Månad: april 2021

[…] I tillegg til den sivile bistanden, har Norge bidratt til Afghan National Army Trust Fund (ANA Trust Fund), et fond som er opprettet for å finansiere det afghanske forsvaret og sikkerhetsstyrker. Ifølge et Nato-dokument fra 2019 var Norges bidrag til fondet på det tidspunktet 102 millioner dollar.

9000 norske soldater har tjenestegjort i Afghanistan. Ti av dem har mistet livet i krigen. […]

Kristian Berg Harpviken, forsker ved fredsforskningsinstituttet Prio, sier til Forsvarets forum at Afghanistan lenge var Forsvarets mest sentrale oppgave.

– I perioden 2002 til 2014 var dette det viktigste Forsvaret gjorde. Man kan spørre seg om det er helt realistisk at ikke mer av Forsvarets utgifter kan knyttes til Afghanistan, sier han. Forskeren mener at Norges engasjement i Afghanistan først og fremst handler om medlemskapet i Nato. […]

Harpviken mener det meste av Norges deltagelse har vært «bidragskrigføring», der det å være med har vært viktigere enn den militære effekten.

– Små land forventes å bidra, slik at man kan sette flest mulig flagg på dokumentene. Det har preget mye av Norges innsats, sier han. […]

– Jeg mener at innsatsen har vært feilslått. Man burde innledet forhandlinger med Taliban med én gang, og man burde trukket seg ut i 2003-2004, før man begynte å tære på gjestfriheten, sier han. Läs  artikel

Pål Jonson och Lotta Olsson, båda moderater, skriver den 12 april på NA Debatt att ett Natomedlemskap stärker Sveriges säkerhet. Detta påstående är vi många som ifrågasätter. På senare tid har flera diskussioner handlat om värdet av den Natooption som många riksdagspartier ställt sig bakom. Den frågan öppnar för ett framtida ställningstagande för ett medlemskap, men innebär inte någon förändring i sak. Sverige är till dess annat beslutats av riksdagen ett militärt alliansfritt land. Jag tillhör dem som är övertygad om att det, i det nuvarande säkerhetspolitiska läget, är det effektivaste sättet att minimera de säkerhetspolitiska riskerna för Sverige.

Sverige och Finland bör fortsätta utgöra en militärt alliansfri zon. Att medverka till att Nato i nya medlemsländer ska kunna fortsätta att flytta sina militära positioner närmare Ryssland riskerar att bli motsatsen till säkerhetsskapande för Sverige. Utplacerade militära resurser i olika former nära den ryska gränsen blir i praktiken nya måltavlor i ett spänt militärt läge. Läs artikel

Former U.S. Secretary of State Henry Kissinger has said that ping-pong diplomacy now reflects hope for the future of China-U.S. ties as the two countries have significant differences on major issues.

”It is that peoples of China and the U.S. can reach an understanding about the importance of the two countries in the world pattern and economy,” he said during a video speech on Saturday at an event in Beijing commemorating the 50th anniversary of ping-pong diplomacy between China and the U.S. Läs artikel

— The United States should ”remain open to a policy of coexistence” with China, former U.S. Secretary of State and long-time diplomat Henry Kissinger said recently in an interview published by Business Insider.

In the interview with Mathias Dopfner, the CEO of Axel Springer, a media and technology company, Kissinger discussed U.S. relations with Europe and China, according to the script posted on Business Insider’s website on Sunday. Noting a prevailing public opinion in the United States that ”our main task is to confront it (China) and to reduce its capacity to be a major country,” Kissinger said, ”China has been a major country for thousands of years. And in different historical epochs. And so, the recovery of China should be not surprising.”

”Its consequences are that America, for the first time in its history, is facing a country of potentially comparable capacities in economics, and with great historic skill in conducting international affairs,” he added. Läs artikel

Etter den storstilte russiske militærøvelsen ved Ukraina, er alle soldater nå tilbake på sine permanente baser, ifølge det russiske militæret. […]

Den russiske forsvarssjefen Valerij Gerasimov oppgir at over 300.000 soldater deltok i øvelsen tidligere i april. Det er nesten en tredel av det russiske forsvarets styrker.

Øvelsen involverte også 35.000 stridsvogner, rundt 900 fly og 180 marinefartøy, sa Gerasimov da han torsdag diskuterte øvelsen med andre forsvarstopper. Vestlige lands har sterkt oppfordret Russland til å trekke styrkene bort fra den ukrainske grensen. Läs artikel

NATO has launched joint military exercises in Albania with thousands of military forces from the United States and other countries in the first such large-scale drills since World War II in the Western Balkans, a U.S. army official said Thursday.

Col. Joseph Scrocca said “a staunch NATO ally since 2009, Albania is a valued security partner — both regionally and globally.”

Albania is playing a critical part in the DEFENDER-Europe 21 exercise with Joint Logistics Over-the-Shore operations taking place “for the first time in Europe since World War II at the Port of Durres,” Scrocca said in an online briefing. Läs artikel

Ryssland genomför utför i enlighet med OSSE:s Wiendokument 2011 en inspektion för ökad tillit och säkerhet ett utvärderingsbesök till Lapplands flygflottilj den 28 april 2021. Utvärderingsgruppen består av tre personer och de har diplomatstatus.

