Månad: oktober 2020

Republikens president Sauli Niinistös anförande vid Försvarskursföreningens möte onsdagen den 14 oktober 2020.

President Niinistö öppnade evenemanget genom att dryfta begreppen fosterland och försvarsanda och pejla de känslor som dessa ord väcker hos finländarna. Talet förmedlades till Finlandiahuset på distans från Presidentens slott.

Enligt presidenten för begreppen åtminstone hans tankar till de känslor som ord som självständighet, försvar och återuppbyggnad väcker och till en viss känsla av samhörighet – av att man arbetar mot samma mål. Detta är dock inte nödvändigtvis fallet för de unga, för vilka fosterland och försvarsvilja som termer kan kännas avlägsna.

”Men även de unga har känslor, kanske väldigt konkreta sådana, som är bundna till denna tid”, påpekade presidenten. Som exempel nämnde han känslor som har att göra med friheten att förverkliga sig själv, med demokratin samt med förmågan och viljan att möta framtida utmaningar såsom coronapandemin och klimatförändringen. ”På alla dessa områden står vårt land – Finland, fosterlandet – i främsta ledet.[…]

Enligt presidenten är den multilaterala verksamheten ett viktigt värde för Finland: ”Den är ett skydd för små länder.” Han anser det vara anmärkningsvärt att både Ryssland och Kina vid FN:s generalförsamling, som ordnades virtuellt för några veckor sedan, betonade behovet av ett multilateralt system. […]

I slutet av sitt anförande återvände president Niinistö från stora världen tillbaka till Finland, och konstaterade att även om Finland har öppna kommunikationslinjer i alla tidigare nämnda riktningar, kan ingen dialog bära i oändlighet. ”Vi behöver fortfarande försvarsanda. Vi måste göra trösklarna höga, dvs. ha styrka att bekämpa dem som kommer hit med våld. Samtidigt framstår vi som en kompetent partner för dem som tänker likadant. Jag anser att vi här har ett ordpar som har stor betydelse för vårt eget försvar.” Läs talet

Regjeringen vil bruke 8, 3 milliarder mer på Forsvaret i 2021 og 16,5 milliarder mer i 2028.De økonomiske rammene for langtidsplanen er dermed de samme som før.Det loves heller ikke mer personell i den nye og reviderte forsvarsplanen. […]

Dette er andre gang regjeringen forsøker å legge frem en Langtidsplan for Forsvaret. Sist fikk regjeringen planen sendt i retur, da stortingsflertallet mente at den var for svak, for lite konkret, og etterlot et forsvar som ville være for lite. […]

– Regjeringen var defensiv da og er for defensiv nå, mener LO-sekretær Are Tomasgard og viser til at regjeringen ikke legger opp til en eneste krone eller en soldat mer til Forsvaret de neste åtte årene.

Norge passerer nå NATOs felles mål om å bruke to prosent av bruttonasjonalprodukt på forsvar. Grunnen er ikke at forsvarsbudsjettet øker, men at norsk økonomi krymper pga. koronakrisen.Talltriksing gir ikke mer forsvarsevne, sier Tomasgard.

Det er særlig Hæren som nok en gang kommer for dårlig ut, ifølge Tomasgard.

Hæren har blitt stemoderlig behandlet under statsminister Solbergs regjeringstid.
Hæren trenger raskt mer mannskap, nye stridsvogner og en dedikert helikopterstyrke i nord, sier Tomasgard som nå setter sin lit til at stortingsflertallet rydder opp. Vi trenger avklaringer nå. Stortingets flertall kan ikke nok en gang sende Langtidsplanen tilbake til regjeringen. Läs artikel

Regjeringens nye langtidsplan for Forsvaret gjør oss mer avhengig av alliert støtte. Det er en farlig utvikling, sier Liv Signe Navarsete i Senterpartiet.

– Vi er ikke engang i stand til å holde kontroll på våre egne nærområder. Bare de siste ukene har overvåkningsfly fra USA gjort jobben som Norge skal gjøre. Med denne planen svekker regjeringen Forsvaret og vår kontroll på eget land, sier Navarsete til Forsvarets forum. Hun frykter at en økt avhengighet av alliert støtte vil øke spenningen i Norges nærområder og gjøre forholdet til Russland enda mer anstrengt.

– At vi ikke engang er i stand til å overvåke egne områder i fredstid er skammelig.

Det er regjeringen ved forsvarsminister Frank Bakke-Jensen uenig i.

– Den nye langtidsplanen vil øke Forsvarets beredskap, reaksjonsevne og utholdenhet, sa Bakke-Jensen, ifølge en pressemelding.

