Månad: maj 2020

[…] Regeringen står fast vid att helheten i Försvarsberedningens förslag ska genomföras på ett sätt som ryms inom den överenskomna ekonomiska ramen. Att fortsätta bygga militär förmåga är nödvändigt, med tanke på det över tid försämrade säkerhetspolitiska läget. Vårt förslag utgår nu från detta och innebär bland annat att krigsorganisationen utökas från i dag 60 000 befattningar till 90 000. Antalet värnpliktiga ska öka till 8 000 per år. Antalet förband i framför allt armén ska utökas och funktioner för logistik och ledning ska förstärkas.

I förhållande till Försvarsmaktens förslag tillförs ytterligare medel för att påskynda uppbyggnaden av brigaderna. Nya artilleripjäser, eldhandvapen, ammunition, lastbilar, fordon och personlig utrustning finns i förslaget. Vi satsar vidare på uppgradering av både stridsfordon och stridsvagnar. Satsningen på Gotland fortsätter med bland annat artilleri, lednings- och underhållsresurser. Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur blir åter en egen organisationsenhet. Vi är beredda att föreslå ytterligare etablering av ny regementsverksamhet. Hemvärnet får en satsning på fordon, mörkermateriel och sensorer.

För marinens del vill vi underhålla och uppgradera våra fem korvetter med robotluftvärn, nya sjömålsrobotar och ubåtsjakttorpeder. Antalet ubåtar ska utökas från 4 till 5. Vi ska påbörja arbetet med att anskaffa två nya ytstridsfartyg, Älvsborgs amfibieregemente, Amf 4, i Göteborg ska återinrättas med en ny amfibiebataljon, inköp och anskaffning av nya stridsbåtar och nytt buret luftvärn ska påbörjas. Ubåtsjaktförmågan ska stärkas. De sex stridsflygdivisionerna vidmakthålls och vi behåller den äldre Jas 39 C/D versionen parallellt med att den nya Jas 39 E förbandssätts. Vi markerar de stora möjligheter som ett finskt köp av Jas Gripen skulle ge för det operativa samarbetet. Åtgärder för att stärka flygvapnets basorganisation och spridning på flygbaser, nya sensorer och ny luftburen stridslednings- och luftbevakningscentral är andra satsningar som genomförs eller påbörjas. Upplands flygflottilj, F 16, återetableras. Läs artikel

I Forsvarets årsrapport for 2019, står det at «Antallet allierte soldater som har vært på trening i Norge siste året, er det dobbelte av forventningene fra 2016.». I 2020 utgjør dette omlag 4400 utenlandske soldater, forteller kommunikasjonssjef i Hæren, Per Espen Strande i en e-post til Forsvarets forum.

– For å sette dette i perspektiv så er daglig styrke i Brigade Nord på rundt 4300 personell, og det vil si at Hæren i tillegg må håndtere en Brigade til i store deler av året, fortsetter han. […]

Strande forteller at alle Hærens avdelinger i dag involvert i alliert trening og øvelse. På spørsmål om «vertsaktiviteten» går utover annen aktivitet, svarer Strande at det som hovedregel ikke gjør det. Men i den mest hektiske perioden for alliert trening som er fra januar til mars, er det stort press og behov på militære skyte- og øvingsfelt.

– Man er nødt til å planlegge svært nøye og i enkelte tilfeller prioritere å tildele disse ressursene til allierte på bekostning av norske avdelinger.

Dette gjelder også i form av personell og tid, for å understøtte allierte behov. Strande trekker frem for eksempel instruktører og oppfølgingspersonell.[…]

Utenlandske soldater på norsk jord og Norges basepolitikk, er et tema som har skapt mye debatt på Stortinget og i samfunnet forøvrig opp gjennom årene. Den norske regjeringen kom med Baseerklæringen i forbindelse med Norges tilslutning til Atlanterhavspakten i 1949. Her slo regjeringen fast at det ikke vil bli åpnet baser for fremmede lands stridskrefter på norsk territorium så lenge Norge ikke er angrepet eller utsatt for trusler om angrep. Baseerklæringen var ment å berolige Sovjetunionen etter at Norge ble med i Nato og den utgjorde den første av flere norske «selvpålagte restriksjoner» i Nato-medlemskapet. Med tiden har regjeringer opp gjennom årene lagt til en rekke presiseringer.

