Månad: september 2020

Mali has witnessed four military coups since its independence from France in 1960, averaging a coup every twenty years. The exception is that last month’s coup came eight years after the previous one which deposed Amadou Toumani Toure when he was about to end his second term in office. As a civilian president, he entered political life after his retirement from the army. The context of this coup was very similar to the 1991 coup, led by the then General Amadou Toumani Toure against Moussa Traore, Mali’s longest-serving president, taking advantage of the popular uprising against economic conditions. […]

Moreover, the deterioration of the security situation was the reason for France’s intervention in Mali in 2013, in accordance with a UN resolution. Declaring war on terrorists and separatists, military operations were launched in a war with no objective other than to strengthen the French presence in the country. The number of French soldiers in Mali rose above 5,800 but they did not succeed in stabilising the situation. Instead, weapons became more commonplace, and the identity of those bearing arms changed. This raised doubts about the true purpose of the French troops being there, particularly after increased activity by the armed religious and ethnic movements in the north, close to the French bases.

Paris still views Mali as a French protectorate, in which terrorism constitutes a threat to its own interests, and this alone is a convincing justification for its presence in the country, despite the increase — up to 80 per cent, according to some polls — in those calling for the French forces to be expelled.

The French intervention has exacerbated the situation, and increased the anger of the Malian people at new colonialism disguised as humanitarian intervention. This is especially after there was raised awareness of Paris playing with countries across Africa, creating differences between key institutions — the government, opposition and armed forces, for example —and then exploiting them for its own benefit. Läs artikel

Militären har informerat regeringen om hur länge Sverige kan försvaras vid ett väpnat angrepp. Utåt är det hemligt. Det säger Michael Claesson, ny insatschef i Försvarsmakten. ”Vi kommunicerar vår förmåga till den politiska uppdragsgivaren på ett väldigt tydligt sätt”. […]

Varför är Natofrågan så politisk laddad i Sverige?

– Svaret på det finns väl egentligen bara att söka i vår historia, i den säkerhetspolitiska position som vi traditionellt sett har tagit och att det förmodligen inte är i någons intresse att väcka upp alltför mycket damm i de här frågorna. Läs intervjun.

Sjöminor, stridsbåtar, granatkastare och tunga kulsprutor. Det smäller precis överallt när fienden siktas på svenskt territorium.
GP tog rygg på Amfibieregementets skarpa övning i Göteborgs skärgård.
– Det är i den kustnära miljön vi ska fungera och vara som bäst, säger överste Patrik Gardesten, amfibieregementets chef. […]

Amfibieregementets övning på Rävholmen, mellan Styrsö och Vrångö i Göteborgs södra skärgård, ska efterlikna verkligheten så mycket som möjligt. Förbandet verkar som Försvarsmaktens främsta resurs i försvaret av kustnära skärgårdsområden, hamnar och farleder. […]

Och att Göteborg är en strategiskt viktig plats sett ur försvarssynpunkt är knappast en underdrift.

– Göteborg med dess hamnar och västkusten med den geografin är helt avgörande för både Sverige och regionen. Den är avgörande för vår förnödenhetsförsörjning, den är avgörande för vår export och ekonomi, vilket vi inte ska glömma, säger Patrik Gardesten. Läs artikel

USA:s militär meddelar att man kommer att minska sin närvaro i Irak från 5 200 till 3 000 soldater under september.

Den amerikanska styrkans uppgift har varit att bekämpa IS. Företrädare för den USA-ledda militäralliansen mot IS säger att de bedömer att irakiska styrkor inte längre behöver lika stor hjälp i striderna mot terrorgruppen.

Iraks parlament röstade tidigare i år igenom ett förslag om att utländska styrkor ska lämna landet, och USA och Irak meddelade i juni att de skulle sikta på att minska den amerikanska militära närvaron i landet under de kommande månaderna. Läs artikel

Fjorten tyrkiske kampfly tok seg inn i gresk luftrom mandag. Espen Barth Eide mener det er grunn til bekymring.

