Månad: december 2020

Fler kärnvapen tas ur bruk – men moderniseringen fortsätter, demokraatti.fi

av

Antalet kärnstridsspetsar i världen minskade under förra året, främst beroende på att USA och Ryssland har tagit fler äldre kärnvapen ur bruk. Samtidigt fortsätter moderniseringen av de befintliga massförstörelsevapnen.

Enligt det svenska fredsforskningsinstitutet Sipri fanns det i början av året drygt 13 400 kärnvapenstridsspetsar i världen. Det innebar en minskning med drygt 465 av dessa vapen jämfört med ett år tidigare.

Över 90 procent av kärnvapnen innehas av USA och Ryssland, medan resten finns hos världens övriga sju kärnvapenmakter – Storbritannien, Frankrike, Kina, India, Pakistan, Israel samt Nordkorea. […]

Daryl Kimball, ordförande för organisationen Arms Control Association i Washington, säger till IPS att spänningarna mellan flera av världens kärnvapennationer har ökat, vilket också innebär en ökad risk för att vapnen ska komma till användning. Detta samtidigt som länderna fortsätter att satsa mångmiljardbelopp varje år för att byta ut eller uppgradera sina vapen. Läs artikel

Trovärdigt samarbete till sjöss, forsvarsmakten.se

av

Sverige bygger säkerhet tillsammans med andra och Tyskland är en viktig samarbetspartner för marinen. Flera gånger om året övar svenska och tyska fartyg med varandra och det finns en personlig relation mellan cheferna på båda sidor. Den senaste samövningen har precis avslutats på ett decembergrått hav. […]

Den senaste övningen planerades av de båda divisionscheferna, John Theander från 31:a korvettdivisionen och Florian Feld från första Korvettengeschwader. All planering skedde utan att man träffades fysiskt, detta på grund av den rådande pandemin. Nu är de svenska och tyska korvettdivisionerna så interoperabla att det inte upplevs som ett problem. Läs pressmeddelande

Finland skär ned sin närvaro i Afghanistan till 20 man – en del av styrkans uppgifter upphörde, svenska.yle.fi

av

Finland skär ned sin truppnärvaro i den Nato-ledda operationen Resolute Support i Afghanistan. Endast en tredjedel av styrkan stannar i Afghanistan.

Den finländska styrkan kommer snart att minska till 20 man från nuvarande 60. Enligt ett pressmeddelande från Försvarsmakten beror minskningen på att en del av den finländska styrkans uppgifter upphör.

De finländska soldaterna är främst stationerade i Mazar-e-Sharif i norra Afghanistan. Finland har deltagit i de Nato-ledda insatserna i Afghanistan sedan början av 2000-talet. […]

USA:s president Donald Trump beslutade nyligen att minska den amerikanska närvaron i Afghanistan till 2 500 man.

Det kan också skapa problem för Natos operation eftersom den är helt beroende av amerikansk logistik och luftstöd från amerikanska stridsflyg. Läs artikel

Paasikivi i Moskva, anselm.fi

av
René Nyberg, förutvarande ambassadör i Moskva och Berlin

Det är svårt att tänka sig att Ryssland skulle avstå från Finland till Sveriges förmån, då länderna kämpat om herraväldet över landet i flera århundraden. (Alexandra Kollontaj 1940)

I juni 2002 presenterade Mauno Koivisto sin bok Den ryska idén i Moskva. Han överraskade sin publik genom att konstatera att han egentligen inte mötte några riktigt svåra problem som president. Åhörarna, bland dem många finländare, förstod inte genast vad Koivisto menade. – Finlands existens var aldrig hotad under Koivistos tid. Läs artikel

Vi må være tilstede i nordområdene, forsvaretsforum.no

av
Oddmund Hammerstad, tidligere statssekretær i Forsvarsdepartementet

[…] Vår regjering bør evne å utnytte de muligheter som nå byr seg for å utrette noe stort i internasjonal sammenheng i Arktis. I tillegg til de initiativ og tilrettelegginger som kan skje i regi av Arktis råd, har Norge en unik mulighet for å utnytte den status og prestisje som ligger i et århundre med suverenitets- og myndighetsutøvelse på Svalbard, nesten et halvt århundre med avtalefestet samarbeide med Russland om fiskeriene i Barentshavet og, ikke minst, Norges viktige rolle i Barents-samarbeidet.