På 1950-tallet presiserte for eksempel norske myndigheter at de tillot kortvarige opphold for allierte styrker. Nato kunne også bygge kommandoinstallasjoner, finansiere anlegg, og våre allierte kunne etablere forhåndslagre i Norge. Debatten som deler den politiske høyresiden og venstresiden i to, raste i oktober 2016 da Stortingets utvidede utenriks- og forsvarskomité ble informert om at regjeringen takket ja til et amerikansk ønske om å plassere 330 marinesoldater på Værnes i Nord-Trøndelag. Partiene SV og Venstre var blant dem som reagerte. I dag omfatter amerikansk øving og trening rundt 700 soldater, fordelt på Værnes i Trøndelag og Setermoen i Indre Troms. I flere år har også britiske soldater kommet til Norge for å drive vintertrening. Ifølge Bakke-Jensen har antallet variert fra mellom rundt 600 til 1100. I 2018 kunngjorde britene at de ønsket å øke sin tilstedeværelse. Läs artikel

Opposisjonen på Stortinget er så misfornøyd med forsvarsministerens nye langtidsplan for Forsvaret at den nå blir sendt i retur til regjeringen.

Det ble klart etter et gruppemøte hos Fremskrittspartiet mandag ettermiddag, bekrefter Frps forsvarspolitiske talsmann Christian Tybring-Gjedde overfor NTB. Allerede tidligere mandag var det klart at Arbeiderpartiet, Senterpartiet og SV ville sende planen til forsvarsminister Frank Bakke-Jensen (H) i retur, noe det dermed er flertall for. Tybring-Gjedde mener det er åpenbart at regjeringens forslag til langtidsplan er for svak til å være et utgangspunkt for eventuelle forhandlinger.

– Særlig innenfor Sjøforsvaret er planen utilstrekkelig, men det er også grunnleggende svakheter i satsingen på Hæren og Luftforsvaret, sier han.

Frp-politikeren er også misfornøyd med at planen dekker åtte og ikke fire år.

– Langtidsplanen skal være en plan som går over fire år. Det er uholdbart at regjeringen ikke forplikter seg de neste fire årene, men trekker beslutningene åtte år ut i tid, sier Tybring-Gjedde.

Heller ikke i den rødgrønne opposisjonen har det vært noen entusiasme for planen som Bakke-Jensen la fram for noen uker siden. Ap, Sp og SV foreslo på et møte på Stortinget mandag ettermiddag å sende planen i retur.

– Vi ønsker en ny forsvarsplan til høsten med forpliktende tiltak for perioden 2021 til 2024. Forsvaret trenger flere folk nå, ikke på sikt. Vi trenger en plan som også omfatter Sjøforsvaret og ikke skyver vanskelige avgjørelser ut i tid, sier Aps Anniken Huitfeldt til NTB. Läs artikel

Forces allied with Libya’s UN-supported government have wrested control of a key military base on the outskirts of the country’s capital from Khalifa Haftar, dealing a significant blow to the renegade general’s military and its morale.[…]

The concern for France and the UAE is that it is possible al-Watiya airfield will become a strategic asset for Turkey, especially if it takes an interest in the country’s southern oilfields. The capture will also free up GNA troops to put pressure on Haftar’s forces south of Tripoli. Haftar remains in controls of the oil terminals in the east, and has blocked the export of Libyan oil, the lifeblood of the economy. He also appears to have seen off an attempt last month to weaken him politically by dividing him from the leaders of the house of representatives, the parliament based in the east. The European Union, concerned by migration from Libya to the EU’s southern flank, has just launched a naval blockade of the Mediterranean, codenamed Operation Irini, in an effort to enforce a UN arms embargo. The operation’s structure and composition has been criticised by the GNA and Turkey. The GNA accused the EU mission of bias since it contains ships from Greece and France, the two EU countries most opposed to Turkey’s involvement in Libya.[…]

On Friday the Turkish minister of defence, Hulusi Akar, questioned the legality of Operation Irini, arguing it had been launched without consultation with Nato, the UN or the GNA itself. Akar said: “They only prevent maritime entry and exit. This is not an arms embargo, but rather an embargo on the activities of the legitimate government, which has not asked for that [launching Operation Irini].” “There is no legal basis for this operation without an official request from the [Libyan] government. Therefore, this only supports Haftar.” Läs artikel

Läs  också kommentar tidigare på den här sajten om utländsk inblandning i Libyen.

