

Värnplikten kan ge bättre beredskap till nästa kris, expressen.se

Gunnar Wetterberg

Det är bra att coronan tvingar fram en diskussion om beredskapen. Men den största bristvaran är rätt folk på rätt plats. […]

Det tas driftiga initiativ. SAS låter flygpersonal snabbutbilda sig för vården, hotell byter tjänster med äldreomsorgen, kommuner flyttar om folk från verksamheter som står stilla till arbetsplatser där personalen går på knäna.

Lärdomen borde bli att underlätta sådana arbetsbyten. Kanske borde arbetslöshetsförsäkringen ha en krisklausul, så att de som går på a-kassa kan plantera skog eller förbereda jordgubbsodlingar utan att mista hela arbetslöshetsersättningen? […]

Haken är kompetensen. Ur den synvinkeln är det synd att vi avstått från den mest uppenbara beredskapsmekanismen: värnplikten. Det var dumt att den behandlades som en rent militär fråga.

I stället kunde värnplikten ha fyllts med nytt innehåll. Den militära utbildningen kunde ha kompletterats med utbildning för civila krisfunktioner. Embryot fanns i sjukvårdskompanierna och i signaltruppernas utbildning av folk för att säkra infrastrukturen. Då skulle fler kunna rycka in i utsatta positioner när krisen kommer.

Att trygga en flexibel kompetensförsörjning är den mest angelägna beredskapen i ett avancerat samhälle som vårt. Läs artikel

Høyre svikter. Er det de rødgrønne som skal redde Forsvaret? document.no

Situasjonen er nesten bisarr. Høyre skuffer stort i sin gamle «fanesak» forsvarspolitikken. Nå må utrolig nok Forvaret håpe på reddes av Stortinget og de rødgrønne partiene. Det meste er snudd på hodet.

Fremleggelsen av Forsvarets langtidsplan ble en nokså merkelig seanse. Forsvarsminister Frank Bakke Jensen opptrådte tilsynelatende stolt og fornøyd i den ene kanalen etter den andre, med fagre ord om «økning», «balanse» osv. Samtidig forsøkte en noe mer betuttet forsvarssjef Haakon Bruun-Hanssen å skjule sin store skuffelse over å bli avspist med noe han vanskelig kan se som annet enn en ren hån mot seg selv og sitt arbeid. Den fremlagte planen medfører at alle hans anbefalinger er mer eller mindre oversett. […]

For Erna Solberg realiserer neppe sine ambisjoner på den internasjonale arena ved å kjøpe stridsvogner og ubåter. Det er er ikke det som skal til for å få en plass i FNs Sikkerhetsråd. Norge blir ikke «humanitær stormakt» ved å bruke milliarder på nye helikoptre. Vi får ikke ros som «internasjonalt klimafyrtårn» ved å investere i luftvernsystemer. […]

Nå er det Arbeiderpartiet og Senterpartiet som kjemper for mer substans og forpliktelser i Forsvarets langtidsplan. Fremskrittspartiet er også skeptiske til regjeringens forslag, og mener det er for tynt.

I fredagens Dagsnytt 18 på NRK lovet Arbeiderpartiets forsvarspolitiske talsperson Anniken Huitfeldt omkamp om dette på Stortinget, og ser for seg en bred flertallsallianse mot regjeringens forslag. Hun antydet også at forsvarsminister Bakke Jensen selv, innerst inne, ville bli mer fornøyd med resultatet av en ny behandlingsrunde enn han er med det forslaget hans selv har vært nødt til å legge frem. Läs artikel

Försvarsminister Antti Kaikkonen: Konsulter får inte ha med Finlands jaktplansköp att göra, svenska.yle.fi

Försvarsministeriet förbjuder alla kontakter med externa konsulter inför Finlands förestående jaktplansköp. Försvarsminister Antti Kaikkonen (C) fattade beslutet i samråd med president Sauli Niinistö på fredag.

Beslutet innebär att de tjänstemän som förbereder jaktplansaffären i fortsättningen inte får ha någon kontakt med de konsulter eller konsultföretag som jaktplanstillverkarna använder sig av. Regeln gäller alla slags möten och kontakter och träder i kraft omedelbart.

