Månad: juni 2020

Sverige tycks, i stor politisk enighet, lida av beröringsskräck när det gäller Ryssland. Det gynnar varken Sverige eller Ryssland.[…]

Hur ska ett litet grannland som Sverige förhålla sig till dagens Ryssland, alltmer inåtvänt, präglat av Putinstyrets nationalistiska och auktoritära inriktning?
Många svenska tycker att svaret är självklart: det räcker med en förstärkning av det alltför svaga svenska försvaret.
Men hur är det med den civila, mänskliga sidan? Mycket mindre intresse och utredningar ägnas åt den.[…]

Intressant är att se på hur Västerbottens län går till väga. Västerbotten är nämligen nu i två år ordförande i det regionala Barentsrådet (fyra länder och 14 län på Nordkalotten). Man inriktar sig på konkret samarbete: rovdjurens framtid, ungdomars hälsa, telemedicin och jämställdhet i de manliga skogsyrkena.

Inga flotta proklamationer om att stärka demokratin och yttrandefriheten i Ryssland. Utan praktiska, jordnära frågor som även ryska aktörer i norr visat intresse för.[…]

Den nya regeringsstrategin har, som jag ser det, två grundfel. Dels behandlar den inte parterna jämbördigt. Sverige bestämmer, lite översittaraktigt, om vad som ska göras i Ryssland. Det här är inte något som vare sig gillas av Ryssland som stat eller av ryssar i gemen. En sådan attityd motverkar sitt syfte, den liknar mer en numera föråldrad u-landssyn. Dels har strategin ett statligt uppifrånperspektiv – som om det var en fråga mellan Sverige och ryska staten. Men det är underifrån, i civilsamhällets folkrörelser, i kommunala initiativ, i frivilliga insatser som praktiska resultat bäst åstadkoms. Staten ska kunna stötta lokala och regionala utbyten kring idrott, kultur, utbildning, arbets- och naturmiljö, socialt arbete. Och dessa utbyten ska vara ömsesidiga. Läs artikel

Våren 2018 lanserade president Vladimir Putin sju ”oslagbara” vapensystem inför en chockad världspublik. På Segerparaden i Moskva nästa veckas onsdag kan enbart ett av vapnen visas upp.

Inför presidentvalet för två år sen höll Vladimir Putin ett tal till nationen där han med videor och animationer presenterade Rysslands nya supervapen.

– Ingen ville prata med oss, sa Putin när Natos expansion österut kom på tal.

– Ingen ville lyssna på våra argument.

Presidenten visade upp undervattensdrönare, missiler och kärnvapenrobotar. Han hävdade att de nya vapensystemen är oslagbara.

– Lyssna nu! slog Putin fast.

Flera miljarder rubel senare finns några av systemen redan ute på förbanden, medan andra fortfarande ligger på ritbordet.[…]

På Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i Stockholm betonar forskningsledare Johan Norberg att sådana här nya projekt alltid har en lång väg från powerpoint till utplacering på förband.

– Det viktiga är dock att Ryssland fortsätter att utveckla nya förmågor över tid, säger Norberg.

– I ett storkrig kan de väpnade styrkorna använda de här vapnen för att slå på djupet av en motståndares territorium. I ett krig i Europa kan man slå mot hamnar vid Atlanten, till exempel. Läs artikel

Seventy-five years have passed since the end of the Great Patriotic War. Several generations have grown up over the years. The political map of the planet has changed. The Soviet Union that claimed an epic, crushing victory over Nazism and saved the entire world is gone. Besides, the events of that war have long become a distant memory, even for its participants. So why does Russia celebrate the ninth of May as the biggest holiday? Why does life almost come to a halt on June 22? And why does one feel a lump rise in their throat?

They usually say that the war has left a deep imprint on every family’s history. Behind these words, there are fates of millions of people, their sufferings and the pain of loss. Behind these words, there is also the pride, the truth and the memory. Läs artikel

Torsdagen den 18 juni övergår från Försvarsmakten och gränsbevakningen till reserven omkring 9 000 värnpliktiga och kvinnor som har utfört frivillig militärtjänst. De som hemförlovas har påbörjat sin tjänstgöring antingen i januari 2020 eller juli 2019 och har avtjänat 165 eller 347 dagar. […]

Omkring 12 000 nya rekryter kommer att påbörja sin tjänst måndagen den 6 juli 2020. Inom armén inleder omkring 9 200 rekryter, resten fördelas mellan Marinens, Flygvapnets och Gränsbevakningens truppförband. Det största antalet rekryter tas emot av arméns stora enheter: Kajanalands brigad, Karelska brigaden och Björneborgs brigad.

Med nya rekryter kommer de första sex veckorna i tjänst att utföras på ett anpassat sätt. Som regel är beväringarna och personal är indelade i tre avdelningar så snart tjänsten har påbörjats. Den första veckan av rekrytperioden kommer att vara en tjänst för alla, varefter vi kommer att gå vidare till truppförbandsspecifika utbildningsrotationer. Det finns skillnader i utbildnings- och permissionsperioderna mellan truppförbanden. I början av tjänsten kan tjänstgörings- och permissionssperioderna variera mellan truppförbanden. Läs artikel

– Vi ble enige om å gå ned til rundt 8.500 soldater i løpet av 135 dager, og vi er på det nivået nå, opplyser USAs øverstkommanderende for regionen, general Kenneth McKenzie.

I henhold til avtalen USA og Taliban inngikk i februar, skal alle amerikanske og øvrige utenlandske soldater være ute av Afghanistan innen mai 2021.

McKenzie bekrefter at dette fortsatt er et mål, men understreker at det knyttes betingelser til det.