Det har varit mönstringstider för mina monumentalt skoltrötta söner. Den äldste sonen halkade in i rättan tid, trivdes och är nu anställd. Den andre mönstrade nyligen frivilligt och får väl hoppas på det bästa. Utbildningskapaciteten är ju inte vad den har varit.

Och i kombination med Fortifikationsverkets exempellöst framgångsrika utförsäljning av militära objekt, övningsfält och kaserner finns det ändå inte så många ställen att öva på. Lite oklart hur politikerna tänkte med just den delen av återtagandet men nu är det som det är. Vi som fick lära oss om effekterna av 1925 års försvarsbeslut har sovit med bettskena de senaste 20 åren. Som en god fader, och en gång extremt skoltrött, försökte jag uppdatera mig om vilka möjligheter som ges i firman idag och såg att reservofficersutbildningen är återuppväckt. Kul, tänkte jag som gammal reservare.

Men så läste jag: ”För befordran till löjtnant krävs en akademisk examen om minst 180 högskolepoäng”. Min nästa tanke var: varför då? På vilket sätt blir jag bättre på att leda pluton om jag har läst 180 poäng nordiska språk? […]

Jag anar en övertro på akademiska studier och certifiering som lösningen på ”kompetensbehovet” eller ”yrkets status” eller vad det nu kan vara. Och det inte bara inom Försvarsmakten. Det egna förbandets bedömning av duglighet borde ha större Bäring på befordran än 180 högskolepoäng. Dugligheten bedöms väl fortfarande av kollegor och chefer under utövande av befattning över tid? I så fall blir slutsatsen att de som formulerat högskolekravet inte litar på officerskårens förmåga att bedöma just duglighet. Och nu till min poäng: Vilka officersämnen stänger vi ute med kravet på 180 poäng? Har vi råd med det? Inte alla 20-åringar vet exakt vad de vill med sina liv eller brinner för ytterligare fyra års studier efter att just tagit sig igenom 12-13 års skolgång. Men de kan ändå bli utmärkta reservare. Läs artikel

Her hilser Max Manus Kong Haakon velkommen hjem.

I mai- og junidagene 1945 fikk milorg-jegeren Kristian Bull orkesterplass til de historiske begivenhetene i og rundt Det kongelige slott. Som milorg-jeger var han en del av slottsvakten. Som ivrig fotograf sørget han for at kommende generasjoner skulle få ta del i noen av hans opplevelser. I forkant av frigjøringsjubileet for 25 år siden inviterte Kristian Bull Forsvarets forum hjem til seg. Nå kan du glede deg over hans unike bilder og lese hans historie.  Se bilderna.

I ett läge där finansministern meddelar historiskt stora offentliga utgifter på 240 miljarder och spränger alla ramar ter det sig oseriöst att försvarsförhandlingarna strandar på grund av ett bråk om 3,8 miljarder.

Så kan det naturligtvis inte vara och så är det inte. Försvarsmaktens ekonomi är ogenomtränglig för de flesta, men debatten om pengarna rymmer egentligen två andra konflikter.

Den ena handlar om dragkampen mellan den gamla alliansen och den nya januaripartikonstellationen. Moderaterna vill hålla ihop C, L och KD som tillsammans med SD har en likartad syn på försvarsekonomin och har därför svaga incitament att göra upp med S.

Socialdemokraterna vill binda C och L till sig och har därför egentligen inte så starka skäl att trakta efter det traditionella handslaget med M. […]

Försvarsberedningen vill att det framtida försvaret ska hålla sig på marken och med värnpliktiga arméstridskrafter säkra Göteborgs hamn, E20, Arlanda och vägen mellan Trondheim och Sundsvall – allt i väntan på att Nato ska anlända.

