Månad: december 2020

Den kalde klinsjen, forsvaretsforum.no

av

[…] – Historisk sett har Norge balansert mellom behovet for et godt naboskap og evnen til militær avskrekking mot naboen i øst. Men siden annekteringen av Krim har Norge i større grad knyttet seg opp mot Nato og deltatt i amerikansk aktivitet i nord. Det mener Julie Wilhelmsen, som er seniorforsker ved Norsk utenrikspolitisk institutt.

– Jeg oppfatter at det har vært en økning i aktiviteten. USA har gitt tydelige signaler om at de vil satse mer i Nord-Atlanteren. Det fører til at Norge blir stående i midten mellom USA og Russland, sa Wilhelmsen i slutten av august.

– USA har en stor tro på å vise makt så nærme grensen til Russland som mulig. De tolker det slik at dersom de viser militære muskler så kommer Russland til å trekke seg unna.

– Men hvis man ser på uttalelser fra det russiske utenriksdepartementet eller utenriksminister Sergej Lavrov, så er ikke det tilfelle, sier Wilhelmsen. […]

8. september seiler en flåtestyrke inn i russisk økonomisk sone. Sammen med krigsskip fra USA og Storbritannia deltar fregatten Thor Heyerdahl. Det er første gang på mange år at et norsk fartøy seiler øst for Varangerfjorden uten en invitasjon fra den russiske marinen. Men britiske og amerikanske skip har vært her før. Også i mai seilte de i Barentshavet. I et intervju med VG sier sjefen for Forsvarets operative hovedkvarter, Rune Jacobsen, at operasjoner med amerikanske eller andre allierte styrker utenfor Russlands ubåtbaser på Kola bidrar til høyere spenning. […]

I høst har Norge og USA forhandlet om å modernisere våpenhjelpsavtalen «Mutual defence assistance agreement between Norway and USA». Avtalen gjelder alt fra øving til forhåndslagring og tilgang på norske havner. Kontreadmiral Ole Morten Sandquist er Norges forsvarsattaché i Washington D.C. Han mener at Arktis og Nordområdene har fått en fornyet aktualitet og betydning for USA.

– Dette har vi sett gjennom utgivelser av ulike forsvars- og arktis-strategier den senere tid, som igjen har blitt fulgt opp med trening, øving og tilstedeværelse i våre nærområder. Mye av denne aktiviteten må også ses på som et bidrag til alliansen og økt sikkerhet i nord.

– Hvilke signaler ønsker amerikanerne med dette å sende til Russland, slik du tolker det?

– Arktis fremstår som et satsningsområde for USA og det amerikanske forsvaret. Dette ser vi gjennom økt tilstedeværelse, men også gjennom reetableringen av USAs Second fleet og opprettelsen av ny Nato-kommando i Norfolk med ansvar for Nordområdene. Läs artikel

Cyniskt och blåögt att fortsätta i Afghanistan

av
Utgivarna

Riksdagen behandlade den 9 december regeringens proposition om fortsatt svensk trupp i Afghanistan. (Propositionen har tidigare kommenterats på den här sajten.)

Av riksdagspartierna var det Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet som motsatte sig, medan övriga stödde propositionen. Liksom tidigare, under hela den långa tid som Sverige deltagit i kriget från februari 2002 till idag, framhävde regeringen genom försvarsminister Peter Hultqvist att Sverige måste stanna kvar av lojalitet med de övriga stater som ingår i den Nato-ledda koalitionen RSM:

”Sverige är en liten bidragare i RSM till numerären just nu. Men vårt bidrag kännetecknas av lojalitet och hög professionalism. Sverige är en partner att lita på. Vi spelar roll, vi är med och vi gör skillnad.”

Hultqvist fortsatte med att koppla den svenska insatsen till att vi som tack från USA och Nato kan räkna med stöd om Sverige angrips:

Läs mer

”Vill ni göra Kina till er fiende så kommer Kina att vara er fiende”, svenska.yle.fi

av

Förhållandet mellan Kina och Australien har försämrats avsevärt under det här året. Kina har gjort Australien till ett varnande exempel för hur dåliga diplomatiska relationer med Kina kan leda till stora ekonomiska konsekvenser.