Taliban har i henhold til avtalen stanset sine angrep mot utenlandske styrker i Afghanistan, men gjennomfører fortsatt daglige angrep mot afghanske sikkerhetsstyrker. Läs artikel

NATO is investigating an incident in the Eastern Mediterranean in which France says Turkish frigates were “extremely aggressive” towards a French navy vessel participating in a NATO mission in the area, Secretary-General Jens Stoltenberg said on Thursday (18 June).

“The incident in the Mediterranean was addressed in the meeting by several allies,” Stoltenberg said after a virtual meeting of NATO defence ministers.

“We have made sure that the NATO military authorities are investigating the incident to bring full clarity into what happened,” he said announcing the probe.

French defence minister Florence Parly denounced Turkey’s behaviour twice during the two days of the alliances defence ministers’ meeting and said she was supported by eight countries to obtain the probe. Läs artikel

Riksdagen beslöt den 11 juni att Sverige skall delta i den franskledda Takubainsatsen i Mali med en styrka på 150 man för att bekämpa terroristgrupper samt även kunna verka på Nigers territorium. Den folkrättsliga grunden angavs vara den inbjudan från Malis president som skickades i form av ett brev till Sverige den 27 november 2019.

I riksdagsdebatten den 11 juni betonade försvarsminister Peter Hultqvist insatsens legalitet:

”Det finns i vårt agerande inga som helst problem med folkrätten. Vi har de folkrättsliga mandat som behövs i alla delar i detta sammanhang.”

Men hur högt försvarsministern än tar i kan det inte döljas att den folkrättsliga grunden är svag.

Det är ett problem i sigatt basera militär intervention i ett annat land på inbjudan. Då måste ett antal förutsättningar föreligga, vilket det knappast gör i det här fallet.

Det finns inget mandat från FN:s säkerhetsråd, Malis regering har inte kontroll över territoriet och det pågår en inre konflikt som inte bara beror på närvaron av jihadistgrupper utan också på strider mellan olika etniska befolkningsgrupper, en form av inbördeskrig. Läs artikel

With the United States abandoning one global commitment after another, Europe must develop its own strategy for managing China’s geopolitical rise. The best approach will be to strike a balance – underpinned by realism – between engagement and competition.

In an age of escalating tension between the United States and China, will the European Union still have room to maneuver in pursuit of its own interests? That will be a key question for EU policymakers in the years ahead.

he Sino-American conflict has already become a central issue in the run-up to the US presidential election this November, because President Donald Trump’s administration has clearly decided that bashing China is one way to divert attention from its own failings. But even if Trump loses to his presumptive challenger, Joe Biden, the bilateral confrontation will continue to escalate. Within the US political and foreign-policy establishment, actively looking for ways to curtail, stop, or even reverse China’s geopolitical rise is a bipartisan pursuit. Läs artikel

När tjugo indiska soldater den 15 juni miste livet i sammanstötningar med kinesiska trupper var det en konsekvens av den ökade spänning som började gro när den indiska regeringen i augusti 2019 upphävde artikel 370 och därmed gjorde slut på den nordliga delstaten Jammu och Kashmirs speciella status som ett delvist autonomt område. Annulleringen av artikeln ledde till att Jammu och Kashmir delades och blev två nya unionsterritorier:

Ladakh i öster samt Jammu och Kashmir i väster. Förändringen påverkar Kinas och Indiens relation eftersom bägge länder gör anspråk på området Aksai Chin som ligger intill Ladakh men som kontrolleras av Kina sedan mer än 50 år tillbaka. Den indiska regeringen anser att Aksai Chin är en del av Ladakh medan Kina hävdar att området är delat mellan de kinesiska autonoma regionerna Tibet och Xinjiang. Genom ombildningen har den indiska regeringen fått större inflytande över Ladakh. Till skillnad från delstater som har en viss grad av autonomi i Indiens federala system styrs unionsterritorier av den centrala regeringen. Läs artikel

Forsvaret har fått et nytt utdanningssystem som både er billigere og har lavere krav til kompetanse enn det gamle. Det er allment kjent at når budsjettrammene blir trangere, er trening og øvelser noe av det første som får lide. Det er rett og slett fordi det er enklere og gir mer øyeblikkelig effekt å kansellere en treningsøkt eller stanse en øvelse, enn det er å si opp folk eller utsette eller kansellere en materiellinvestering. […]

Den politiske og militære forsvarsledelsens vilje til å prioritere ned eller bort utdanning, trening og øvelser for å få råd til å investere i materiell bekymrer meg, og jeg spør meg selv om det er fornuftig. Rapporten etter KNM Helge Ingstads forlis, som peker på for lav kompetanse blant bemanningen på bro som en medvirkende årsak, viser at å kutte i kravene til kompetanse og i trenings- og øvingsvirksomhet kan bli svært mye dyrere enn hva man tjener på kuttene. […]

Når vi er så villige til å kutte i utdanning, trening og øvelser, dersom det er nødvendig for å kunne realisere materiellanskaffelsesplanene, tror jeg også at det har sammenheng med at materiell er mer umiddelbart synlig og konkret enn kompetanse, trenings- og øvingsnivå. Det er dermed også mer prestisjefylt. […]

Om vi studerer krigshistorien vil vi oppdage at det er overraskende liten korrelasjon mellom de krigførendes materielle styrkeforhold og utfallet av trefninger mellom dem. Det viser seg at overlegenhet i stridsledelse, i ferdighet på slagmarken, og i stridsmoral, ofte trumfer materiell overlegenhet. Og stridsmoral er både et resultat av god ledelse og av selvtillit og stolthet hos personell som kjenner sitt våpen og er trygge på at de vet hvordan det skal brukes. Läs artikel