– Vi måste få någon ordning på det här, jaktplanstillverkarna ska inte inbilla sig att de kan plocka extrapoäng genom att rekrytera konsulter, sade Kaikkonen under en kort pressträff i riksdagen. […]

Alla fem jaktplanstillverkare använder sig av PR- och konsultbyråer, och bland konsulterna finns också tidigare politiker och officerare. […]

Det har nyligen framkommit att också Försvarsmaktens tidigare kommendör, general Jarmo Lindberg utför konsultuppdrag för en av jaktplanstillverkarna, amerikanska försvarsjätten Lockheed Martin. Antti Kaikkonen medger att just Lindbergs konsultuppdrag är problematiskt och var en avgörande faktor bakom beslutet.

– Lindberg fungerade som Försvarsmaktens kommendör ännu i fjol, så inte ser det här ju bra ut, säger Kaikkonen. Läs artikel

Coronakrisen drabbar svensk militär – lämnar campen i Timbuktu, gp.se

Ett 80-tal svenska militärer har suttit i karantän i Mali efter coronautbrottet. Det har ökat pressen på övrig personal mitt i en stor flytt. Nästa vecka överlämnas dock Camp Nobel i Timbuktu till FN och svenskarna flyttar längre österut till staden Gao. […]

Vid sidan av avveckling och flytt har Mali 11 genomfört omfattande patrullering i och runt Timbuktu.

–Det har vi gjort främst för att själva ha en lägesuppfattning utanför campen, men också för att genom vår närvaro avskräcka från attacker och skydda avvecklingen inne på Camp Nobel. Vårt bidrag slutar i och med att vi lämnar över campen, men andra nationer på supercampen kommer att fortsätta patrullera och skydda lokalbefolkning och FN-personal, säger Mattias Söderberg.

Säkerhetsläget går inte i en gynnsamma riktning, säger han:

– Den är sakta men säkert dalande. Runt Timbuktu är det fortsatta en hög hotbild. Vi har så här långt varit förskonade från riktade attacker mot FN-personal och vår basering. Men det är fortfarande en hög hotbild. Det gäller även i Gao. Läs artikel

Forsvarssjefen: Norge like avhengig av Nato som før, aftenposten.no

[…] Fredag fulgte han statsminister Erna Solberg og forsvarsminister Frank Bakke-Jensens pressekonferanse om ny langtidsplan for Forsvaret (LTP).

– Men jeg har noen bekymringer, sier Bruun-Hanssen.

– Hvilke?

– Vi hadde anbefalt en raskere og større oppbygging av personell. Og vi hadde ønsket mer luftvern på et tidligere tidspunkt enn det regjeringen legger opp til.

– Er vi med dette forsvaret blitt mer eller mindre avhengig av Nato?

– Jeg vil si at det blir omtrent som før, sier Bruun-Hanssen.

– Forsvarssjefen ønsket seg et langt større forsvar. Regjeringen legger seg faktisk under det laveste ambisjonsnivået som Bruun-Hanssen presenterte som muligheter i anbefaling. Läs artikel

Skarpare ton mot handelshinder i viruskris, gp.se

Sverige trycker på för att få bort tullarna på medicinska produkter in i EU för samtliga importörer och under längre tid. Stöd utlovas från Bryssel.[…]

Coronakrisen har fått EU-kommissionen att besluta om moms- och tullfrihet när det gäller importen av medicinsk utrustning. Än så länge gäller det dock bara för myndigheter och godkända organisationer i åtminstone sex månader.

Det vill Sverige nu utöka till längre tid och även till privata företag – och vid torsdagens webbmöte för EU:s handelsministrar gjordes tummen upp.

På mötet tog hon även upp de restriktioner som vissa länder infört även internt inom EU, vilket bland annat lett till att svenskbeställda ansiktsskydd länge satt fast i Frankrike på väg till Spanien. Återigen lovas dock bättring från medlemsländerna.

– EU-kommissionen skärper tonen mot det här. Enligt (EU:s handelskommissionär) Phil Hogan råder nu nolltolerans, berättar Hallberg. Läs artikel