Månad: december 2020

Den russiske nordflåten vil utstyre kampflyene sine med det hypersoniske våpensystemet Kh-47M2 Kinzjal. Missilet kan utstyres med atomvåpen og har en rekkevidde på 2000 kilometer. Det skriver den russiske avisen Izvestia.

Avisen siterer kilder i det russiske forsvarsdepartementet, som sier at opplæringen av personell og utbyggingen av infrastruktur for vedlikehold og drift av hypersoniske våpen vil begynne neste år. Kildene sa ikke når nordflåten er klar til å ta det nye våpenet i bruk.

Ifølge Izvestia er det marinens MiG31 jagerfly på Kolahalvøya som skal utstyres med våpenet. Kinzjal kan også monteres på det strategiske bombeflyet Tupolev Tu-22M. Flyene som skal bruke våpenet har base i byen Montsjegorsk, som ligger i Murmansk-regionen. […]

Eksperter forteller Izvestia at det nye våpenet vil bli et middel for strategisk avskrekkelse og et verktøy for å demonstrere Russlands makt i den arktiske regionen.

– Den nordlige flåten har alltid vært en operasjonell-strategisk enhet, som sikrer landets sikkerhet, ikke bare i Polhavet, men også i det atlantiske operasjonsteatret, sier kontreadmiral Vsevolod Khmyrov til avisen. Läs artikel

Senior Russian and NATO military chiefs on Friday held their first phone talks since ties between the two sides collapsed over the crisis in Ukraine, the Defense Ministry in Moscow said.
The chairman of the NATO Military Committee Petr Pavel called Russia’s Chief o f Staff Valery Gerasimov to discuss the possible restarting of military coordination and avoiding clashes, a statement from the ministry said.
“This is the first high-level military contact since the NATO council took the decision to freeze relations with Russia,” it said.
“The two sides exchanged opinions about current security issues, the prospects of reestablishing military cooperation and avoiding incidents.”
Moscow said Gerasimov used the opportunity to complain about “the significant increased military activity of the alliance near the Russian border.”
NATO headquarters in Brussels confirmed the talks and said “active military to military lines of communications are in the mutual interest of NATO and Russia and they remain open.” Läs artikel

Stortinget har besluttet at det skal oppnevnes en ny forsvarskommisjon. Det er 30 år siden vi hadde den forrige; da var det de store endringer etter Sovjetunionens sammenbrudd og Murens fall som gjorde det naturlig. […]

Norge er blant de land som er dypest involvert i USAs militære disposisjoner, særlig i nordområdet, men også andre steder i verden. Vi bør nå stille oss spørsmålet om det må være slik for «all fremtid»? Skal vår sikkerhetssituasjon være prisgitt det til enhver tid eksisterende forhold mellom USA og Russland; ja, Kina også etter hvert (ifølge en rapport fra Pentagon til Kongressen i mai i fjor har Kina begynt å seile ubåter i Arktis). Uansett utforming av mandatet som helhet for den nye forsvarskommisjonen, må oppgave nummer én bli å finne ut av hva som vil kunne skje videre i USA. […]

Stormakter er sjelden eller aldri venner med noen. De ser kun sine egne interesser, vokter på hverandre, er rivaler der de kommer i berøring med hverandres innflytelsessfærer og «knuffer» på hverandre med militære manøvreringer, flygnings- og seilingsmønstre som motparten setter liten pris på, og derfor reagerer på. Småstater kommer i skvis og utsettes for press; ofte spilles de ut mot hverandre, slik de nordiske land har erfart gjennom historien.

