Månad: april 2020

NATO Secretary-General, Jens Stoltenberg, announced on Thursday that NATO decided to expand its mission in Iraq by training personnel for the national army and security forces.

During a press conference held at the end of a meeting conducted by NATO foreign ministers, Stoltenberg said: “We agreed to expand our mission in Iraq by training non-commissioned officers, mine experts and federal police cadres within the framework of its program.”

Stoltenberg’s comments come a few days after Belgium, France, Canada, and the U.S. withdrew some of their forces from Iraq.

In January, the Iraqi Parliament voted to pass a resolution that called on all foreign forces to leave the country. Läs artikel

Regeringen vill med anledning av coronakrisen få makt att fatta beslut kopplade till pandemin utan att behöva gå via riksdagen. De har sökt stöd hos oppositionen för att få igenom en lagrådsremiss – men mött på motstånd från Moderaterna.

EU officials sought in vain on Friday to persuade France, Germany and other European countries to lift controls on the export of protective medical gear, which officials said could hurt the bloc’s collective effort to fight the coronavirus.

Countries including Germany, France and the Czech Republic have announced bans on exports of protective gear to avoid shortages at home, measures that go against the spirit of free movement of goods within the EU.

Such bans “risk undermining our collective approach to handle this crisis” EU crisis management commissioner Janez Lenarcic said at an emergency meeting in Brussels, where officials urged solidarity in the bloc to fight the outbreak. Läs artikel

Utredningen fick i augusti 2018 i uppdrag att göra en översyn av hälso- och sjukvårdens beredskap inför och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap samt lämna förslag på hur hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera denna typ av händelser långsiktigt bör utvecklas. […]

Utredningen kan konstatera att den återupptagna planeringen för civilt försvar påbörjas samtidigt på flera nivåer i samhället, och i flera
parallella strukturer, utan att den övergripande processen för inriktning, stöd till genomförande och uppföljning finns på plats. Rollfördelningen mellan olika statliga aktörer och länsstyrelserna är inte heller tydlig. Inom hälso- och sjukvårdsområdet har kommuner och regioner ett stort behov av stöd från statliga myndigheter för denna planering, samtidigt som myndigheterna själva ska påbörja sitt eget arbete med civilt försvar. Eftersom hälso- och sjukvården bedrivs i kommuner och regioner samt genom privata utförare kan planeringsprocessen för civilt försvar inte stanna vid en struktur för statliga myndigheters planering. Det är nödvändigt att det i samband med kommande försvarsbeslut anges en process för hur planeringsinriktningar förs vidare från statliga myndigheter till i första hand kommuner och regioner, för att i ett andra steg även involvera privata aktörer. […]

Utredningen bedömer det som högt prioriterat att i det kommande försvarsbeslutet fastställa en målsättning för den civila hälso- och sjukvården i fredstida kriser och i krig. En sådan målsättning är vägledande för kommuners, regioners, privata aktörers och statliga myndigheters
fortsatta arbete med civilt försvar och ger en gemensam utgångspunkt för det fortsatta planeringsarbetet. Utredningen bedömer vidare att det är viktigt att regionerna snarast påbörjar arbetet med att stärka den egna försörjningsberedskapen. Brister i försörjningen har visat sig både för läkemedel och sjukvårdsmateriel i vardagen. Det globala beroendet i försörjningskedjan har aktualiserats än mer under den senaste tidens smittutbrott med viruset Covid-19. Genom en god egen beredskap minskar regionerna direkt risken att påverkas av olika störningar. Även den statliga beredskapslagringen behöver utökas i viss del.  Läs betänkandet

Mot en pandemi hjälper inte Jasplan eller strids­vagnar. I två decennier har försvarsberedningar rekommenderat satsningar på civilförsvaret. Med klent resultat.

Ine Eriksen Søreide (H) seier det var viktig at Nato fekk halde utanriksministermøte midt i pandemien. Eit bevis på at vi kan tilpasse oss, seier Nato-sjefen.[…]

 Ministrane vart samde om at Nato skal ta på seg fleire treningsoppdrag i Irak ved å overta oppgåver frå den breiare globale koalisjonen for å kjempe mot IS. I dag er Irak-oppdraget trappa ned på grunn av koronautbrotet, men skal trappast opp igjen så snart situasjonen tillèt det.

Situasjonen i Afghanistan var òg eit tema på videokonferansen, og Stoltenberg seier at Nato står ved støtta si til ein langvarig fred og stabilitet i landet. Etter at USA og Taliban skreiv under ein fredsavtale, skal Nato redusere nærværet sitt til 12.000 soldatar.

– Det er ikkje bestemt nokon vidare reduksjon, og det vil bli stilt vilkår ved kvart nye steg, seier Nato-sjefen. Det er no opp til afghanarane å komme i gang med samtalar mellom partane i landet.

– Tida er inne for afghanarane til å vise nasjonalt fellesskap til beste for nasjonen, både for å oppnå fred og å kjempe mot viruset. Läs artikel

For første gang siden Taliban ble drevet ut av Kabul i 2001, var en delegasjon fra opprørerne onsdag tilbake i den afghanske hovedstaden for å forhandle.

Ifølge nyhetsbyrået Reuters har president Ashraf Ghani gått med på å løslate de første fangene i løpet av uka, noe som ifølge talsmenn for afghanske myndigheter skjer for å bygge tillit og rydde vei for direkte forhandlinger om en fredsavtale.