Australien anklagar nu Kina för att underminera deras frihandelsavtal ChAFTA, som slöts mellan länderna 2015.

Scott Morrisons regering säger att Kina verkar bryta mot sitt handelsavtal med Australien genom att vidta en serie ”störande och restriktiva åtgärder” mot australiska exportvaror. Regeringen påpekar också att Kinas agerande i flera fall brutit mot världshandelsorganisationen WTO:s regler. […]

Bakom Australiens och Kinas allt sämre relation finns en rad utlösande faktorer som sträcker sig flera år bakåt.

Australiens diplomatiska inblandning i dispyten om Kinas territoriella anspråk i det Sydkinesiska havet 2016 tros ha varit en startpunkt för nedgången.

Den riktiga vändpunkten kom ändå 2017, när Australien introducerade en ny säkerhetslagstiftning som ämnade förhindra utländsk inblandning i Australiens politik.

Lagstiftningen kom efter att landets säkerhetstjänst varnat för växande kinesiskt inflytande i Australiens parlament. Flera fall hade uppdagats, där australiska politiker låtit sig korrumperas av kinesiska affärsmän med kontakter i toppskiktet av Kinas kommunistiska parti. Läs artikel

Uppbåden inleds, maavoimat.fi

av

Försvarsmaktens regionalbyråer ordnar uppbåd i enlighet med värnpliktslagen 17.8 – 15.12.2020. Covid-19-coronavirusläget ger upphov vissa förändringar i uppbådsarrangemangen.

Sammanlagt 444 uppbåd ordnas på totalt 245 orter. I år är det sammanlagda antalet uppbådspliktiga värnpliktiga män cirka 35 000. Uppbåd ordnas för alla män som fyller 18 i år, d.v.s. som är födda 2002, dem som förordnats att delta i årets uppbåd för ny granskning samt för dem som är under 30 år och som inte deltagit i tidigare uppbåd och som inte genomgått separat granskning. Läs informationen

Handbok för Hemvärnet, HvH 2018, hemvarnet.se

av

Den nya utgåvan av handbok för Hemvärnet, HvH 2018, har fastställts. Handboken syftar till att ge en samlad bild av Hemvärnets verksamhet och ska ge anvisningar och handledning kring många förekommande frågor.

Handbok Hemvärnet innehåller anvisningar med förklaringar och beskrivningar avseende Hemvärnets utbildningssystem och hur hemvärnsförbanden i krigsorganisationen övas och vidmakthålls. […]

Vidare är handboken som en allmän informationskälla för den som har behov av faktauppgifter kring hemvärnsförbandens uppgifter och verksamhet samt Hemvärnets utbildningssystem. Läs artikel

Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast – punkt slut, expressen.se

av
Ann Linde (S), Utrikesminister och Peter Hultqvist (S) Försvarsminister

En riksdagsmajoritet bestående av Sverigedemokraterna och de borgerliga partierna avser att driva igenom ett uttalande i riksdagen om behovet en av så kallad ”Nato-option”. Det är regeringen som formulerar den säkerhetspolitiska linjen. Den är en del av regeringens politik. Regeringen anser inte att en Nato-option bör läggas till i den säkerhetspolitiska linjen. Den linje som gällt hittills fortsätter att gälla. Det är viktigt för såväl det svenska folket som för grannländer, för samarbetspartners och andra säkerhetspolitiska aktörer att detta är fullständigt tydligt.

