Månad: maj 2020

Finland förbereder sig för att delta i den Tysklandsledda EU-stridsgruppens (European Union Battle Group, EUBG) beredskapsperiod 1.7–31.12.202020. I stridsgruppen deltar förutom Tyskland och Finland även Irland, Kroatien, Lettland, Nederländerna, Sverige, Tjeckien och Österrike […]

Beslutet att placera ut styrkor som är i beredskap i EU-insatser är alltid nationellt. I Finland fattas beslut om att sända ut finländska soldater på en insats som en del av en EU-stridsgrupp i enlighet med lagen om militär krishantering. […]

Beslut av rådet om stridsgruppsinsatser ska godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer. Finlands ståndpunkt i fråga om inrättandet och inledandet av en EU-insats bereds i enlighet med etablerade förfaranden. Utgångspunkten är att verksamheten ska ske med bemyndigande av FN:s säkerhetsråd, även om ett FN-mandat inte är en ovillkorlig förutsättning för att inleda en operation. Rådets beslut om att sätta in EU:s stridsgrupper fattas i flera steg. Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (COPS), som består av representanter för medlemsländerna, beslutar att EU-åtgärder ska anses nödvändiga och att unionen ska förbereda sig för en stridsgruppsinsats. I praktiken hörs redan därförinnan de länder som är i beredskapstur. Följande skede är att rådet godkänner krishanteringskonceptet. Efter att krishanteringskonceptet har godkänts beslutar rådet om att inleda insatsen. Läs statsrådets redogörelse till riksdagen.

Før Stortinget tar sommerferie skal neste langtidsplan for Forsvaret behandles. Regjeringen har i sitt framlegg lagt seg på det laveste nivå i Forsvarssjefens fagmilitære råd fra oktober i fjor om innretning, struktur og dimensjonering for landets militære forsvar i årene framover. Det er grunn til å søke etter en forklaring ut over den som statsministeren og forsvarsministeren har valgt å gi. Hadde enda det lave ambisjonsnivå blitt framstilt som et «hvileskjær», begrunnet med de tøffe prioriteringer som en svekket økonomi for landet vil kreve de nærmeste årene som følge av korona-pandemien, men det avviste statsministeren da hun fikk et spørsmål om det fra en journalist i NRK/Dagsrevyen

Det er vanskelig å tro at en Høyre-ledet regjering gambler med landets sikkerhet. Nå kan man si at det ikke er noen aktuell militær trussel mot Norge, men den situasjonen kan fort endre seg med en selvhevdende stormakt i øst og en supermakt ledet av en impulsiv president i vest. Forklaringen er nok like enkel som den er politisk vanskelig å innrømme; vi lener oss rett og slett kraftig på amerikansk avskrekking. Det norske forsvar ser mer og mer ut som en framskutt modul i USAs strategiske konsept i Nordområdet. Og så lenge USAs interesser er reelt knyttet til en slik avskrekking er vi trygge bak supermaktens ”skjold”. Overvåking og informasjonsinnhenting tett opp mot Russlands strategisk viktige baser på Kolahalvøya skjer fra radarsystemer på land (Globus II-systemet ved Vardø) og til havs (E-fartøyene ”Marjata” og ”Eger” i Barentshavet). Det etterretningsbilde dette gir, hver dag hele året, har stor verdi for amerikanerne, og 700 US Marines på norsk jord (på rotasjonsbasis) understreker dette. Men er det holdbart inn i framtiden? Läs artikel

Since the fall of the Libyan regime in 2011, multiple and multifaceted crises in the Sahel region have greatly destabilized the local states and weakened already vulnerable populations. Located at the crossroads of three crises axes (Libya–Mali axis, Liptako–Gourma region, Lake Chad basin), Niger is particularly affected by regional instability. The country, particularly the Agadez region, has long served as a major transit hub for sub-Saharan migrants (between 80 000 and 150 000 people per year up until 2015). Niger also hosts the largest number of Malian refugees (58 051 according to the December 2019 United Nations High Commissioner for Refugees (UNHCR) data), especially from the northern Malian regions of Gao and Timbuktu. This flow of refugees is easily explained by the geographical proximity with Niger and long-standing family, ethnic and economic ties between local communities on both sides of the border. Three main refugee camps were created between March and May 2012 in the country: Tabarey-Barey, Mangaizé and Ayorou in the border region of Tillabéri in northwest Niger. […]

Secondly, for the government of Mali and its international partners, the presence of Malian refugees indicates that long-term stabilization remains strongly dependent on regional solutions. Although they are directly and indirectly victims of the armed conflicts in the Sahel, Malian refugees appear marginalized from the main stabilization strategies and programmes, apart from (urgent) immediate humanitarian assistance. The delays in implementing the 2015 inter-Malian peace agreement and the expansion of the conflict to new areas, for example in Central Mali or the Liptako–Gourma region, are now making their safe return even more problematic. Läs artikel

Enligt flera partier har inte mycket hänt i förhandlingarna med regeringen hittills i vår. Men Hultqvist har inte gett upp om att nå en överenskommelse före sommaren.