USA inngikk i februar en avtale med Taliban som åpner for amerikansk tilbaketrekning fra landet og direkte forhandlinger om en fredsavtale mellom opprørerne og regjeringen i Kabul. Forhandlingene skulle etter planen ha startet i Oslo 10. mars, men Ghani har til nå nektet å gå med på Talibans krav om løslatelse av 5.000 fanger. Taliban har på sin side tilbudt seg å løslate 1.000 fanger.

Ifølge en talsmann for Afghanistans nasjonale sikkerhetsråd, Javid Faisal, deltok representanter fra Røde Kors som observatører under onsdagens samtaler i Kabul. Läs artikel

[…] Det säkerhetspolitiska läget i vårt eget närområde är dock det sämsta sedan kalla krigets dagar. Sverigedemokraterna anser därför att Sverige i nuläget behöver fokusera på uppbyggnad av såväl det militära som det civila försvaret, vår egen försvarsförmåga och på utbildning av nya officerare framför deltagandet i internationella insatser som den i Mali. Det har även på många håll inom försvarsmakten efterfrågats ett andrum från internationella insatser för att kunna fokusera på det nationella försvaret.

Regeringen beräknar att kostnaden för det svenska bidraget under 2020 kommer att uppgå till högst 190 miljoner kronor och 2021 till högst 190 miljoner kronor. SD anser att dessa pengar istället bör användas för uppbyggnad av det nationella försvaret.

Av denna anledning avstyrker SD regeringens proposition om att medge att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av högst 250 personer till förfogande till och med den 31 december 2021 för att på malisk inbjudan delta i insatsen Task Force Takuba i Mali. Läs motionen

Läs även kommentar tidigare på den här sajten om det svenska deltagandet i Takuba.

France, Germany and Britain have exported medical goods to Iran in the first transaction conducted under a trade mechanism set up to barter humanitarian goods and food after the US withdrawal from a 2015 nuclear deal, Germany said on Tuesday.

The German Foreign Ministry said the medical goods were now in Iran and added that the Instex trade mechanism and its Iranian counterpart would now work on more transactions and on enhancing the system.

Britain, Germany and France said earlier this month they had offered a 5 million-euro ($5.5 million) package to Iran to help fight coronavirus there and are also sending medical material, including equipment for laboratory tests, protective body suits and gloves.

Washington’s major European allies opposed the decision by US President Donald Trump in 2018 to abandon the nuclear deal, under which international sanctions on Iran were lifted in return for Tehran accepting curbs on its nuclear programme. Läs artikel

Europeiska unionen intensifierar sina ansträngningar för att se till att verkställa FN:s vapenembargo i Libyen, och bidrar därigenom till fredsprocessen i landet, genom att man inleder en ny militär GSFP-insats i Medelhavsområdet.

Rådet antog i dag ett beslut om en ny militär EU-insats i Medelhavsområdet, Eunavfor MED Irini.

Irini-insatsen ska ha till huvuduppgift att se till att FN:s vapenembargo iakttas. Till sin hjälp kommer man att använda luftburna resurser, satelliter och havsburna resurser. Irini har fått namn efter det grekiska ordet för fred, ειρήνη. Uppdraget kommer bl.a. inspektera fartyg på öppet hav utanför Libyens kust som man misstänker smugglar vapen till eller från Libyen, och genom Irini agerar EU i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 2292 (2016). […]

Till en början ska insatsen pågå till den 31 mars 2021 och kommer att stå under noggrann kontroll av EU:s medlemsländer, som ska utöva politisk kontroll och strategisk ledning genom kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp), under ansvar av rådet och EU:s utrikesrepresentant. Läs pressmeddelande

”Beklämmande”. Så säger Finlands högsta beredskapschef om Sveriges krisberedskapssituation. Grannlandets välfyllda lager med vårdutrustning beskrivs som Europas bästa – och viruskrisen har enligt grannlandet blottat Sveriges bräckliga beredskap.

I en tid när svensk sjukvårdspersonal oroar sig för att skyddskläder tar slut och Vårdförbundet varnar för att masker och visir som behövs för vård av coronapatienter snart helt sinar – då beslutade Finland att öppna vad som för många svenskar framstod som en guldgruva. Flera stora välfyllda uppdaterade beredskapslager, utspridda på hemliga orter i Finland. Något som även Sverige kunde ha haft – men som har nedmonterats i flera steg. […]

I Finland ser läget annorlunda ut. Efter det kalla krigets slut valde landet att fortsätta upprätthålla fungerande och omfattande krisberedskapslager, och dessutom att aktivt utveckla dem.

Lagren är numera placerade på olika, hemliga platser runt om i Finland. Utöver att man kan ösa hälsovårdsmateriel ur dem, som skyddsutrustning för vårdpersonal och munskydd, så finns det också beredskap att åtgärda potentiella störningar i livsmedels- och energiförsörjningen. […]

För en gång i tiden låg länderna i stort på samma nivå – Sverige rentav snäppet ovanför Finland. Sedan valde länderna olika vägar.

I dag finns i princip inga civila beredskapslager kvar i Sverige sedan de monterats ner efter en rad beslut som fattades från 1990-talet och framåt.

Lounemaa tror att Finlands satsning på lagren gjordes bland annat på grund av landets geopolitiska läge. Inte bara är Finland beroende av export havsvägen. Man är också inkörd i ett vattenområde där sådana transporter enkelt kan slås ut, till skillnad från Sverige. Läs artikel