Målsättningen för utvärderingsbesöket är att konstatera huruvida Finlands på Wienfördraget 2011 grundade årliga militära informationsutbytesrapport för Lapplands flygflottiljs del, stämmer överens med de uppgifter som nu förevisas utvärderingsgruppen. Läs pressmeddelande

[…] Then why has his administration made no attempt to reassess the massive modernization of the U.S. nuclear strike force — projected price tag $1.2 trillion — now underway?  Given the actually existing and emerging security challenges facing the United States, do we really need new land-based missiles, long-range bombers, missile-firing submarines, and a new family of “more flexible” warheads?  The answer is no.  […]

What he has done wrong: Other than holding a global zoom call, he does not appear seriously committed to this declaration. His team is doubling down on containing China’s economic, technological, and diplomatic rise through a militarized approach that will ensure that the United States continues to burn a lot more oil and money for war preparations than is advisable. Their approach will exacerbate the threat rather than ameliorate it. […]

On Afghanistan, a withdrawal did not seem to be in the cards. But two months into his presidency, something changed. He ordered the full withdrawal from Afghanistan while sowing the seeds of a broader military disengagement from the Middle East. Iran diplomacy has kicked into full gear and a return to the JCPOA seems within reach. Läs artikel

By bringing the United States’ pointless military campaign in Afghanistan to a close, U.S. President Joe Biden has delivered on his desire to end the “forever wars.” But as Steven Cook pointed out in Foreign Policy last week, the phrase “ending forever wars” offers little guidance for how the United States should now approach key national security issues. To do that, the country needs to draw the right lessons from disappointments of the past 20-plus years and identify the principles and goals that should guide foreign- and national security policy from this point forward.

The past two decades are also a reminder of the problems that ensue when military power is used for the wrong purposes. The United States’ vast military establishment is still very effective at protecting the U.S. homeland and deterring large-scale aggression in areas where the United States has clear strategic interests. It is not very good at running other countries and remaking them in its image. The U.S. Defense Department’s refusal to acknowledge this was part of the problem, but most of the blame lies with politicians who gave them this impossible job. Social engineering in foreign countries is exceptionally difficult—no great power has ever been very good at it—and military force is a blunt instrument that is unsuitable for such a subtle and inherently political task. Läs artikel

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2535 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S).

Pia Steensland (KD) har frågat mig om jag anser att det är av betydelse att regeringen officiellt erkänner folkmordet Seyfo för att förhindra att historien upprepar sig, och när har jag och regeringen i så fall för att avsikt att verkställa riksdagens tillkännagivande i frågan från 2010.

För regeringens del råder ingen tvekan om att det begicks fruktansvärda massövergrepp mot den armeniska folkgruppen och andra minoriteter i det sönderfallande Osmanska riket under tiden för det första världskriget. Omkring en miljon människor beräknas ha blivit offer för massövergreppen. Av dem som överlevde förlorade många familj och anhöriga eller tvingades fly från sina hem. Skildringar från 1915 vittnar om skoningslös grymhet.

Det är viktigt att vi minns och lär oss av de mörka kapitlen i vår historia för att förhindra upprepning av massövergrepp. Frågor om hur en regering bör benämna massövergrepp i det förflutna är komplicerade och innehåller folkrättsliga, konstitutionella, straffrättsliga och politiska aspekter som vi inte kan bortse från. Det är också anledningen till att ytterst få regeringar gör uttalanden om de historiska massövergreppen. Regeringen välkomnar oberoende forskning och initiativ som främjar ökad kunskap om historiska massövergrepp.

Frågan om massövergreppen i det sönderfallande Osmanska riket bör hanteras på ett sätt som främjar dialog. Från regeringens sida är detta arbete på intet sätt avslutat. Regeringen har gett stöd till flera projekt som främjar kunskap och dialog. Ett exempel är vårt stöd till Hrant Dink Foundation, som bland annat har bidragit till att etablera det första armeniska institutet i Turkiet och arbetar för dialog och samförstånd mellan turkar och armenier i landet. Läs protokollet

Björn Söder har frågat mig om jag avser ta initiativ till att avveckla den svenska insatsen inom RSM. Alexandra Anstrell har frågat mig hur det amerikanska tillbakadragandet påverkar den svenska insatsen i Afghanistan. Jag besvarar frågorna samlat.

Grundläggande för den Nato-ledda internationella militära närvaron i Afghanistan har varit att vi gick in tillsammans, genomför justeringar tillsammans och drar oss ur tillsammans. Att Natos militära insats RSM ska avslutas är något som såväl Sverige som övriga bidragsländer haft beredskap för. Tillbakadragandet av den militära insatsen kommer nu att inledas och all personal ingående i insatsen förväntas ha lämnat Afghanistan inom några månader. Tidpunkt och former för avvecklingen av det svenska militära bidraget kommer att ses över av Försvarsmakten, i nära dialog med Nato, USA och övriga partnerländer, med syftet att avvecklingen sker på ett ordnat sätt. Läs  protokollet