Månad: februari 2021

Under fem års tid har svensk militär medverkat i en USA-ledd operation för att bekämpa våldsbejakande extremism i Mellanöstern, rapporterar TV4 Nyheterna.

Operationen går under namnet Operation Gallant Phoenix, eller OPG, och har hitintills inte kommunicerats offentligt av Försvarsmakten.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) kallar OPG för ”ett alldeles utmärkt projekt” i en intervju med TV4 Nyheterna :

– Kampen mot al-Qaida och Daesh kan inte på något sätt anses som avslutad. Den här underrättelseinformationen som vi får tillgång till i det här sammanhanget är också något som våra myndigheter har nytta av på hemmaplan, säger Hultqvist.

Hultqvist uppger att Sverige har stabsofficerare placerade i operationen med bas i Jordanien. OPG sjösattes av USA 2015 och förutom Sverige har bland annat Tyskland, Belgien och Nya Zeeland medverkat i operationen. Läs artikel

Når Folketingets partier skal forhandle om en milliardstor investering til forsvaret i Arktis, sker det med USA på sidelinjen.

»Lige nu sidder Folketingets partier og skal starte forhandlingerne på en ny, stor kapacitetspagt til 1,5 mia. kr., og det har jeg en rigtig god dialog med USA om,« siger forsvarsminister Trine Bramsen.

Hun tilføjer, at også Færøerne og Grønland inddrages, og at kontakten til USA skyldes, at »der ikke er grund til, at vi har kapaciteter, der overlapper hinanden«.  Meldingen kommer, samtidig med at den øverste chef for USA’s flådestyrke i Europa, admiral Robert P. Burke, er på rundrejse i rigsfællesskabet for at finde havne, hvor amerikanske flådefartøjer kan anløbe. Tirsdag besøgte han Danmark, onsdag Færøerne, og senere skal han til Grønland. […]

Hos Dansk Folkeparti er man rystet og overrasket.

»Jeg har ikke noget imod, at Nato er med, men det skal ikke være sådan, at USA får en flådebase i Grønland. Udgangspunktet må være, at det er danske skibe, som patruljerer,« siger partiets forsvarsordfører, Søren Espersen. Läs artikel

I början av februari genomförde svenska och franska specialförband en samövning i Norrbotten. I övningen ingick svensk och fransk personal samt en helikopter av typen Gazelle som var baserad på F 21 i Luleå. […]

Verksamheten är en del av det svensk-franska försvarssamarbetet. Liknande övningar har genomförts i flera år och är ett led i att stärka de båda ländernas operativa förmåga. Läs pressmeddelande

Syria said U.S. air strikes against Iranian-backed militias in the east of the country on Friday were a cowardly act and urged President Joe Biden not to follow “the law of the jungle”. […]

The air strikes, early on Friday local time, targeted militia sites on the Syrian side of the Iraqi-Syrian frontier, where groups backed by Iran control an important crossing for weapons, personnel and goods.

Western officials and some Iraqi officials accuse Iranian-backed groups of involvement in deadly rocket attacks on U.S. sites and personnel in Iraq over the last month. Läs artikel

Med hull och hår har Sverige nu kastat sig in i ännu ett krig, den här gången i Mali. Och det handlar precis som i Afghanistan och i Irak inte om att delta i FN:s fredsstyrkor utan att sända svenska soldater i strid under befäl från Nato-länder, i det här fallet Frankrike.