Regeringen framhåller liksom tidigare regeringar värdet av en bred parlamentarisk förankring av säkerhetspolitiken. Det finns olika former för att säkerställa insyn för riksdagen i utrikespolitiken. Detta ändrar dock inte att den säkerhetspolitiska linjen är en del av den säkerhetspolitik som formuleras av regeringen. […]

Regeringen kommer inte att förändra grunderna för den militära alliansfriheten. Någon process där Sverige ska ansöka om Nato-medlemskap kommer inte att inledas. Regeringen värderar samarbetet med Nato högt och kommer fortsätta att fördjupa det, men vi har valt en samarbetslinje och inte en medlemskapslinje. Samarbete tillsammans med andra skapar säkerhet och förutsägbarhet. Där står regeringen. Men att ändra den säkerhetspolitiska grunden för en nation under forcerade former, skapar förvirring och osäkerhet i stället för stabilitet. Läs artikel

Ledare: Nej till Nato, sydostran.se

av
Stig-Björn Ljunggren

Den grundläggande principen för svensk säkerhetspolitik är att vi ska vara alliansfria i fred för att kunna stå strikt neutrala i händelse av krig. Och för att detta ska vara trovärdigt har vi ett utifrån vårt lands förutsättningar, starkt försvar.

Detta bör vi påminna om när nu en majoritet av riksdagens partier krävt att Sverige ska göra sig beredd att ansöka om Natomedlemskap.

Socialdemokraterna har besvarat framstöten från riksdagspartierna genom att betona traditionen att stora utrikespolitiska beslut ska tas med maximal enighet mellan partierna.

Det är ett viktigt påpekande. Det gäller vårt nuvarande ökade samarbetet med Nato, liksom med Finland, förstärkningen av försvarsmakten. […]

Frågan är då hur vi ska förhålla oss till lede fi?

Vi på Sydöstran vill ge vårt bidrag till det förebyggande fredsarbetet genom att föreslå svenska politiker några talepunkter nästa gång de träffar våra grannar i öst:

– Vi kommer inte att medverka till några angrepp på er. Vi har varit stygga mot varandra under historiens gång – men vi har lärt oss läxan. Under 200 år har vi lyckats slippa direkta konflikter. Bra så!

– Vi har viss förståelse för att ni är misstänksamma mot omvärlden. Vi vet att ni inte har för avsikt att vara tvåa på bollen nästa gång det drar ihop sig. Eller inte tänker utkämpa nästa krig på hemmaplan. Men vi vill inte bli indragna. Läs ledaren

Russian navy to join first drill with NATO members in 10 years, aljazeera.com

av

Russia’s navy has said it will join a military exercise next year that will become its first joint drill with NATO countries in 10 years.

In a statement on Thursday, Russia’s Southern Military District said the country’s navy would participate in the Aman-2021 exercise that is due to take place in February off the coast of Pakistan. A total of 30 countries will take part in the drills, with 10 engaging their fleets and the rest sending observers.

The participating countries include Russia, Pakistan, China and Japan, Russian news agency RIA Novosti reported, citing a statement from the Black Sea fleet that will be representing Russia at the exercise. The drills will also involve the NATO member fleets of the United Kingdom, the United States, and Turkey, the report added. Läs artikel

Operasjons Doomsday og frigjøringen av Rogaland, stratagem.no

av

Med Operasjon Doomsday og frigjøringen av Rogaland 1945 har bokserien Glimt fra Okkupasjonen fra Militærhistorisk Forening Rogaland bokstavelig talt kommet til siste bind. I forordet setter tidligere forsvars- sjef general Sverre Diesen boken inn i konteksten av utviklingen av vår forståelse av historien om Krigen (med stor K) og trekker noen linjer til vår tid. I foreningens eget forord påpeker de at frigjøringen av Norge kommer helt i skyggen av angrepet på landet, og alt som ellers skjedde de fem krigsårene.

Denne boken binder sammen det store bildet med frigjøringshistorien fra Rogaland, spesielt Stavanger by og der krigen startet i Rogaland, Sola flyplass. Den omfattende tyske militære infrastrukturen i området, Festung Stavanger, gjorde at tyskerne også hadde en rimelig stor kampkraft, ikke minst et solid kystforsvar, som ville gjort et angrep over sjøen svært krevende og kostbart. Boken innleder med det store spørsmålet om hvordan ville krigen ende? Tyskland ville tape, men hva ville de gjøre i Norge? Etter at første kapittelet har satt leseren inn i situasjonen våren 1945, med en oversikt over styrkeforhold og allierte planer og alternativer, handler det neste om selve frigjøringen. Hvordan tyskerne overga seg i Norge og hvordan det foregikk lokalt. Läs presentationen

Ingen grund för svenska soldater i Irak

av
Utgivarna

Riksdagen debatterade den 9 december propositionen om fortsatt svensk trupp i Irak. Insatsen har ett tak på 70 man, men idag finns endast två stabsofficerare från Sverige. Neddragningen tidigare i år har enligt regeringen berott på attacker från shiamiliser mot amerikanska baser och på covidsituationen.

