Månad: september 2020

Snart sju år etter at Brasil bestilte 36 jagerfly av den nyeste generasjonen Gripen, har svenske Saab og det brasilianske luftforsvaret nådd en viktig milepæl: Det første Gripen-flyet har ankommet sitt nye hjemland.

F-39E, som jagerflyet skal hete i Brasil, ankom havna i Navegantes sør i landet søndag 20. september etter å ha seilt fra Norrköping ikke langt fra Saab-fabrikken i Linköping. Deretter ble flyet tauet de få hundre meterne til flyplassen. Läs artikel

[…] Utviklingen er i dag alarmerende på flere fronter, også i vår egen del av verden. Stormaktsrivaliseringen skjer nærmest i vår egen skjærgård. Også vi blir stadig utsatt for cyberangrep og desinformasjon. Vi er en integrert del av Europa, enten vi har én eller begge føtter i EU. Vi deler et solidarisk ansvar i NATO, hjemme og ute. Nøytraliteten virket ikke da stormaktene trengte strategisk fotfeste i Norge i 1940. Isolasjonismen er forlatt; derimot er ikke naiviteten helt eliminert. […]

Regjeringa la i vår fram sitt forslag til en ny langtidsplan for forsvarssektoren. Den ble – høyst uvanlig – sendt tilbake. Stortingsflertallet mente den ikke var god nok. Det er et syn jeg deler. Uenigheten går på ambisjonsnivå, både hva gjelder tid og penger. Derimot er det bred enighet om den sikkerhetspolitiske analysen. Regjeringa trekker opp et godt bilde av virkeligheten, men vegrer seg for å trekke de åpenbare konklusjonene om hva som faktisk trengs for å møte den. Den velger å overse virkeligheten. Sånn sett er vi tilbake til 30-åra. Kunnskapen er der, forståelsen vokser fram. Men det skorter på viljen: viljen til å stå opp, og dermed: evnen til å stå imot. Läs artikel

More than 160 current and former world leaders, lawmakers and diplomats have endorsed a call for the U.K. to free WikiLeaks founder Julian Assange and stop his extradition to the U.S.

The signatories of the open letter, addressed to U.K. Prime Minister Boris Johnson and several government ministers, included the president of Argentina and two former presidents of Brazil, Dilma Rousseff and Luiz Inacio Lula da Silva.

Assange, 49, is currently fighting extradition to the U.S. where he faces up to 175 years in prison on espionage charges over WikiLeaks’ release of confidential diplomatic cables in 2010 and 2011. The letter was first written by the group Lawyers for Assange in August, and then received the support of the international signatories whose names were released on Monday.

It laid out several legal reasons why Assange shouldn’t be extradited, including the claim that he wouldn’t face a fair trial in the U.S., and that he would “be exposed to torture or other cruel, inhuman or degrading treatment or punishment.” Läs artikel

Brevet kan läsas här:

ILLEGALITY OF POTENTIAL EXTRADITION TO THE UNITED STATES

Extradition would be unlawful owing to failure to ensure the protection of Mr. Assange’s fundamental trial rights in the US. Mr. Assange faces show trial at the infamous “Espionage court” of the Eastern District of Virginia, before which no national security defendant has ever succeeded. Here, he faces secret proceedings before a jury picked from a population in which most of the individuals eligible for jury selection work for, or are connected to, the CIA, NSA, DOD or DOS. Läs brevet

Årets generalforsamling markerer at De forente nasjoner nå feirer 75 år. Behovet for multilateralt samarbeid har aldri vært viktigere for å sikre en bærekraftig og rettferdig fremtid for alle.

Økt polarisering innad i og mellom stater er både dypt bekymringsfullt og svært alvorlig. Det blir stadig tydeligere at progressive land må føre an og ta større ansvar for å beskytte det multilaterale systemet. De nordiske landene ønsker å jobbe tettere sammen innenfor FN, og vi er rede til å ta ansvar sammen med EU og andre likesinnede aktører fra hele verden. […]

Vi vil støtte generalsekretær António Guterres ambisjoner om å gjøre FN mer effektivt. Vår felles sikkerhet er avhengig av at alle land forsvarer en rettsbasert verdensorden og deltar proaktivt i multilateralt samarbeid. […]

FN har spilt en sentral rolle i å styrke vår felles sikkerhet, blant annet gjennom forebyggende diplomati og fredsbevarende operasjoner de siste 75 årene. Med Norge i Sikkerhetsrådet i 2021–2022 kan de nordiske landene igjen bidra til å fremme et mer effektivt og åpent Sikkerhetsråd. […]

Vi, de nordiske landene, har bestemt oss for hvilken vei vi ønsker å ta. Styrking av FN er avgjørende for kollektiv sikkerhet, velstand og felles interesser. Det vil både dagens og fremtidige generasjoner forvente av oss.

