The peace discourse that disappeared: Go on with passion and detachment, transnational.live

Jan Oberg, founder of The Transnational Foundation, TFF.

Look at and listen in to three spheres of contemporary Western society – politics, research and media: The word” peace” and related words, such as the UN Charter norm of” making peace by peaceful means”, nonviolence, negotiations – have disappeared. And with the words, the discourse and with the discourse, the interest, the education and expertise, the focus, the awareness and the strategies.

Let us start with the political sphere. In Scandinavia where I happen to live, today’s status is very different from the 1980s. There are no global disarmament policies or disarmament ministers; the UN’s basically non-armed peace-keeping is hardly ever mentioned; while Sweden has integrated with NATO and has soldiers under NATO command, it no longer contributes a single UN peacekeeper. Läs artikel

France’s War in the Sahel and the Evolution of Counter-Insurgency Doctrine, tnsr.org

Michael Shurkin, senior political scientist at the RAND Corporation

On Jan. 23, 2020, Gen. François Lecointre, chief of the defense staff and France’s highest-ranking general, told the National Assembly that the French army knew what it was doing with Operation Barkhane, the French military intervention in the Sahel that began in 2014.

This was partly due, he explained, to the fact that the army could draw on the heritage of colonial-era doctrine personified by Gen. Joseph Gallieni and Gen. Hubert Lyautey. These men made their careers conquering and “pacifying” France’s colonial empire in Indochina and Africa during the 19th and early 20th centuries. Their ideas were the basis for doctrinal developments in the 1940s and 1950s, when colonial wars evolved into counter-insurgency campaigns and colonial doctrine became counter-insurgency (COIN) doctrine. For Lecointre, the association between contemporary French military operations and French colonial practices was a positive one. He hoped to communicate confidence and cultivate the trust of the French public and France’s civilian leaders, assuring them that the French military mission in the Sahel was justified and its objectives attainable.

For some, Lecointre’s remarks had the opposite effect. He confirmed the idea that France was conducting a colonial campaign — that it was approaching Africa through a (neo)colonial lens and not, as the French government claims, merely defending friendly countries from Islamist terrorists. Critics of French interventions in Africa such as Bruno Charbonneau stress the continuities between colonial, neo-colonial, and contemporary policies and practices. Other regional experts like Yvan Guichaoua and Nathaniel Powell are troubled by the repetition of policies and practices that have, in their view, done more to destabilize the region since decolonization in the 1960s. In other words, the problem is not that the French military does not know what it is doing, but rather that France’s track record suggests the country’s savoir faire is doing more harm than good.

There is also a widespread belief that the French approach to the Sahel is overly militarized. In March 2020, Hannah Armstrong, a senior analyst with International Crisis Group, told the New York Times that “French counterterrorism mimics U.S. counterterrorism of 15 years ago.” Operation Barkhane was doomed to follow the course of the U.S. war in Afghanistan. According to Armstrong, sooner or later, the French will realize the war is a lost cause and leave. Alex Thurston has argued that “French policy seems to lack a vision beyond the theory that eventually, killing enough terrorists and undertaking enough development projects will eliminate the jihadist presence.” Charbonneau has taken issue with France’s application of the “global approach,” which he associates with actions that negatively impact Malian politics and society. Ultimately, most agree that, in Thurston’s words, “France is not succeeding at stabilizing the Sahel.” Läs artikel

Finlands hattar och mössor i Rysslandspolitiken, frivarld.se

Yrsa Grüne-Luoma, frilansjournalist och tidigare utrikes- och säkerhetspolitisk kommentator i Hufvudstadsbladet i Helsingfors

Finlands säkerhetspolitik bär både hatt och mössa. Kanske rentav samtidigt? Och då handlar det framför allt om relationerna österut:

”Ända sedan svenska tiden, det vill säga i snart 300 år, har Finlands östrelationer styrts av två huvudlinjer, hattar och mössor. Hattarna har satt hårt mot hårt när det gäller Ryssland, i synnerhet om man för detta har fått stöd från andra stater. Mössorna har å sin sida strävat till att sköta sakerna genom anpassning. Huvudsaken för dem har varit att kärnan förblir intakt”.