På mellom-statlig nivå skjer samarbeidet i Barentsrådet, og der er EU-kommisjonen med i tillegg til Russland og de nordiske land. Vi har med andre ord en god samarbeidsinfrastruktur med Norge i sentrale posisjoner, og vi har sterke kompetansemiljøer og finansielle muskler som kan understøtte prosesser og prosjekter for ressursutnyttelse, næringsutvikling, miljøvern og sikring av bosettingsbetingelsene i den arktiske regionen. […]

Ved presentasjonen av statsbudsjettet for neste år uttalte utenriksminister Ine Eriksen Søreide: – Nordområdene er vårt viktigste strategiske ansvarsområde.

Dette gjenspeiles i budsjettforslaget for 2021 og i regjeringens langsiktige satsinger. Norske interesser i nord må hevdes gjennom et sterkt, livskraftig og kompetent Nord-Norge. Läs artikel

Hultqvist hårt pressad om dyrare stridsflyg, svd.se

av

Försvarsminister Peter Hultqvist sätts nu under allt hårdare press att lägga korten på bordet om risken för ett nytt underfinansierat försvarsbeslut. Skälet är SvD:s uppgifter om att stridsflyget blir tolv miljarder dyrare än planerat.

Tisdagen den 15 december är tanken att försvarsbeslutet för åren 2021–25 ska klubbas igenom i riksdagen. Om det redan i förväg står klart att det saknas finansiering för delar av innehållet är frågan vad som händer.

Efter det förra försvarsbeslutet 2015 visade det sig gång på gång att det fanns svarta hål i försvarsekonomin, totalt på tiotals miljarder.

Vid flera tillfällen tvingade det fram nya ekonomiska uppgörelser om höjda anslagsnivåer mellan regeringen och de borgerliga partierna för att hålla Försvarsmakten under armarna. Om samma partier ser en risk för en upprepning kan försvarsbeslutet haverera redan innan det är fattat. […]

I klartext rörde det sig om SvD:s uppgifter om ökade kostnader på tolv miljarder för stridsflyget. Dels åtta miljarder kronor för Saabs Gripensystem. Dels fyra miljarder för utvecklingen av en ny generation stridsflyg i samarbete med Storbritannien, Future Combat Air System (FCAS), kopplat till det brittiska Tempestprojektet. […]

Det är pengarsom inte finns i försvarsbeslutet och som då måste sparas in genom att dra ner på något annat. I riskzonen är då till exempel satsningarna på nya arméregementen i Kristinehamn, Falun och Sollefteå/Östersund. Läs artikel

Bidrar til ytterligere militarisering av Norges viktigste strategiske nærområde, highnorthnews.com

av

På fredag lanserte regjeringen en ny stortingsmelding om nordområdene. – Meldingen ser ut til å videreføre en politikk som i all hovedsak dreier seg om å sette «hardt mot hardt» i forholdet til Russland , sier Tormod Heier, oberstløytnant i Hæren, og professor ved FHS.

Meldingen har en rekke overordnede mål for politikken i nord. Flere av disse målene gjelder sikkerhetspolitikken som regjeringen ønsker å føre i nordområdene. Regjeringen ønsker å skape fred, stabilitet og forutsigbarhet, samt legge til rette for internasjonalt samarbeid og rettsorden i Arktis.

Tormod Heier er oberstløytnant i Hæren og professor ved Forsvarets høgskole. Han er kritisk til flere punkter i nordområdemeldingen som gjelder sikkerhetspolitikk. […]

– Meldingen ser ut til å videreføre en politikk som i all hovedsak dreier seg om å sette «hardt mot hardt» i forholdet til Russland. Det legges liten vekt på å respektere russiske sikkerhetsinteresser når det gjelder å gi naboen i øst lang strategisk varslingstid for at de skal kunne beskytte de strategiske ubåtene sine mot økt amerikansk og alliert nærvær i nord. Dette betyr at russerne vil fortsette å øve og operere i nordområdene, og særlig vestover i Norskehavet for å sette seg selv i bedre stand til å beskytte de strategiske basene på Kolahalvøya.