La oss på nytt forplikte oss til kjerneverdiene FN ble grunnlagt på, og bidra til å bygge en tryggere og bedre fremtid for kommende generasjoner, med velstand til alle. Vi er sterkere sammen. Läs deklarationen

[…] Allerede i dag, mandag, skal presidentene Trump og Xi tale til en spesialsesjon for å markere FNs 75-årsjubileum. Det blir ventelig mest oppmerksomhet om hva Trump vil si til FN, få uker før presidentvalget i USA. Men antagelig gjør vi klokt i å høre nøyere etter når president Xi snakker til FN for første gang på fem år. Han vil sannsynligvis få større innflytelse på FNs fremtid enn Trump, uansett hvem som vinner presidentvalget i USA.

Kina har på en bemerkelsesverdig måte styrket sin posisjon i FN siden tusenårsskiftet. Landet har for lengst gått forbi Japan som nest største bidragsyter til FNs budsjett; Kina dekker nå 12 prosent, det vil si 370 millioner dollar i rene tall. Det er fortsatt langt bak USA, som står for 22 prosent av finansieringen av FN (677 millioner dollar). Men i takt med at USA under Trump har trukket seg unna internasjonalt samarbeid både i FN og andre organisasjoner, har Kina under Xis ledelse fylt opp tomrommet etter amerikanerne. […]

FN kommer til å bestå til hundre år og mer, mest fordi det ikke finnes alternativer. Samarbeidet i Sikkerhetsrådet er kanskje dårlig, men i andre FN-fora er samhandling en dyd av nødvendighet, og derfor vil FN bestå. WHO er et godt eksempel. Pandemier vil aldri kunne isoleres til ett land eller én region, det smarte svaret vil dermed være å koordinere innsatsen for å bekjempe dem. Läs artikel

Herr generalsekreterare, Herr ordförande, Eders excellenser!

I dag firar vi Förenta nationernas 75-årsjubileum. Vi hedrar med rätta dess prestationer och ansträngningar för fred och säkerhet, utveckling och mänskliga rättigheter. […]

Finland anslöt sig till Förenta nationerna 1955. Vid ceremonin för att fira vårt medlemskap sade den finska representanten, och jag citerar:

”En av de största uppgifterna för vår gemenskap av nationer är att bygga upp och stärka ett rättssystem som bygger på universell respekt för ömsesidiga rättigheter mellan alla nationer. I detta konstruktiva arbete för mänsklighetens bästa önskar Finland, utifrån sina tankar och ambitioner, helhjärtat delta.”

Dessa ord gäller fortfarande i dag. Finland står fast vid detta mål.

I den jubileumsdeklaration som vi godkände i dag förbinder vi oss ånyo till FN:s principer. Den sjuttiofem år gamla stadgan har stått sig genom tiderna. Vi alla – folken i Förenta nationerna – har i uppgift att upprätthålla stadgan och dess värderingar. Och det är vårt ansvar att bygga den framtid vi vill ha – att skapa en fredligare, mer hållbar och rättvisare värld för kommande generationer. Läs talet

Koronapandemien har med all tydelighet vist at vi må samarbeide bedre internasjonalt i møte med de store truslene som vår helse og velferd står overfor. Størst blant disse er trusselen om atomkrig.