När FN-styrkorna för drygt åtta år sedan lyckades stoppa invaderande islamistiska styrkor i Mali och efter något år skapa mer fredliga förhållanden var de populära hos en stor del av befolkningen. Striderna tog dock inte slut utan har fortsatt och blossat upp i flera områden i nordöstra Mali. Kriget har också medfört allt fler civila offer och även fler stupade franska soldater. Missnöjet med den militära insatsen har därför växt såväl i Mali som i Frankrike. Läs artikel

Bryssel den 26 februari 2021,

[…] Säkerhet och försvar
11. Vi är fortsatt fast beslutna att genomföra den strategiska agendan 2019–2024 genom att  eftersträva ett mer strategiskt tillvägagångssätt och öka EU:s förmåga att agera autonomt. Särskilt beträffande säkerhet och försvar vill vi främja EU:s intressen och värden liksom unionens motståndskraft och beredskap att effektivt möta alla säkerhetshot och säkerhetsutmaningar. Vi bekräftar att EU, mot bakgrund av ökad global instabilitet, behöver
ta ett större ansvar för sin säkerhet.
12. Vi är fast beslutna att ha ett nära samarbete med Nato – med full respekt för de principer som fastställs i fördragen och dem som Europeiska rådet enats om – och att stärka våra partnerskap med FN och viktiga regionala partner. Vi ser fram emot att samarbeta med USA:s nya administration om en kraftfull och ambitiös transatlantisk agenda som inbegriper en tät dialog om säkerhet och försvar. Detta globala samarbete kommer att gagnas av ett starkare EU på området säkerhet och försvar.
13. Betydande steg har tagits för att stärka EU:s säkerhets- och försvarspolitik samt försvars- och säkerhetspolitiska verktyg och instrument. Med sikte på att ytterligare fördjupa säkerhets- och försvarssamarbetet mellan medlemsstaterna, öka försvarsinvesteringarna och stärka den civila
och militära förmågeutvecklingen och den operativa beredskapen inom unionen är vi fast beslutna att göra följande:
• Utveckla unionens civila och militära operativa engagemang, bland annat genom förbättrat styrkebidrag, en effektivare planerings- och ledningsstruktur på EU-nivå samt ett robust genomförande av den europeiska fredsfaciliteten, som skyndsamt bör göras klar att ta i drift. Läs uttalandet

– På personalsidan handlar det om en ökning på nästan 70 procent. Vi planerar att gå från dagens organisation med omkring 60 000 anställda, frivilliga och värnpliktiga, för att runt 2030 vara cirka 100 000, säger överbefälhavare Micael Bydén.

Försvarsmaktens geografiska närvaro i landet ökar också med fem nya regementen och en flygflottilj. Det handlar om K 4 i Arvidsjaur, A 9 i Kristinehamn med Villingsberg som skjutfält, I 21 i Sollefteå med utbildningsdel i Östersund, I 13 i Falun, Amf 4 i Göteborg och F 16 i Uppsala. Läs pressmeddelande

The EU may aspire to “strategic autonomy,” but Friday’s virtual summit of heads of state and government showed leaders experiencing another concept: strategic cacophony.

While the European Council leaders issued an anodyne joint statement insisting the EU would take numerous steps “to take more responsibility for its security,” their meeting reflected a chorus of disagreement. They differed over how much priority to give security and defense issues in the EU framework. They diverged over how closely to align with NATO. And they deviated over how much independence — if any — to seek from the United States, historically the bloc’s closest ally. […]

But some EU leaders, notably French President Emmanuel Macron, insist that strategic autonomy has become an even greater imperative after the last four years in which disagreements with former U.S. President Donald Trump showed that European allies should not rely on the United States for security guarantees.

In an interview with the Financial Times last week, Macron defended his previous criticism of NATO, saying: “Nobody can tell me that today’s NATO is a structure that, in its foundations, is still pertinent. It was founded to face down the Warsaw Pact. There is no more a Warsaw Pact.”

It was a curious reinterpretation of the alliance’s origins, but also reflected a worrisome development for some other European capitals: the president of France, which has EU’s strongest armed forces and is its sole nuclear power after Brexit, seems intent on shaking up both his EU partners and NATO allies. […]

Macron has insisted on pursuing a rapprochement with Russia, which he defended again in a recent speech to the Munich Security Conference, and he has repeatedly been embroiled in tensions with Turkey over Libya and other issues. Macron has complained that other allies refuse to help keep Ankara in line. Läs artikel