Det er viktig at vi gjør det vi kan for å hjelpe USAs neste president til å lykkes, slik at han eller en demokrat av samme støpning kan vinne valget i 2024. I tillegg til å «pakke inn» amerikansk tilstedeværelse med jevnlige fellesøvinger med svenske og finske enheter, bør vi påvirke og bistå presidenten og hans administrasjon med diplomatiske offensiver mer enn å flekse militære muskler i Arktis. Han vil trenge det etter at Trump i fire år har søkt å rasere State Department og diplomatkorpset. Å møte klimautfordringene i det sårbare Arktis sammen med amerikanerne kan bli en bærebjelke for lavspenningspolitikk. Läs artikel

Försvarsminister Peter Hultqvist: Vi har byggt de internationella samarbeten som har varit nödvändiga och som dessutom handlar om rätt många avtal vid det här laget – om jag nu ska utveckla Widmans resonemang. Vi har alltså undertecknat ett trettiotal internationella överenskommelser och drygt 20 samarbetsavtal. Det bygger på ett brett stöd också i Sveriges riksdag. Jag är djupt övertygad om riktigheten i den här politiken. Jag är stolt över att vi har kunnat göra detta, för det har bidragit till det säkerhetspolitiska pusslet i vår del av Europa. Vi har också kunnat göra det utifrån att vi har haft en grundplattform av militär alliansfrihet som har varit stabil och där vi inte har hållit på att plocka med olika pusselbitar och fört in eller fört ut det ena eller det andra. Det är det här jag tror är den bästa plattformen också för att utveckla de internationella samarbetena framtidsmässigt. […] Att däremot börja ändra den säkerhetspolitiska doktrinen, där detta med Nato-optionen är början på en glidning – jag ser inte att det är nog för Moderaterna, KD och vilka partier det nu är, utan sedan kommer nästa och nästa igen. Detta handlar ytterst om Natomedlemskap

Utrikesminister Ann Linde: Det finns nu ett förslag från oppositionen om en så kallad tydlig Nato-option. Regeringens uppfattning är att Sveriges säkerhetspolitiska linje ska vara långsiktig och förutsägbar och präglas av kontinuitet. Att med kort varsel förändra eller skapa otydlighet kring den svenska säkerhetspolitiska linjen riskerar att undergräva den svenska säkerhetspolitikens trovärdighet.

Håkan Svenneling (V):   Ett väpnat angrepp mot Sverige är fortfarande osannolikt. Regeringen gör dock en annan bedömning i denna proposition, där man anser att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. Det är en ny bedömning för denna försvarspolitiska proposition. Vänsterpartiet menar att det inte finns någon anledning att värdera risken för ett väpnat angrepp på detta sätt. Det är fortfarande osannolikt att ett enskilt militärt angrepp skulle riktas mot Sverige. Det är en uppfattning som delas av exempelvis fredsforskningsinstitutet Sipri. Regeringens ställningstagande riskerar att skapa onödig oro och trissa upp hotbilden på ett sätt som inte stämmer med verkligheten. […] En mer korrekt bedömning är att det fortfarande är osannolikt att ett militärt angrepp skulle riktas mot oss i Sverige. Däremot skulle Sverige oundvikligen påverkas av en säkerhetspolitisk konflikt eller kris i vårt närområde. I ett sådant fall kan det inte uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana skulle kunna användas mot Sverige.

Roger Richthoff (SD): Sverigedemokraterna har inte ändrat uppfattning. Oavsett vad vissa tidningsskriverier säger, herr talman, har vi samma uppfattning kvar. Man tycker att vi har gjort en förflyttning – i vad då? Vi har gjort en markering som stämmer överens med vår politik, och den politiken är att vi på sikt – det sa vi redan förrförra mandatperioden – vill ingå ett försvarsförbund med Finland. Det är vår strävan. I det perspektivet kan man se att vi försöker formulera oss ungefär som vissa delar i deras säkerhetspolitik. Vi anser att det skulle kunna underlätta. Läs protokollet från riksdagsdebatten

USA inför sanktioner mot sin Nato-bundsförvant Turkiet för att landet införskaffat ett luftvärnssystem från Ryssland. Enligt utrikesminister Mike Pompeo försätter Turkiets affär både amerikansk teknologi och personal i fara. Turkiet fördömde sanktionerna direkt och uppmanade USA att häva dem.