Risikoen for at et atomvåpen skal detonere – enten på grunn av en ulykke, en feilberegning eller med hensikt – synes i dag å være økende. Det utplasseres nye typer atomvåpen, rustningskontrollavtaler skrinlegges, og faren for cyberangrep på atomvåpeninfrastruktur er svært reell. […]

Ved å påberope oss beskyttelse med atomvåpen fremmer vi en farlig og feilaktig tro på at atomvåpen skaper økt sikkerhet. Istedenfor å legge til rette for at det skal kunne gjøres fremskritt mot en verden fri for atomvåpen, gjør vi det vanskeligere. Vi forlenger den faren som atomvåpen utgjør fordi vi er redde for reaksjonene til allierte land som holder fast ved disse masseødeleggelsesvåpnene. […]

I juli 2017 tok 122 land et modig, men kraftig forsinket skritt i den retningen da de vedtok FN-traktaten som forbyr atomvåpen. Det var en milepæl av en global avtale, som plasserer atomvåpen i samme folkerettslige kategori som kjemiske og biologiske våpen og etablerer et rammeverk for å avskaffe dem på en verifiserbar og irreversibel måte. Snart blir traktaten bindende folkerett.

Til dags dato har ingen av våre land valgt å slutte seg til flertallet som støtter denne traktaten. Våre ledere bør revurdere dette standpunktet. […]

Forbudstraktaten gir oss et fundament for en tryggere verden, uten denne trusselen. Vi må omfavne traktaten nå og arbeide for å få andre til å slutte seg til. Det finnes ingen kur for atomkrig. Forebygging er vår eneste valgmulighet. Läs det öppna brevet

Russia’s ambassador to Copenhagen criticized Danish participation in a British-led military operation in Russia’s exclusive economic zone in the Barents Sea earlier this month, saying it risks inflaming tensions in the Arctic and casting doubts on the motives behind it.

“Such exercises close to the Russian borders provoke doubts regarding the fairness of the statements made by our Arctic neighbors that they want to keep the region as a low-tension area,” Ambassador Vladimir Barbin said in a statement.

The operation, which began around September 7 and lasted several days, involved the participation of U.S., British and Norwegian warships supported by British fighters and refuelling aircraft, as well as American sub-hunting planes and an unarmed Danish reconnaissance jet.

It was the first time since the 1990s that NATO surface warships conducted maritime security operations inside the Russian exclusive economic zone in the Barents Sea without the participation of Russian vessels. […]

Freedom of navigation operations are naval operations that take place in waters, such as the South China Sea, in which countries disagree about who has the right to control traffic passing through them. Barbin, a former Russian senior Arctic official at the Arctic Council, said such no such dispute existed in the Barents Sea, and that freedom of navigation had never been endangered or questioned there.

Instead, he called the operation “naval exercises” that were being held on the “false pretext of ‘promoting the freedom of navigation’.” […]

“The exercise was held in accordance with international rules, and it was fully transparent toward the Russians. I have a hard time seeing why Russia should view the exercise as a provocation or hostile,” Kofod told Ritzau, a news agency.

Barbin, however, argued that short notice and a lack of information about the exercise meant the aim of the operation was not transparent. Moscow also claims that the NATO vessels and aircraft occasionally turned off their transponders during the operation, making it more difficult to track their positions. Läs artikel

NATO must embrace countries beyond Europe to expand its influence in light of China’s growing military power, Secretary General Jens Stoltenberg said on Monday.

”The rise of China is fundamentally shifting the global balance of power,” Stoltenberg told the virtual conference of the Center for European Policy Analysis. ”China does not hesitate to use its economic and diplomatic weight to intimidate trading partners and private companies.”

”Using NATO more politically is valuable to send a clear and unified political message, because together NATO allies represent half the world’s economic and military might. What we say matters,” he added.

He noted that although the 30-nation military bloc has a global approach, current challenges require additional cohesiveness, and emphasized the importance of working closely with ”like-minded partners” to defend NATO’s values. Läs artikel

Militärens investeringar i ubåtar och stridsflyg kommer att sluka 180 miljarder kronor fram till 2032. Det framgår av försvarsbudgeten när projekten nu redovisas separat för första gången. Totalt blir det ungefär 15 procent av försvarsanslagen.

Två stora materielprojekt på försvarssidan definieras som så kallade väsentliga säkerhetsintressen (VSI).

Det ena är Saab Kockums ubåtsprojekt A26 med två nya ubåtar av Blekingeklass och en del andra kostnader på undervattenssidan. Det andra är E-versionen av Jas Gripen även där med Saab som tillverkare.

