Georgia launches joint military drills with NATO countries, dw.com

Georgia, a former Soviet republic, has launched joint maneuvers with several NATO members as part of Tbilisi’s longstanding bid to join the alliance. The Noble Partner drill has triggered further tensions with Moscow.

The Georgian military has begun large-scale joint military exercises involving some 2,800 troops from NATO countries including the US, France, the UK and Poland.

The forces will participate in the Noble Partner 2020 exercises at the Vaziani and Camp Norio training centers near the capital, Tbilisi.

Georgian Prime Minister Giorgi Gakharia said Monday the drills are ”the most important component of efforts to make Georgia’s Euro-Atlantic integration achievable.” Läs artikel

EU:s infrastruktursatsningar främst till nytta för Nato, nyatider.nu

De stora satsningarna på gigantiska infrastrukturprojekt i Polen, Litauen, Lettland och Estland förväntas gynna näringslivet och erbjuda snabba resor till, och effektiviserat godsflöde med, övriga EU. Såväl Rail Baltica och nya polska motorvägar innebär avgörande satsningar riktade mot Nato, som sedan 2017 utökat sin närvaro med framskjutna stridsgrupper i länderna. Men EU stöder inte ”Nya kanalen över näset Frische Nehrung”.

Som Nya Tider berättat tidigare så utgör Rail Baltica en del av det europeiska TEN-T, och EU-kommissionens målsättningar att utveckla ett hållbart nätverk av järnvägslinjer, vägar, hamnar och flygplatser. TEN-T är benämningen på de av järnvägarnas huvudlinjer som man avser att utveckla fram till 2030 till en sammanlagd summa av 500 miljarder euro från både medlemsländerna och varierande storlek av gemensamt EU-anslag. I TEN-T innefattas nio multimodalt anpassade huvudtransportkorridorer och en av dessa är North Sea-Baltic Corridor som i sin tur har Rail Baltica som fundamental delkomponent. En pusselbit i ett hållbart Europeiskt transportsystem, men också för de militära behoven. De ofta överdimensionerade vägsatsningarna i det glesbefolkade nordöstra Polen och en helt ny fartygskanal som byggs för att undgå den ryskkontrollerade inseglingsrännan vid Baltisjk till lagunen Frisches Haff, har också militär betydelse. Läs artikel

Till Försvarsberedningen, sla.se

Per Blomquist

Sveriges problem är inte längre Ryssland utan USA. Sverige har ett trovärdighetsproblem som försvarsledningen och Krigsvetenskapsakademien inte har insikt i. USA:s ledning kan genom försvarsministerns och ÖB:s handlande ha gett Ryssland intryck av att svenskt markterritorium står till USA:s förfogande i händelse av konflikt eller inför en sådan.

Försvarsberedningens ordförande, Björn von Sydow, fick tidigt år 2008 en orientering av mig personligen i departementet om att både USA och Ryssland vid sina planeringsbord noga beaktade att ingen av parterna fick bli först med att behärska vårt markterritorium.

Detta faktiska förhållande framförde Björn von Sydow vid rikskonferensen i Sälen år 2009. Inför konflikt mellan stormakterna har vårt markterritorium trovärdigt försvarat den allra största betydelse. Läs artikel

Dagens NATO-dop, nytt.hemmelig.org

Geir Hem, Oslo

4. september, har jeg hørt Jens Stoltenberg på frokostmøte til Civita, og jeg har hørt på pressekonferanse etter siste NATO møtet. Jeg har behov for å avreagere – eller avruses. […]

«Det er en trussel mot «den frie verden og små land (som Norge) at USA trues som den dominerende stormakten.» Derfor må Kina inn i NATOs fiendebilde. Derfor satser NATO nå mer i Stillehavsregionen, og vil styrke partnerskap med Australia, New Zealand, Japan og Sør-Korea.