Sanktionerna riktar sig mot både företag och personer, men i fokus står Turkiets företag för förvarsmaterielsupphandlingar SSB. USA belägger företaget med export, och sanktionerna omfattar också frysning av tillgångar och visumrestriktioner för företagets styrelseordförande och tre anställda.

Turkiet tog emot det ryska S-400-systemet förra året och affären har blivit ett stående problem mellan Nato-länderna USA och Turkiet. USA utvecklar sitt nya F-35-jaktplan i samarbete med andra Nato-länder, men har uteslutit Turkiet ur samarbetet på grund av S-400-affären. […]

Landets utrikesministerium kallade sanktionerna ett stort misstag och uppgav att Turkiet förbehåller sig rätten att svara på ett sätt det anser nödvändigt. Ryssland meddelade å sin sida att USA:s sanktioner är ”illegitima”. Enligt utrikesminister Sergej Lavrov visar USA:s sanktioner på landets arrogans gentemot internationell lag. Läs artikel

Udenrigsminister Jeppe Kofod vil i løbet af det tidlige forår komme med en udenrigspolitisk strategi.

I den strategi er det nødvendigt at inddrage Arktis, Grønland og ikke mindst USA i overvejelserne. For kravene til Danmark både i spørgsmålet om at yde to procent af vores bruttonationalprodukt til forsvaret og i forholdet til USA i det arktiske område bliver mere og mere påtrængende.

Arktis er på NATOs ønskeliste over områder, hvor forsvarsalliancen skal træde mere offensivt ind, på grund af russernes optrapning af basekapacitet i området. Den seneste rapport fra Forsvarets Efterretningstjeneste opridser da også et forøget trusselsbillede med russiske kampfly, der kan true danske overvågningsfly og i det hele taget skærpe konflikten i dette område.[…]

Vi bør udvide landingsbanerne i Grønland, så vi ikke behøver at ombygge de dyre F-35-fly til overhovedet at kunne lande der.

Vi kan satse på en stor flådebase som den i Grønnedal i Sydgrønland og anskaffe flere skibe til Grønland – skibe, som opfylder NATOs mål for sådanne aktioner. Begge ting i et tæt samarbejde med den grønlandske regering. Naturligvis. Läs ledaren

En ny debatt pågår om troverdigheten av Natos atomparaply. Bakgrunnen er at atomvåpenforbudet som ble fremforhandlet i FN har nådd terskelen for støtte som trengs for å tre i kraft som en del av folkeretten. Dette skjer allerede 22 januar 2021.

Senest i fjor vurderte Stortinget om Norge skulle støtte atomvåpenforbudet, men et flertall stemte imot. Argumentet var at forbudet er i strid med Norges rolle i Nato, hvor en betydelig del av alliansens forsvarsstrategi er basert på atomparaplyen. Nå som atomvåpenforbudet er i ferd med å bli en realitet, er det tegn på at flere av partiene som stemte nei i fjor, inkludert Arbeiderpartiet og KrF, vil vurdere saken på nytt.

Da er det er viktig at de rette spørsmålene stilles. Det er mindre relevant om atomparaplyen er troverdig eller ikke. Den viktigste vurderingen er om norske sikkerhetsinteresser ivaretas av den nåværende kjernevåpenpolitikken. […]

Norsk støtte for atomvåpenforbudet vil selvsagt ikke medføre nedrustning over natten. Men lik mineforbudet, som Norge er medlem av og USA fremdeles er imot, vil dette bidra til stigmatisering og nedrustning på lang sikt. Dette bør gjøres, ikke fordi atomparaplyen er mer eller mindre troverdig, men fordi den eksistensielle trusselen mot den norske staten er større med atomparaplyen en uten. Läs artikel