I tidigare budgetar och underlag från Försvarsmakten har det inte varit möjligt att följa hur kostnaderna utvecklas. […]

För stridsflyget ligger investeringsutgifterna per år mellan 7 och 11,5 miljarder fram till 2026 och totalt 50 miljarder 2027–32. Sammanlagt 108 miljarder.

Undervattensinvesteringarna beräknas enligt samma glidande medelvärde till 32 respektive 40 miljarder – totalt 72 miljarder under tolv år.

Totalt landar notan för väsentliga säkerhetsintressen på 180 miljarder fram till 2032, i genomsnitt 15 miljarder per år.

Enligt personer med insyn i processen kring budgetpropositionen har det funnits ett starkt motstånd från industrin mot att redovisa separata projektutgifter. Skälet är att det blir svårare att undan för undan lägga till merkostnader. […]

SvD kan nuockså rapportera att uppgörelsen mellan januaripartierna om försvarets ekonomiska ramar i förra veckan också innehåller en punkt om att riksdagen ska fastställa ekonomiska objektsramar för VSI-projekten – som då inte kan överskridas utan att ett nytt beslut medger det. Läs artikel

Den 8 september behandlade riksdagen den proposition där det föreslogs att regeringen själv, utan föregående beslut av riksdagen, ska kunna sända väpnade styrkor till Finland vid militära kränkningar. Det betyder att regeringen själv kan sända svenska värnpliktiga till ett annat land för att stödja detta vid kränkningar i luften, till sjöss eller på marken vid ryska gränsen, utan att det finns fördragsfästa försvarsförpliktelser. […]

Beslutets fördel är snabbhet, vilket är väl belyst, men det finns fyra skäl att analysera konsekvenserna av den nu beslutade delegationen djupare i syfte att skänka den ytterligare stadga:

Beslutet bygger på att det går att göra en tydlig uppdelning mellan militära kränkningar och väpnade konflikter, där riksdagen bevarar beslutanderätten. Det låter sig dock svårligen alltid göras. En kränkning kan snabbt övergå i regelrätta stridshandlingar, en kränkning kan också vara inledningen på ett väpnat angrepp. Så länge en annan stats intentioner inte är kända förblir detta en svårighet. Vi kan göra vilka uppdelningar vi vill, men det är långt ifrån säkert att en fientlig aktör delar upp sitt agerande på samma sätt.

Finland använde lätta sjunkbomber mot ubåt i Finska Viken 2015. När främmande makts stridsflyg flyger medvetet provocerande och uppträder med stort risktagande finns risk för en snabb händelseutveckling och upptrappning, liksom då ryska landstigningsövningar bedrivs enstaka mil från finska kusten.

Det går inte att veta om en kränkning är en provokation eller inledningen på ett väpnat angrepp. Det går inte att veta hur situationen kan utveckla sig, särskilt inte vid ett säkerhetspolitisk försämrat omvärldsläge. […]

Värnpliktsförband har hittills inte ansetts kunna användas utanför Sveriges gräns, då Sverige inte är i krig. Den nu beslutade delegationen innebär dock att värnpliktiga kan komma att sändas till Finlands gräns mot Ryssland, för insatser vid militära kränkningar, utan att Sverige är i krig. Väl där kan de sedan dras in i stridshandlingar, om utvecklingen urartar.Väpnad styrka är i propositionen: ”Begreppet innebär inte någon begränsning till någon särskild personalkategori inom Försvarsmakten och omfattar t ex såväl anställd personal som värnpliktiga som i övrigt uppfyller kriterierna på att utgöra en väpnad styrka.”[…]

Frågan om användning av värnpliktiga för att värna andra länders gränser mot militära kränkningar är legal, men den är också mer än så. Det är en annan fråga än att unga människor med plikt värnar sitt hemland Sverige. Någon diskussion om att värnpliktiga skall kunna sändas till ett annat land för att värna det landet mot militära kränkningar har inte förts. Frågan rör inte övningar och heller inte särskilt sammansatta frivilliga förband för insatser internationellt. Frågan berörs inte alls i propositionen och den folkliga förankringen behöver således ske i efterhand, för att diskussionen inte ska komma i ett pågående skede. Läs artikel

Läs också analys av avtalet tidigare här på sajten.