Dette er ikke nye toner. Men Stoltenbergs historiefortelling med henvisning til at Storbritannia tidligere hadde den rollen, og at USA har hatt den i senere tid, smaker ikke særlig godt med tanke på tidligere imperiekriger og bombetokter. Og er langt fra et utrykk for trygghet for småstater ut i fra en track record med intervensjonskriger, militær opprustning og spenning. […]

Dagens pressekonferanse dreide seg i stor grad om NATOs fordømmelse av påståtte forgiftning av Aleksej Navalnyj, med lite skjulte anklager og krav overfor Russland. Det kom spørsmål fra en journalist om NATO faktisk hadde mandat til å gå så sterkt ut, siden dette var noe som hadde skjedd i Russland overfor en Russisk borger. Svaret var tydelig. «Det er uttrykk for et brudd med NATOs kjerneverdier og demokrati. Derfor er det en NATO-anliggende».

Dette er en utvidet tolkning av «out-of-area» strategien til NATO. Som altså ikke bare dreier seg om å operere utenfor Nord-Atlanteren, men selv å påta seg en mini FN-rolle og fungere som verdenspoliti. Ikke noe nytt, men ganske utilslørt tale. Läs artikel

 

Han är Trumps brekkstang, klassekampen.no

Donald Trump og USA bruker saken mot Julian Assange til å åpne for et større angrep på medier myndighetene ikke liker. Det mener presseorganisasjoner i både USA og Norge.

I 2010 avslørte Wikileaks amerikanske krigsforbrytelser i Afghanistan og Irak. Siden den gang har USA – først under Barack Obama og så under Donald Trump – drevet klappjakt på Julian Assange.

Når andre runde av Assanges utleveringssak starter i London i dag, nærmer amerikanerne seg målet om å gjennom spionasjeloven straffe Assange med det som kan bli en 175 års lang fengselsstraff.

En rekke presse- og ytringsfrihetsorganisasjoner advarer om at saken også handler om langt mer enn Assange. Siktelsen mot ham brukes nå som brekkstang for USAs og Trumps angrep på mediene og ytringsfrihet, mener de.

– Assange-saken må ses som en del av et større angrep på pressa fra USA og Trump. Blir Assange utlevert og dømt, går vi inn i det ukjente når det gjelder ytringsfrihet, både i USA og internasjonalt, sier leder for Norsk Pens varslerutvalg Rune Ottosen. […]

Ottosen peker på at Trump har sagt at USAs første grunnlovstillegg, som beskytter ytringsfrihet, ikke gjelder utafor USAs grenser.

– Så Assange-saken blir en testsak der man straffer en australsk borger for noe amerikanerne mener har skadet USAs interesser. Da kan man lure på hva det neste blir. Å ta dem som har hjulpet Wikileaks, og å ta andre journalister som har publisert det samme, sier han og legger til:

– Dette åpner for årsaksrekkefølger man ikke ser omfanget av i dag.

– Kan norske medier rammes?

Det vet vi ikke. Vi går inn i det ukjente, og hvilken presedens det vil skape, kan man bare frykte. Läs artikel

Konsten att starta krig

Mats Björkenfeldt

Journalisten Robert Draper har djuplodande beskrivit hur ett olagligt krig kom att inledas: To Start a War. How the Bush Administration took America into Iraq (Penguin Publishing Group 2020).

I centrum återfinns president George W. Bush, mycket impopulär när han lämnade Vita huset i januari 2009. Det var hans eget beslut att starta kriget och ingen i hans närhet rådde honom att avstå. De ville alla finna fred genom krig.

Läs mer

Greece Rejects NATO Bid to De-Escalate Tensions With Turkey, voanews.com

Athens Thursday denied NATO Secretary General Jens Stoltenberg’s earlier statement that Greece and Turkey had agreed to “technical talks” to avoid military clashes in the region. The move, critics say, dashes hopes of a breakthrough in rising tension in the eastern Mediterranean.