Så skrev Kimmo Rentola, professor i politisk historia vid Helsingfors universitet i en gästkolumn i Helsingin Sanomat i oktober 2020. […]

Men Rentola hade under sin sista resa till Washington före coronapandemins utbrott möjlighet att i arkiven bekanta sig med journalisten John Scotts rapport om dennes samtal med Paasikivi i april 1944. De hårda villkoren för Finland var vid det laget kända och en storoffensiv hotade. Men utöver detta skildrar Scott Paasikivis utbrott:

”Paasikivi höll ett av de mest övertygande tal jag har hört honom hålla. Han upprepade vad han antagligen redan sagt till Molotov – och utmålade vad det skulle leda till om Ryssland försökte trampa ner Finland helt och hållet. Paasikivi reste sig, hötte med sitt beniga, fräkniga pekfinger och sade: ’Vi kommer att skjuta (mot fienden) bakom varje sten och träd och vi fortsätter skjuta i femtio år. Vi är inga tjecker. Vi är inte holländare. Vi kämpar med näbbar och klor bakom varje berg och på isen på varje sjö. Jag kommer inte att kämpa länge mera. Jag är gammal, men andra kommer att ta över’”. Läs artikel

Insiktsfullt om totalförsvaret, sla.se

Per Blomquist

[…] Självklart måste antalet värnpliktiga öka. Värnplikten bör vara allmän. Den kan förenklas och ha som målsättning att vara ett uthålligt motståndsförsvar över hela vårt markterritorium. Detta visar en tänkt angripare att Sverige värnar sin självständighet. Tidsmässigt ska värnplikten anpassas till utbildning och arbetsliv i samhället.

Den folkliga förankringen liksom personalförsörjningen ska ha värnplikten som grund, menar skribenterna.

Vår militära alliansfrihet är viktig. Ja, med trovärdig politik kanske den viktigaste krigsavhållande faktorn. Läs artikel

A NATO In Asia? Not Going to Happen, nationalinterest.org

Zhuoran Li, B.A. in Foreign Affairs and East Asian Studies at the University of Virginia.

After Secretary of State Mike Pompeo completed his Asian tour in October, many observers labeled this tour as “anti-China.” He attended the Quadrilateral Security Dialogue (Quad) conference in Tokyo and visited states with shared security concerns about China like Vietnam. This tour brought more discussion about the role of Quad in East Asian national security. Prime Minister Abe initiated Quad in 2007 as “an Asian arc of democracy” to contain China. But different interests among its members contributed to its collapse in 2008. Later, Japan, Australia, India, and the United States revived Quad in 2017 to secure a “rules-based order in the Indo-Pacific.” With China’s growing power and assertiveness, many suspect Quad as the first step toward a North Atlantic Treaty Organization (NATO)-like alliance in the Indo-Pacific. However, a comparison between American security establishments in Europe and Asia shows that a multilateral alliance in Asia is unlikely to emerge. […]

Second, bilateral treaties in East Asia give the United States more influence over its allies. Washington and its Asian allies share security interests, such as promoting regional stability and encountering Chinese and North Korean threats. However, there are conflicts of interest among them. For example, both Japan and Korea refuse to increase their share of defense spending. They also have strong economic ties with China, which they do not want to jeopardize over the Sino-American strategic conflicts. A multilateral treaty would allow Japan and Korea to resist the American pressure jointly. Bilateral treaties ensure that the U.S. can deal with them separately. Thus, this arrangement maximizes American leverage over its Asian allies. Läs artikel

Sverigedemokraternas kovändning om Nato är farlig för Sverige

Mikael Jansson, tidigare talesperson för SD i försvarspolitiska frågor

Sverigedemokraternas nya besked i Natofrågan – att man nu oreserverat är för ett möjligt svenskt medlemskap – är mycket negativt för Sveriges säkerhet. Kovändningen är kanske menad som politiskt taktiserande, men den får realpolitiska följder: Frågar man Pentagon om vad ett svenskt medlemskap i Nato skulle innebära, är det ingen hemlighet att de tror att det skulle öka krigsrisken. Sverige riskerar således att bli krigsskådeplatsen i en framtida stormaktskonflikt.