Navarsete sier imidlertid at regjeringens langtidsplan er under minimumsnivået som tidligere forsvarssjef Haakon Bruun-Hanssen la frem i sitt fagmilitære råd. Det haster å få en sterkere satsing på personell, men det er lite som varsler om at regjeringen tar det på alvor, mener Navarsete. Hun sier den reelle satsingen på Forsvaret blir skjøvet langt fram i tid. […]

– Det var ikke dette vi håpet på da vi tidligere i år valgte å sende regjeringens langtidsplan i retur. Det er en videreføring av dagens forsvar med et håp om at ting fortsatt skal gå greit.

Det sier forsvarspolitisk talsperson i Fremskrittspartiet Morten Wold til Forsvarets forum. Han peker særlig på at satsingen på personell, som opposisjonen har vært tydelige på at må styrkes, uteblir med regjeringens langtidsplan. Läs artikel

Two U.S. Air Force B-52 Stratofortress bombers departed the United States Wednesday to participate in a NATO hosted exercise over the North Sea. The flight was a demonstration of U.S. support to NATO Allies and partners and continued validation of a shared commitment to global security and stability. […]

The two-week long NATO exercise involves more than 50 aircraft from across the Alliance. It is defensive, long-planned and will help ensure that Allied air forces are able to operate effectively together.

The U.S. strategic nuclear forces, such as the B-52 bomber, provide an essential military link between Europe and North America, and are a key contributor to Alliance security. The bombers offer a global strike capability anytime, anywhere around the globe.

The U.S. Air Force continues to demonstrate the ability to execute flying missions, sustain readiness and supports the health and safety of U.S. members, as well as Allies and partners, in host nations where U.S. personnel live and work despite the COVID-19 crisis response. Läs artikel

– Det er oppsiktsvekkende, for slik jeg oppfatter Utenriksdepartementet (UD) er de svært forsiktige med å komme med slike uttalelser. Da må de ha ganske godt belegg, og sannsynligvis har de et behov for å markere at Norge ikke lar seg herse med, sier Russland-forsker Julie Wilhelmsen ved Norsk Utenrikspolitisk Institutt (NUPI) til NTB.

Hun peker på at det tidligere har vært PST og E-tjenesten som har kommet med slike anklager mot Russland, men ikke UD.

Det var i august i år at Stortinget ble utsatt for et omfattende hackerangrep. Utenriksminister Ine Eriksen Søreide (H) varslet tirsdag at regjeringen mener Russland står bak.

Wilhelmsen mener et eventuelt russisk hackerangrep mot Stortinget må forstås i lys av et stadig dårligere forhold mellom Norge og Russland de siste fem årene. Hun mener forholdet har isnet i takt med endringer i norsk forsvarspolitikk og russisk militær modernisering og opprustning siden krisen i Ukraina i 2014. Russland anklager Norge for å bidra til en militarisering av nordområdene. […]  Hun peker på at Norge løste dette dilemmaet på en annen måte under den kalde krigen ved å balansere politikken mellom avskrekking og beroligelse.

– De tiltakene vi har vært opptatt av de siste fem årene, har bidratt til å bygge opp avskrekkingskomponenten alene, fastslår Wilhelmsen.

Hun mener det er uklokt.

– Et problem at man tror at avskrekking, projisering av overlegen militærmakt i nordområdene vil gjøre at Russland kommer til å tre tilbake og gi seg. Etter min mening, er det feilvurdering. De kommer ikke til å gi seg, ikke i sine nærområder der de har viktige militære og økonomiske interesser å beskytte, de kommer til å slå tilbake. Läs artikel

”Certain NATO members, among them the USA, try to restrict Russia’s activities in the Arctic,” says top security strongman Dmitry Medvedev and makes clear that issues of national security will be part of his country’s upcoming chairmanship priorities in the Arctic Council.

According to the former president and prime minister, Russia is experiencing a wide range of threats in the Arctic from its NATO neighbors, including military buildup along its northern borders and the introduction of sanctions.

Russia wants peace, stability and mutually beneficial partnership, but that view is not shared by the NATO members, he argues.

“All of this, of course, poses direct threats to our national security,” Medvedev underlined in a Russian Security Council meeting this week. The meeting was the first in Council’s newly established Arctic Commission. […]

The new realities must now also be reflected in the work of intergovernmental organizations, Medvedev argues. And one of the most significant of those platforms is the Arctic Council, the powerful state official underlines. According to Medvedev, Russia must now do its utmost to prepare for the upcoming chairmanship period.