Greek government spokesman Stelios Petsas said the NATO chief’s announcement did not correspond to reality. He said a series of conditions must first be met before Athens even begins to consider talks with Ankara.

”We want Turkey to abandon its provocative stance and come to the negotiating table with sincere interest. Negotiations cannot be held under threats and blackmail, the spokesman said.

Greece, Petsas said, will be neither terrorized or threatened — diplomatic longhand for a Greek ultimatum calling on Turkey to pull back an exploration ship it has sent to the eastern Mediterranean, near a cluster of Greek islands, to search for undersea oil and gas. Läs artikel

Läs även genomgång av de havsrättsliga frågorna mellan Grekland och Turkiet som tidigare publicerats på den här sajten.

Konsekvenser för svenska militära insatser i Mali, riksdagen.se

Försvarsminister Peter Hultqvist (S): Björn Söder har frågat mig vilka konsekvenser militärkuppen i Mali får för Sveriges nuvarande och förestående militära insatser i Mali.

Sverige har ett brett och långsiktigt engagemang i Mali. Prioriterat i detta skede är att söka information om läget och hantera situationen för svensk personal på plats. För det längre tidsperspektivet för Regeringskansliet dialog med FN och EU om förutsättningarna för Minusma och EUTM Mali att fortsatt kunna verka i landet. Gällande det kommande svenska deltagandet i Task Force Takuba för Försvarsdepartementet dialog med Frankrike för att undersöka möjlig påverkan på insatsen.

Regeringskansliet följer noga den mycket oroande utvecklingen i Mali med den militärkupp som genomförts. Det är angeläget att konstitutionell ordning och demokratiska institutioner respekteras. Det är viktigt med en inkluderande dialog i Mali, att demokratiska, fria och rättvisa val genomförs och att det sker en fredlig och snar övergång till civilt styre. […]

Den folkrättsliga grunden för det svenska engagemanget i Mali består. Det nuvarande militära styret har också uttalat att man inte ifrågasätter ingångna avtal. Detta är en fråga som noggrant följs och analyseras inom Regeringskansliet. Läs svaret

Ei lukke at Langtidsplanen ikkje vart handsama i vår, nye-troms.no

Liv Signe Navarsete (Sp), stortingsrepresentant og medlem av Utenriks- og forsvarskomiteen

Berre kort tid etter at Langtidsplanen for Forsvaret skulle ha vore ferdig handsama og vedtatt i Stortinget, kom beskjeden om at US Marines reduserer frå 700 til 20 soldatar på norsk jord. Det at ein samla opposisjon sende Langtidsplanen attende til regjeringa gir oss ei moglegheit til å ta ansvar og gi Forsvaret den styrkinga som trengs.

Senterpartiet har lenge peika på kor viktig det er at Noreg tek større ansvar for norsk sikkerhet. Dette meiner me på bakgrunn av ein forverra sikkerhetspolitisk situasjon i våre nærområde og fordi ein over lang tid har fått signal om eit vesentleg auka forsvarsfokus på Kina og Stillehavsområde frå USA si side. […]

Sjefen for det amerikanske marinekorpset har nylig skildra den største organisasjonsendringa marinekorpset har sett i nyare tid. Fokuset skal bort frå vedvarande landstrid og US Army skal overta avgjerdene landoperasjonar. US Army er tunge mekaniserte styrkar som ikkje flyttar seg i nærleiken like fort som US Marines. Fram til no har US Marines kanskje vore den viktigaste og mest konkrete forsterkninga av Noreg i krise og krig. For Noreg betyr dette heilt konkret at me må halde ut lengre sjølv, før me får hjelp frå allierte.