Partiets kovändning är inte endast ett oskyldigt ställningstagande för en option – något de får att låta som en mindre teknikalitet. I själva verket är det en stark signalpolitik som kommer uppmärksammas såväl i Washington, Moskva som Peking. Hela världen ställer sig nu frågan om det finns en majoritet för ett svenskt Nato-medlemskap; en helt ny säkerhetspolitisk verklighet.

Läs mer

Norge skal lede arbeidet med den humanitære situasjonen i Syria, steigan.no

Eva Thomassen

Norges FN ambassadør Mona Juul: Norge skal lede arbeidet med å sette den humanitære situasjonen i Syria på Sikkerhetsrådets dagsorden. […]

I VG 19. desember 2020 ble Mona Juul intervjuet om hvilke saker Norge skal bringe til «bordet» i Sikkerhetsrådet. Juul svarer: «Norge skal lede arbeidet med å sette den humanitære situasjonen i Syria på Sikkerhetsrådets dagsorden».

Hvem har bestemt at Norge skal bruke setet i Sikkerhetsrådet til den «humanitære situasjonen» i Syria? Hvorfor skal den «humanitære situasjonen» i Syria opp igjen i Sikkerhetsrådet? Den ble jo ferdigbehandlet tidligere i år. Og, den handlet ikke om «den humanitære situasjonen»[…]

Arbeidet Norge nå påtar seg på vegne av USA handler ikke om humanitær bistand. Oppdraget handler om en omstridt FN-resolusjon (2165) fra 2014 som tillater at FN og bistandsorganisasjoner kan frakte «humanitær bistand» fra naboland gjennom en rekke grenseoverganger inn til Syria uten syriske myndigheters godkjenning. […]

Grenseovergangene det er snakk om er fra Tyrkia i nord, fra det britisk-kontrollerte Jordan i sør gjennom At-Tanf-området hvor USA holder tusenvis av syrere som gisler i et avsidesliggende ørkenområde i den beryktede konsentrasjonsleiren Rukban, og en tredje fra det USA-okkuperte Irak nordøst for Syria. Totalt 6 grenseoverganger. […]

Nå har nordmenn jobbet for fred i Syria siden 2011 og ingen fred er i sikte. Det har heller ikke stått i arbeidsinstruksen. Det er heller ikke «fred» Juul skal bringe til «bordet» i Sikkerhetsrådet i FN. USA ønsker ikke fred i Syria. De gjør alt de kan for at Syria ikke skal vinne krigen. Med god hjelp fra norske diplomater. Läs artikel

 

Telefonsamtal mellan president Niinistö och president Putin, presidentti.fi

Republikens president Sauli Niinistö och Rysslands president Vladimir Putin förde ett långt telefonsamtal måndagen den 28 december 2020.

Presidenterna utbytte de traditionella nyårshälsningarna och uppmärksammade samtidigt 100-årsjubileet av de diplomatiska förbindelserna mellan länderna.

Utöver de bilaterala relationerna mellan Finland och Ryssland diskuterade presidenterna ingående coronaläget, stormaktsrelationer och vapenkontroll. Presidenterna fortsatte också sin tidigare diskussion om Belarus, Ukraina och fallet Navalnyj. Läs artikel

Russian military activity increased slightly in NATO airspace in 2020, militarytimes.com

NATO says that Russian military activity in the alliance’s airspace increased slightly this year as its jets across Europe scrambled more than 400 times to escort or shadow unknown aircraft.