Fire av jagerflyene var væpnede, ifølge nettstedet, som henviser til kilder i det greske luftforsvaret. Hellas svarte med å sende opp egne kampfly, som ved fire tilfeller engasjerte seg i nærkamper – uten våpenbruk.

Flere tonn med tungt militært materiell har den siste tiden blitt hentet ut fra forhåndslagre i Trøndelag. I løpet av helga ble åtte stridsvogner sendt til havna i Verdal hvor de står klare for transport tilbake til USA. […]

Det er tre materiell-kategorier som gjøres klare for utskipning: For det første er det kjøretøy og utstyr som har tilhørt den amerikanske rotasjonsstyrken i Norge. Deretter er det materiell fra forhåndslagrene som skal moderniseres og som rutinemessig byttes ut.

Til slutt er det snakk om stridsvogner med støttekjøretøy, samt ingeniør-bromateriell som fjernes som del av omstruktureringen i det amerikanske marinekorpset. […]

Stridsvognene kom på plass i 2014 da USA gjennomførte den største utskiftningen av militært materiell i Norge noensinne. Når stridsvognene nå forlater Norge skjer det i som del av en større omstrukturering i det amerikanske marinekorpset.

For å møte utfordringen fra Kina foreslår sjefen for US Marine Corps, general David Berger, en total omveltning i hvordan styrken er utstyrt og trent.

Han mener at en eventuell konflikt i Stillehavsregionen vil kreve en styrke som ser annerledes ut enn dagens marinekorps. Derfor har han presentert en 10-års plan for omstruktureringen. Läs artikel

Når ny etterretningssjef tiltrer i høst er det verdt å dvele ved Etterretningstjenestens største utfordring. Spørsmålet om hvor skoen trykker er viktig fordi den nye sjefen, viseadmiral Nils Andreas Stensønes, blir en av Norges fremste premissleverandører for myndighetenes utenrikspolitiske, sikkerhetspolitiske og forsvarspolitiske beslutninger i nord.

Dette gjelder særlig i spørsmålet om hva Russland, verdens største land, vår nabo i øst, og Forsvarets dimensjonerende motstander, driver med i norske nærområder. […]

Kan det være at etterretningens ensidige fokus på Russland svekker norske politikkutforming, fordi beslutningene ikke har tilstrekkelig bredde og helhetsforståelse? Kan det sågar være at etterretningsanalysenes ensidige Russland-fokus forsterker skyttergravskrigen mellom øst og vest, der norsk politikk utelukkende formes på basis av hva Russland gjør, og ikke hva USA eller Nato gjør? […]

Russiske operasjoner og øvelser skjer som følge av handlinger som allerede er gjort på vestlig side. Og de vestlige handlingene før dette igjen skjedde fordi Russland gjorde noe først, som igjen skjedde fordi Vesten hadde gjort noe før det igjen. Sånn kan vi holde på i det uendelige. […]

Og da er vi ved poenget i denne analysen. De norske sikkerhetsinteressene fra 1950-tallet ligger fast. De norske sikkerhetsinteressene er sågar like gyldige i dag som de var for 70 år siden: Å unngå en militarisering utenfor vår egen stuedør; unngå å bli trukket inn i stormaktskonflikter vi ikke selv har interesse av; og unngå at norsk territorium blir slagmark for amerikanske og russiske interesser. […]

For husk én ting: russiske myndigheter frykter ikke Norge, med et forsvar som knapt fungerer i fredstid. Det Russland frykter er at Norge blir springbrett for allierte styrker, som på kort varsel kan lamme de strategiske atomstyrkene som ligger mellom 40 og 20 kilometer fra norskegrensen.   […]

At etterretningsinformasjonen vi selv får fra USA og andre Nato-land er svært ladet, er i hvert fall hevet over tvil. Dette fikk norske myndigheter smertelig erfare i 2011, da vi – basert på feilaktig etterretningsinformasjon fra allierte – ble pådrivere for en krig som i ettertid la Afrikas mest velfungerende land, Libya, i ruiner. Läs artikel

Skip fra den britiske marinen skal lede en multinasjonal maritim operasjon over polarsirkelen. – Det er viktig for Norge å markere at de ikke bare er USAs forlengede militære arm, sier NUPI-forsker Julie Wilhelmsen. […]

I begynnelsen av mai seilte en gruppe amerikanske og britiske krigsskip inn i Barentshavet for første gang siden midten av 1980-tallet for å øve sammen. Denne øvelsen valgte Norge å ikke delta på.