Dette er sjølvsagt ei uheldig endring for Noreg sin del, men det syner kor mykje det hastar med å styrke Forsvaret vårt. Läs artikel

Hva har vi lært og hvordan kan vi gjøre det beste ut av det forsvaret vi har endt opp med? nordnorskdebatt.no

Øystein Steiro Sr. vaktmester

[…] For tesen om ‘det militærteknologiske paradigmeskiftet’ og at overlegen teknologi avgjør alle kriger og at bakkestyrker er overflødige, har vist seg å være en fiksjon. Overlegen teknologi kan vinne slag, men utfallet av kriger avgjøres av mennesker, soldater og sivile samt deres forsvars- og kampvilje og evne til å tåle tap. Det har erfaringene fra bl.a. Afghanistan ettertrykkelig demonstrert. Med overlegen militærteknologi vant vi alle slag, men tapte krigen. Amerikanerne har for lengst innsett dette og trukket den konklusjon at teknologi ikke kan erstatte boots on the ground. Det har vært en gryende erkjennelse av det samme under Bruun-Hanssen. Dette er riktig vei å gå. Landmakten må gjenoppbygges. […]

Var det opp til meg, og antakelig også om det var opp til Diesen, om etterpåklokskapen omsider har slått inn, må vi først og fremst gjenoppbygge landmakten, forsvarsterskelen og evnen til forsvar av eget territorium koste hva det koste vil. Det er ikke slik at vi ikke har tåd. Det er et spørsmål om politisk vilje. Da må vi imidlertid de fagmilitære rådgiverne ta utgangspunkt i sundt bondevett og våre sikkerhetspolitiske behov og fortelle politikerne i klartekst hva det innebærer og hva det koster slik at det er åpenbart hvilken risiko de tar ved å la være. Det er det vi har fagmilitære rådgivere til. Så får det endelige ansvaret ligge på politikernes skuldre der det hører hjemme. Det er det vi har politikere til. Läs artikel

Security Council Renews Mali Sanctions, Unanimously Adopting Resolution 2541 (2020), un.org

The Security Council, in a videoconference meeting* on 31 August, announced its decision to renew sanctions in Mali for one year, unanimously adopting a resolution that also extends the work of the expert panel established to focus on the matter.

In adopting resolution 2541 (2020), the Council decided to renew until 31 August 2021 the measures as set out in paragraphs 1 to 7 of resolution 2374 (2017), which includes imposing a travel ban and asset freeze on those who are hobbling progress on implementing the Agreement of Peace and Reconciliation in Mali.  By the resolution’s terms, it reaffirmed that these measures shall apply to individuals and entities as designated by the Sanctions Committee established pursuant to resolution 2374 (2017).

The Council also decided to extend until 30 September 2021 the mandate of the Panel of Experts, as well as the request to the United Nations Multidimensional Integrated Stabilization Mission in Mali (MINUSMA), set out in paragraph 16 of resolution 2374 (2017), which encouraged the Mission’s assistance to the Panel.  The Council also expressed its intention to review the Panel’s mandate and take appropriate action regarding its further extension no later than 31 August 2021. Läs artikel

Multilateralt försvarsministermöte om situationen i Sahel, regeringen.se

Försvarsminister Peter Hultqvist deltog den 2 september i ett multilateralt videomöte om stödet till länderna i Sahelområdet i Afrika. Mötet leddes av den franska försvarsministern Florence Parly med deltagande försvarsministrar från ett tiotal länder och representanter från bland annat EU, FN och USA. Huvudpunkten på mötet var hur länderna skulle hantera den allvarliga politiska utvecklingen i Mali.

Under mötet diskuterade försvarsministrarna och representanterna de säkerhetspolitiska konsekvenserna i och med det militära maktövertagandet i Mali den 18 augusti 2020, vilket ledde till att president Ibrahim Boubacar Keïta tvingades avgå.

Under mötet framhölls de deltagande ländernas ambitioner att fortsätta det fredsbevarande och stabiliserande stödet till Mali och Sahelregionen och arbetet mot terrorism i området inom ramen för de insatser via FN, EU och multilateralt som görs. Läs pressmeddelande

Läs också kommentar här på sajten om det svenska militära deltagandet.