Propositionen har tidigare kommenterats på den här sajten.

Av riksdagspartierna var Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet emot fortsatt deltagande. Sverigedemokraterna därför att man främst ville stödja kurderna i norra Irak och Vänsterpartiet på grund av den irakiska militärens angrepp på demonstranter.

Håkan Svenneling från V påpekade att Sverige är utbildar och tränar den irakiska armén. Han hänvisade även till den eskalerande konflikten mellan USA och Iran som i hög grad påverkar Irak. ”Det oansvariga agerandet från USA och Donald Trump att utomrättsligt låta avrätta den iranske generalen Qasem Soleimani har inneburit ökade risker för våra svenska soldater.”

Läs mer

Militära kartor på nätet avslöjar hemliga anläggningar, dn.se

av

Hundratals hemliga försvarsanläggningar röjs av Försvarsmakten genom kartor som ligger på dess hemsida.

Kartorna gör det möjligt att hitta vapenförråd och topphemliga skyddsobjekt som dolts i skogarna. Experter varnar: detta är en inkörsport för främmande makt, extremister och kriminella. […]

Med kartorna, en vanlig dator och söktjänster som Eniro och Google går det enkelt att hitta dessa skyddsobjekt. I alla Sveriges 21 län finns områden med sekretesskyddade anläggningar inritade på kartorna.

– Detta är allvarligt, säger Johan Wiktorin, ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien och tidigare överstelöjtnant i Försvarsmakten. […]

Wilhelm Agrell är seniorprofessor i underrättelseanalys. Han påpekar att när det gäller spioneribrott så skjuter lagstiftningen in sig på den som systematiskt samlar in information om skyddsobjekt.

– Sverige är fantastiskt och Försvarsmakten är ännu mer fantastisk. Här bjuder man på systematisk information med fina kartor över alla län. Det är en inkörsport till skyddade objekt. I stället för att leta i hela norra Skåne kan man söka i tre koncentrerade områden. Det är oerhört arbetsbesparande, konstaterar Wilhelm Agrell. Läs artikel

Självständighetsdagen firades tillsammans, presidentti.fi

av

[…] Under veckan före självständighetsdagen träffade president Niinistö och fru Haukio via videolänk herr Yrjö Rimpinen från Kumo, som är veteran från fortsättningskriget och Lapplandskriget, och fru Aila Salo från Raumo, som var lottaflicka under vinter- och fortsättningskriget.

Vid mötet berättade herr Rimpinen att han ibland hade haft hemlängtan på fronten, men att det aldrig hade fallit honom i hågen att lämna sin plats eller sina skyldigheter. I sitt samtal med presidentparet lyfte fru Salo fram kvinnornas roll med tanke på bevarandet av självständigheten.

Före självständighetsdagen träffade president Niinistö i Presidentens slott också general Jaakko Valtanen som under de senaste åren varit den första gästen som anlänt till Rikssalen på självständighetsdagens festmottagning. Mötet inleddes med att presidenten ur sin dagbok läste ett utdrag från en tidigare självständighetsdag, där han beskrev sina känslor när generalen steg in i Rikssalen till tonerna av Jägarmarschen för att skaka hand med presidentparet: ”När jag skakar hand med honom är min hand stabil, blicken samlad, men innerst inne skälver det till.”

General Valtanen berättade för president Niinistö att han har tilltro till framtiden och den finländska ungdomen. I dagens samhälle finns det fortfarande en stark vilja att försvara det egna landet och självständigheten. Viljan beror på att en enskild medborgares ställning och rättigheter är tryggade i Finland. Generalen delade också president Niinistös tanke om att känslan av delaktighet och samhörighet är en viktig del av denna vilja. Läs pressmeddelande