In a statement released Monday, NATO said almost 90 percent, or about 350 of these missions, were connected to flights by Russian military aircraft.

“This is a moderate increase from 2019,” NATO said. “Russian military aircraft often do not transmit a transponder code indicating their position and altitude, do not file a flight plan, or do not communicate with air traffic controllers, posing a potential risk to civilian airliners.” Läs artikel

Riksdagen utsattes för en cyberattack på hösten, svenska.yle.fi

Riksdagen har utsatts för en cyberattack under hösten. Attacken uppdagades av riksdagens egen tekniska övervakning, uppger riksdagsinformationen i ett pressmeddelande. Centralkriminalpolisen (CKP) utreder attacken. […]

CKP uppger att det är möjligt att okända gärningsmän har fått tag på information och spridit det till en annan stat för att gynna staten eller för att skada Finland.

”Intrånget har riktats mot fler än en person, men vi kan inte uppge exakt hur många som drabbats”, säger kriminalöverkommissarie Tero Muurman vid CKP i ett pressmeddelande.

Enligt CKP samarbetar man bland annat med Skyddspolisen gällande fallet. Också internationellt samarbete har ingått i utredningen. ”Fallet är exceptionellt i Finland, allvarligt på grund av målet och tråkigt för offren”, säger Muurman. Läs artikel

Utfordrer vårt forhold til Russland, nrk.no

Arne Holm, sjefredaktør i High North News

Avskrekking og beroligelse er kjernen i Norges forhold til Russland, vår mektige nabo i øst.

Nå trues denne doktrinen av vår allierte i vest, USA, uten at dette gjenspeiles i den offisielle norske diskusjonen.

USA bygger mye av sin arktiske sikkerhetspolitikk på overraskende manøvrer. Det reduserer den forutsigbarheten som ligger til grunn for norsk sikkerhetspolitikk. […]

Det er Nato og USA som skal komme oss til unnsetning dersom det skulle bli behov for det.

Reduseres forutsigbarheten veies ikke det opp av forsterket avskrekking. Mye tyder på at USA vil det annerledes, og dermed stiller Norge overfor større utfordringer enn vi så langt har vært vant til å håndtere. I løpet av de siste par årene har den militære opptrappingen i nordområdene ikke bare økt, men også blitt mer synlig for oss som ikke sitter foran skjermene i Forsvarets operative hovedkvarter utenfor Bodø. […]

I desember 2018 seilte for første gang siden 1990-tallet et atomdrevet amerikansk hangarskip inn i nordlige farvann. I løpet av høsten er det avslørt at samme type skip skal bruke Tromsø som havn i perioder. I samme periodesendte amerikanske og britiske styrker sine krigsskip inn i Barentshavet, et område hvor amerikanerne ikke har vært siden 80-tallet.

På spørsmål om hvorfor norske styrker ikke deltok i denne øvelsen, var det offisielle svaret at det ikke var prioritert. Det riktige svaret er antakelig at Norge forsøker å unngå å provosere Russland. Läs artikel

Franska soldater dödade i Mali, svd.se

Tre franska soldater dödades på måndagen när en sprängladdning exploderade intill ett bepansrat fordon i Hombori-området i Mali, uppger det franska presidentkansliet.

Soldaterna var en del av antiterrorstyrkan Barkhane som är i regionen för att bekämpa jihadistiska grupper. […]

Sverige har cirka 150 FN-soldater i Gao, nordost om Hombori. Försvarsmakten uppger för TT att inga rapporter finns om att svenskar var inblandade i måndagens händelse.

Nu har 47 franska soldater dött i Mali sedan Frankrikes militära inblandning i landet inleddes 2013. I Bakhane ingår i dag cirka 5 100 militärer. Styrkan är operativ i Burkina Faso, Mali, Mauretanien, Niger och Tchad.

Regionen plågas även av etniskt motiverat våld samt av kriminella gruppers härjningar. Läs artikel