M, Försvarsmakten och delar av Försvarsdepartementet vill satsa på ett mer tekniktungt modernt försvar som med flyg, sensorkedjor och fartyg tillsammans med Nato-länderna spärrar Rysslands möjligheter i norra Europa. Man skulle kunna beskriva det som mer offensivt. Försvarsministern är i sina bästa stunder inne på samma linje. Läs artikel

HMS Gotland är nu den absolut modernaste, tystaste och effektivaste ubåten i Östersjön och Västerhavet. I går tog Försvarsmakten och Första ubåtsflottiljen emot den förbättrade ubåten från Saab Kockums och Försvarets materielverk.

HMS Gotland är den första av två ubåtar av typ Gotland som genomgått halvtidsmodifiering. Den andra är HMS Uppland som snart är klar för leverans. Modifieringarna handlar bland annat om ett nytt skeppsövervakningssystem, nytt strids- och eldledningssystem, dykarsluss och modernare Stirlingmotorer. Det innebär att ubåtarna är ännu tystare och i och med det svårare att jaga och bekämpa.

Ubåtarna har dessutom förlängts med två meter genom att kapa tryckskrovet mitt på och svetsa ihop det igen. Den nya tvåmeterssektionen medger bland annat nya system för energioptimering inombords. Läs pressmeddelande

Syriens folk har drabbats hårt av krig och terror, men också av sanktioner. Den 15 maj skulle utrikesminister Ann Linde kunna häva EU-sanktionerna och hjälpa Syrien i kampen mot Covid-19.

Syrien och dess folk har i snart ett decennium drabbats av krig och terrorism. Det känner alla till. Mindre känt är att USA och EU sedan 2011 belagt Syrien med hårda ekonomiska sanktioner.[…]

Den 15 maj ska EU:s utrikesministrar diskutera läget i Mellanöstern och Syrien. På mötet har Sveriges utrikesminister Ann Linde en unik möjlighet.

Hon skulle då kunna bidra till att förbättra levnadsförhållandena för miljontals syrier och rädda liv genom att slå fast att Sverige inte tänker gå med på att förlänga sanktionerna efter 1 juni. Sanktionsbeslut inom EU måste tas enhälligt. Det räcker att ett land säger nej till en förlängning, för att sanktionerna ska hävas.

Att häva sanktionerna ligger linje med FN:s generalsekreterare António Guterres budskap när han den 25 mars presenterade den globala humanitära planen mot covid-19. ”Solidaritet i stället för utestängning”, sade han och framhöll nödvändigheten av att häva de sanktioner som försämrar länders vårdmöjligheter. Läs  artikel

The Left-Green Movement has rejected major NATO projects on the Reykjanes peninsula, Southwest Iceland, Morgunblaðið reports. The projects would have cost between ISK 12 and 18 billion (USD 82-122 million), most of which was to be funded by NATO and the rest by the Icelandic State.

The other two parties that make up the coalition government – the Independence Party and the Progressive Party – favored the projects.[…]

At a government meeting on financial affairs in April, Minister for Foreign Affairs Guðlaugur Þór Þórðarson suggested that building NATO facilities in Helguvík Harbor be part of increased state investment in the area, due to the COVID-19 pandemic. Enlarging the harbor would enable it to receive tankers and other large vessels, he argued. His suggestion was not approved, and the government decided instead to invest in other projects. Läs artikel

The head of US intelligence and ambassador to Germany, Richard Grenell, has said that Berlin is not honoring its commitments to its allies. Russian and Chinese aggression are not just relics of the past, he said. […]

The ambassador said that if German Foreign Minister Heiko Maas, a member of the SPD, wants Germany to be ”a power for peace,” as he claims, ”instead of undermining the solidarity that forms the basis of NATO’s nuclear deterrence, it is now time for Germany to meet its commitments to its allies and to continuously invest in NATO’s nuclear participation.”

”The political leadership in Germany, especially that of the SPD, must make it clear that the government is keeping these promises.” […]

Two weeks ago, Rolf Mützenich, the leader of the SPD in parliament, called for the government to force the US military to remove its nuclear weapons from German territory. The US is allowed to station atomic weapons in Germany as part of a deal in which Washington provides necessary support for Germany’s military. Due to Germany’s history, defense spending is traditionally politically unpopular. Läs artikel