Så du mener at sikkerhetspolitikken, slik den presenteres i nordområdemeldingen, gjør at Russland vil fortsette å reagere slik de gjør, med GPS-jamming og opprustning i nord?

– Ja. Russerne iverksetter militære mottiltak for å møte økt amerikansk tilstedeværelse, noe Norge er med og legger til rette for i nordområdene. Russland hadde nok ikke blitt like «på tå hev» dersom det var norske styrker som opererte i de norsk-russiske grenseområdene. Men Norge holder ikke lenger amerikanerne på en armlengdes avstand. Tvert om. Den norske ”invitasjonspolitikken” videreføres i nordområdemeldingen, og det bidrar til en ytterligere militarisering av Norges viktigste strategiske nærområde, mener han. […]

Hva mener du Norge burde gjøre for å redusere den sikkerhetspolitiske spenningen i nordområdene?

– Norge burde i mye større grad bygge opp sitt eget forsvar, så raskt som overhode mulig. Slik at norske myndigheter selv har kapasiteter til å utvise en troverdig synlighet og tilstedeværelse i grenseområdene til Russland. I dag er det slik at USA må gjøre dette for Norge. Det er vanskelig å komme ut av dette sikkerhetspolitiske dilemmaet, fordi det tar svært lang tid, antakelig flere tiår, å bygge opp en større norsk militær styrke som selv kan løse de nasjonale sikkerhetsutfordringene i egne nærområder, sier han og legger til:

– Nordområdemeldingen skuffer meg på særlig ett område, og det har med lavspenning å gjøre. Man kunne kanskje forventet konkrete tiltak som kunne bidratt til å senker spenningen i nord. Men de er fraværende fordi strategien overfor Russland er å sette «hardt mot hardt» ved hjelp av amerikanske styrker. Det eneste som er positivt er at Norge og Russland i 2019 fikk på plass en telefonforbindelse mellom forsvarsledelsen i Norge, og ledelsen i Russland. Det er bra. Vi må ha mer av dette. For skal vi unngå krig må vi lære oss å se en sak gjennom motpartens øyne. For en sak har alltid mer enn en side. Läs artikel

 

Krav om et højere forsvarsbudget besvares med ”Lad hende skabe sig”, sorenskafte.com

av
Søren Skafte, Former Permanent Secretary International economy and politics

Danmark er hverken i stand til at forsvare sig militært eller til at levere, hvad vi har lovet den vestlige militære alliance, der udgør hjørnestenen i vores sikkerhed. Og efter flere år med diplomatiske formuleringer og halvkølig stemning har NATO fået nok. […]

Den amerikanske ambassadør i Danmark, Carla Sands, har fulgt op på kritikken. I et indlæg i Berlingske Tidende påpeger hun, at NATO er vores kollektive forsikringspolice og helt afgørende for vores fortsatte tryghed og sikkerhed. Men NATO kan ikke blive ved at være hovedhjørnestenen i vores fælles forsvar, hvis medlemslande som Danmark ikke fuldt ud og i rette tid implementerer alliancens kompatibilitetsmål. […]

Ét er vores internationale forpligtelser, men mindst lige så væsentligt er det, at dansk forsvar har brug for at få tilført flere midler, så vores soldater kan løse deres opgaver for Danmark på betryggende vis.

Vi har kunnet sende uniformeret personel til Afghanistan og Irak, men det er bekymrende, at det hidtidige forsvarsbudget ikke har levnet kræfter til at bidrage tilstrækkeligt til FN’s fredsbevarende operationer. […]

Hvor vi op i 60’erne havde langt over 20.000 værnepligtige, har forsvarsforliget for 2013-2017 fastsat antallet af årligt indkaldte værnepligtige til 4.200, der aftjener i gennemsnit 4 måneder.

I det nye forsvarsforlig er forligspartierne enige om, at bevare og styrke værnepligten og antallet af værnepligtige øges med op til 500 årligt. Som led heri øges antallet af de værnepligtige, der aftjener længere værnepligt end fire måneder. Der skal således indkaldes flere værnepligtige til Den Kongelige Livgarde, værnepligtige til den nye brigades mobiliseringskompagnier, der aftjener værnepligt i otte måneder, og flere værnepligtige til det statslige redningsberedskab. Läs blogginlägg