Seniorforsker Julie Wilhelmsen ved NUPI sier til High North News at Norge nå ønsker å markere sin forsvarsevne i nordområdene.

– Det ble løftet frem av flere at Norge ikke deltok på den amerikansk-britiske øvelsen i mai. Og nå har de bestemt seg for at det er viktig å ha en norsk deltakelse i øvelser som pågår i norske nærområder. Norge sender et signal med å delta i denne øvelsen. Det demper på en måte inntrykket av at dette bare er stormaktsrivalisering mellom USA og Russland. Dette dreier seg også om Norges forsvarsevne.

– Det pågår en stor endring i dette området. Russland er mye mer fremoverlent i sin øvelsesvirksomhet og posisjonering i regionen. NATO har også økt sitt nærvær i nordområdene. Slik har det nå vært i økende grad de siste fem årene.

– Det er viktig for Norge å markere at de ikke bare er USAs forlengede militære arm, som russiske myndigheter ofte påstår. Dette dreier seg faktisk om forsvaret av Norges nærområder også, sier hun. Läs artikel

Servicemen from Belarus, Russia and Serbia will practice joint actions on fighting terrorism, according to the Belarusian top brass.

Participants in the joint Russian-Serbian-Belarusian Slavic Brotherhood 2020 military exercise will arrive in Belarus between September 10 and September 15, the Belarusian Ministry of Defense announced in its Telegram channel Tuesday.

”The Slavic Brotherhood 2020 multinational Belarusian-Russian-Serbian military drills will take place at the Brestsky proving ground of the 38th Airborne Brigade,” the ministry said. ”The participants’ arrival is planned for September 10 to September 15.”

The drills will be led by a Belarusian Special Forces representative. Servicemen from Belarus, Russia and Serbia will practice joint actions on fighting terrorism, the ministry noted. On September 2, Chiefs of General Staff of Russia and Belarus Valery Gerasimov and Alexander Volfovich discussed bilateral military cooperation and preparation for the Slavic Brotherhood 2020 drills in Belarus and the Caucasus 2020 strategic drills which will take place in Russia. Läs artikel

Statsminister Stefan Löfven, riksdagen, den 10 september 2019.

[…] I en osäker omvärld ska vår utrikespolitik värna vårt lands trygghet. Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Stabiliteten och säkerheten i norra Europa gynnas av vår militära alliansfrihet. Genom dialog och samarbete – inom ramen för Europeiska unionen, bilateralt och genom internationella organisationer – bidrar Sverige till gemensam säkerhet. Vårt lands försvarsförmåga fortsätter att stärkas. Under 2020 läggs en försvarspolitisk proposition med Försvarsberedningens betänkan­den som grund. Ett brett stöd finns nu för finansieringen.

Den transatlantiska länken värnas och våra försvarssamarbeten fördjupas, inte minst runt Östersjön. Det ska gå snabbare att ge och ta emot operativt stöd inom det finsk-svenska samarbetet. Säkerheten i Sveriges närområde har försämrats. Rysslands illegala annektering av Krim och intervention i Ukraina är tydliga brott mot internationell rätt och den europeiska säkerhetsordningen. Vi står upp för EU:s sanktioner samtidigt som vi har kontakter och dialog med Ryssland och det ryska samhället. Sverige möter nya former av hot och utmaningar. Genomförandet av den nationella säkerhetsstrategin fortsätter. Nästa år inrättas ett nationellt cybersäkerhetscenter. Läs talet