– Målet är att arbetet ska vara klart den 15 maj, säger han.

Därför ökas nu tempot. Försvarsberedningen, där förhandlingarna sker, har inplanerade möten tisdag, onsdag och torsdag denna vecka. […]

En eventuell uppgörelse fredagen den 15 maj måste därför innehålla hårda prioriteringar bland alla föreslagna försvarssatsningar. Hultqvist uppgav i februari att bara omkring 50 procent av försvarsberedningens förslag kan genomföras till 2025. Och han har hittills inte gett några signaler om att regeringen kan tänka sig skjuta till mer pengar. Det är något som Moderaterna kräver.[…]

En annan svår fråga för en eventuell uppgörelse är hur satsningarna ska fördelas mellan armén, flyget och marinen. Försvarsmakten vill lägga mer tyngd på flyget och marinen än vad politikerna velat hittills. Läs artikel

Det amerikanske og det britiske sjøforsvaret øver i storskala langs norskekysten, uten at Norge er involvert. Øvelsen signaliserer militær fleksibilitet, mener forsker.[…]

– Slike operasjoner handler ofte om å vise at det aktuelle området er internasjonalt farvann, og for å vise tilstedeværelse, sier Karsten Friis, seniorforsker ved Norsk utenrikspolitisk institutt (NUPI). […]

Nå sier Forsvarsministeren følgende i en e-post til NRK;

– Vi ønsker at norske styrker skal delta i denne typen aktivitet når den foregår utenfor Norge og det for øvrig er hensiktsmessig. Denne gangen ble det ikke prioritert.

– Den maritime aktiviteten som pågår er et uttrykk for stormaktsrivalisering, og amerikanerne og britene har kommunisert åpent med russerne om at seilasen er en understreking av «freedom of navigation», som også gjelder i nord, sier forsvarsministeren. Läs artikel

Without any Norwegians participating, the group of one British and four U.S. warships sailed into the Barents Sea for ”maritime security operations.” The U.S. Navy has not operated in the Barents Sea with surface vessels since the mid-1980’s. Russia’s Northern Fleet assets have begun tracking NATO’s surface action group. […]

The May 1st exercise that took place in the northern part of the Norwegian Sea, in international waters west of Tromsø, happened without any Norwegians involved, the Joint Headquarters near Bodø told the Barents Observer. Läs artikel

Ryssland ser inte Finland som en inflytelserik EU-medlemsstat. Det visar en rapport som statsrådets kansli beställt. Därför är Finland inte heller ett särskilt europeiskt mål för Rysslands strategiska kommunikation, utan endast en god granne.

Därmed har Rysslands strategiska tänkande förändrats avsevärt sedan Sovjetunionen föll. Rapporten Govorit Moskva – Moskva talar belyser Rysslands strategiska kommunikation. Statsrådets kansli beställde rapporten i februari 2019 av konsultbolaget Eurofacts. Läs artikel

Den svenska regeringen har formulerat ett högtidligt mål med den svenska solidaritetsförklaringen från 2013: Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller angrepp skulle drabba ett annat medlemsland eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas.

Sverige förlitar sig alltså på att EU:s medlemsländer ska visa solidaritet med varandra i kriser och svåra situationer. Denna förhoppning har också kommit till uttryck i den svenska flyktingpolitiken. Och alla vet hur resultatet ser ut idag.

Vi har nu också under Coronakrisen fått några exempel på hur solidariteten mellan länderna fungerar i praktiken. Det har bl a varit dragkamp om attraktiv medicinsk utrustning mellan olika länder, och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har tvingats att be Italien om ursäkt för att man inte kunde hjälpa till i tid. Och när chefen för den finska Försörjningsberedskapscentralen får frågan om Finland skulle kunna tänka sig att bistå Sverige med sjukvårdsartiklar svarar denne: Vi är förhindrade enligt finsk lag. Det visar sig alltså att den av Sverige förväntade solidariteten har kraftiga begränsningar. […]

Coronakrisen har nu visat på grava underlåtenhetssynder vad avser svensk krisberedskap och åtgärder för att stärka den nationella säkerheten.

Sveriges säkerhet kan inte bygga på retorik. Nu har statsministern möjlighet att lämna de högtidliga deklarationerna och visa handlingskraft med konkreta åtgärder. Han kan göra något som ger verklig effekt för Sveriges nationella säkerhet. Detta kan komma till uttryck i den totalförsvarsproposition som regeringen har aviserat till hösten.

Herr Statsminister! Sätt dig ner med Peter Hultqvist, Mikael Damberg och Magdalena Andersson. Se till att den svenska nationella säkerheten får de resurser som svenska medborgare har rätt att kräva. Läs artikel