“Russia must in the most serious manner address its work in the organization,” he underlined and added that the federal government in the near future will be requested to establish an organizational committee that is to prepare the chairmanship. Läs artikel

Faktablad från Justitiedepartementet

Civilt försvar är de verksamheter och åtgärder som myndigheter, kommuner, regioner samt enskilda, företag och det civila samhället vidtar för att stärka Sveriges motståndskraft för höjd beredskap och krig. […]

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2021 långsiktiga satsningar för att stärka och ytterligare intensifiera återuppbyggnaden av det civila försvaret. Området tillförs 1 miljard kr. redan 2021. Under kommande år ökar satsningen stegvis, och tillsammans med de medel som tillfördes 2018 innebär regeringens förslag att summan av medel avseende civilt försvar uppgår till 4,2 miljarder kronor 2025. Det ligger i nivå med försvarsberedningens bedömning och är den största satsningen på civilt försvar i modern tid. Läs faktabladet

Vår nye forsvarssjef, general Eirik Kristoffersen, har satt et verdibasert forsvar og forsvarsvilje øverst på sin prioriteringsliste, over beredskap, evne til samvirke, og utvikling. Effekten han ønsker å oppnå med sin førsteprioritet beskrives av ham selv som at enhver som prøver å okkupere Norge skal møte en hengemyr og få en opplevelse av sakte tap i møte med norsk geografi, forsvarsvilje og samhold. Kjernen er ifølge generalen en felles vilje til å bevare frihet og demokrati, og historien har vist at dersom man kjemper for en sak man tror på, kan man slå en militært overlegen motstander.

Når man diskuterer en militær styrkes samlede evne til å løse sine oppdrag brukes ofte ordet kampkraft, og i militærteorien består kampkraft av to komponenter, den moralske og den fysiske. Både verdier og vilje tilhører den moralske komponenten av kampkraft, mens alt som kan telles, som soldater, våpen og materiell, tilhører den fysiske. Forsvarssjefen prioriterer altså å styrke den moralske komponenten, og slik jeg forstår det handler dette både om Forsvarets etterlevelse av sine kjerneverdier, Forsvarets egen forsvarsvilje og hele samfunnets forsvarsvilje. Läs artikel

Skall hela landet försvaras?

Frågan ställdes nyligen av författarna till riksdagspartiernas talespersoner i försvarsfrågor.

Egentligen borde frågan vara överflödig.

I alla högtidliga sammanhang, där försvaret behandlas, brukar politiker försäkra att hela landet skall försvaras. I alla fall finns det ingen som vill säga något annat. […]

Det uppnås genom att totalförsvaret har en sådan styrka, sammansättning, ledning, beredskap och uthållighet att det avhåller från försök att anfalla, besätta eller på annat sätt utnyttja vårt land.”

Här finns dock ett trovärdighetsproblem som inte bara har att göra med hur starkt försvaret är. Det finns en bakomliggande doktrin om att vi skall vara beredda att ta emot stöd utifrån, och då handlar det främst om USA och/eller Nato, även om ett framtida svensk-finskt försvarssamarbete kan inrymma ömsesidigt stöd om någon av oss attackeras, kollektiv säkerhet enligt FN-stadgan.

Doktrinen om stöd utifrån är grunden för det som kallas vårt tröskelförsvar. Det bygger främst på högteknologiska vapensystem med flyg, missiler och flotta som skall avhålla en främmande stat från att angripa. Om tröskelförsvaret inte avhåller och vi dras in i krig, är huvudtanken att vi skall få militär hjälp utifrån. I väntan på det skall försvaret i det längsta hålla ut. Läs artikel

En flottbas för kärnvapenbestyckade ubåtar som användes under kalla kriget ska åter öppna i Norge. Olavsvern utanför Tromsö byggdes under 1960-talet och var länge hemlig. Nu blir den på nytt en strategiskt viktig plats för USA och Nato. […]

Enligt NRKska nu Olavsvern stå redo att öppnas för att ge plats åt bland annat tre Seawolf-ubåtar från USA:s flotta. Högt uppsatta amerikanska officerare har setts vid basen på sistone och i fredags ställde sig Norges försvarsminister Frank Bakke-Jensen positiv till att amerikanska styrkor ska få använda basen i Natosamarbetet.

Han körde därmed över majoriteten i kommunstyrelsen i Tromsö som gett uttryck för att man inte vill se amerikanska soldater i området. Andra kritiker har riktat in sig på att Norge nu är på väg att överge den traditionella linjen att vara en buffertzon mellan stormakterna genom ett territorialförsvar och att därmed inte tillåta permanenta baser för främmande trupper. Läs artikel

The U.S. Air Force assumed full control of NATO’s air policing mission in the North Atlantic this week.

According to the Department of Defense, U.S. F-15C/D Eagles assigned to the 493rd Expeditionary Fighter Squadron in Lakenheath, England, were deployed to Keflavik Air Base, Iceland, last week.[…]

The United States scaled back its military presence in the North Atlantic when the Cold War ended, but it has been reinvesting resources in the area since Russia invaded eastern Ukraine and annexed the Crimean Peninsula.

”The routine deployment demonstrates Alliance solidarity and the transatlantic linkage at work,” said U.S. Air Force Brigadier General Andrew Hansen, NATO Allied Air Command Deputy Chief of Staff Operations.

In September the Air Force awarded three contracts totaling $38 million to improve the airfield at Keflavik. Läs artikel