Månad: april 2021

Mandag annonserte det russiske forsvarsdepartementet starten på en serie øvelser med den russiske nordflåten. Russerne skal blant annet teste luftvernsystemet Pantsir-S1, øve på å fylle drivstoff på jagerfly i luften og forstyrre signalene til droner under angrep, ifølge nyhetsbyrået AFP.

Øvelsene inkluderer Russlands atomdrevne ubåter. Fredag i forrige uke offentliggjorde det russiske forsvarsdepartementet bilder og video av tre ubåter som bryter seg gjennom isen samtidig. Dette skal ha skjedde i nærheten av Nordpolen.

– Som en del av den arktiske ekspedisjonen, brøt tre atomdrevne ubåter seg opp gjennom isen innenfor en radius på 300 meter. Det er første gang i den russiske marines historie, rapporterte admiral Nikolaj Jevmenov, øverstkommanderende for den russiske marinene, til president Vladimir Putin i en videosamtale, ifølge nyhetsbyrået TASS.[…]

Treningen pågår også enda nærmere grensen mot Norge. I forrige uke deltok mer enn 500 soldater i en øvelse i Petsjenga-dalen, bare 15 kilometer fra norskegrensen, skriver Barents Observer. Ifølge den russiske marinen var det snakk om en taktisk øvelse med enheter fra en egen motorisert riflebrigade fra Nordflåten.

Brigaden øvde med T-80BVM stridsvogner og forskjellige rakett- og missil-systemer. Läs artikel

Representanter från både Washington och Teheran kommer att resa till Wien kommande vecka i ett nästa steg för att diskutera det internationella kärnenergiavtalet, som USA under president Donald Trump hoppade av 2018 för att i stället återinföra sanktioner mot Iran.

Iran, Kina, Ryssland, Frankrike, Tyskland och Storbritannien som alla var parter då överenskommelsen slöts år 2015 höll under fredagen ett videomöte och enades då om mötet i Wien. Även om USA och Iran, enligt diplomater, inte kommer att träffas ansikte mot ansikte i den österrikiska huvudstaden så ses utvecklingen som ett steg framåt.

Kärnenergiavtalet syftar till att förhindra att Iran utvecklar kärnvapen, efter decennier av global rädsla för detta. I utbyte hävdes internationella sanktioner mot Iran. USA:s nytillträdde president Joe Biden har lovat att åter gå med i avtalet, på villkor att Iran först återgår till att följa de överenskommelser som landet stegvis övergett sedan USA drog sig ur. Läs artikel

I myndighetens uppgift ska det ingå att
– identifiera, analysera, och kunna lämna stöd i bemötandet av otillbörlig informationspåverkan och annan vilseledande information som riktas mot Sverige eller svenska intressen,
– sprida kunskap och bidra till befolkningens och berörda aktörers beredskap i fråga om psykologiskt försvar,
– bedriva utbildning och övningsverksamhet inom myndighetens ansvarsområde,
– följa, beställa, kvalitetssäkra och förmedla forskning och annan kunskapsutveckling i frågor som rör psykologiskt försvar,
– verka för samverkan mellan myndigheter och övriga aktörer i det förebyggande arbetet, samt skapa förutsättningar för och bidra till att säkerställa ett samordnat operativt agerande, och
– samarbeta internationellt, i EU och Nato kring frågor som rör psykologiskt försvar. Läs direktivet

De kallades de värsta av de värsta. Och nästan två decennier senare sitter två av de allra första fångarna kvar i lägret som brukar beskrivas som en skamfläck i USA:s historia. Men president Biden kommer att få svårt att stänga Guantánamo, enligt en expert.[…]

Nästan två decennier senare är det omstridda fängelset fortfarande i bruk, trots löften om motsatsen. Under årens lopp spärrades ytterligare 760 män in, varav 40 är kvar. Av dem är nio åtalade eller dömda för krigsbrott, sex är kvar fast de har fått godkänt att lämna lägret medan resten är inlåsta på obestämd tid utan att ha åtalats för brott. […]

Biden har lovat att försöka stänga Guantánamo under sin mandatperiod – men står inför samma juridiska och politiska hinder som satte käppar i hjulet för Obama.

– Det kommer att bli svårt för Biden att lyckas, säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, till TT.

– Grundproblemet är att det finns ett juridiskt limbo kring fångarna och vad man ska göra med dem. Det finns ingen lösning på var de ska flyttas eller vem som ska ta hand om dem. Det påminner lite om situationen med IS-lägren i Syrien. Läs artikel

Iran och flera av de stora världsmakterna kommer att hålla en videokonferens på fredagen.

Detta för att utröna om det finns en väg framåt för att få USA – som inte ska delta i samtalet – att återgå till det så kallade Iranavtalet.

Det var i början av mars som FN:s atomenergiorgan IAEA och Iran planerade ett möte till början av april, och nu är alltså datumet satt till långfredagen 2 april. Det meddelar EU. De som ska delta i videokonferensen är ledare från Iran, Kina, Ryssland, Frankrike, Tyskland och Storbritannien.

Talespersonen Ned Price vid USA:s utrikesdepartement förklarade att ”vi självklart välkomnar detta och ser det som ett positivt drag”.

– Vi är redo att börja återvända till en efterlevnad av våra åtaganden gentemot JCPOA (kärnenergiavtalet) om Iran gör samma sak, sade han på torsdagen.

Tidigare under dagen presenterades också en IAEA-rapport som uppger att Iran har börjat anrika uran med hjälp av ny, avancerad utrustning – en form av centrifug av typen IR-2m. Läs artikel

DIE ZEIT: Stephen Wertheim, President Biden says “America is back”. You as an American historian think this idea is dead wrong – while Franziska Brantner, as a German member of parliament, is relieved to hear the message. What is so wrong about an America that embarks again on common missions with Europe like combatting climate change or countering authoritarian threats?

Stephen Wertheim: There’s nothing wrong with cooperating on common threats like these. I just don’t think that that’s what the United States has mainly been doing in the world for several decades. I worry that “America is back” means a return to the United States putting its global military dominance at the center of its foreign policy. This quest for dominance divides the world into subordinate allies and permanent adversaries.

ZEIT: Franziska Brantner, as a Foreign Policy expert of the Green Party, do you feel that Germany is a “subordinate ally” to the United States?

Franziska Brantner: No. I’m happy that we are an ally again and no longer a foe, as Donald Trump put it. I think Biden has rightly recognized that we face a global competition between democratic and authoritarian forces – between nations, but also within our democracies. Biden acknowledges that we must fight authoritarianism at home and abroad, and that our enemies unfortunately do cooperate quite well.

Wertheim: Sure, the United States should be a reliable partner for countries with common interests and values. But an alliance is about warfighting, not friendship. The United States serves as the military protector of dozens of countries. Countries excluded from those alliances ask themselves: What are these alliances for? Whom do they oppose? That’s part of the difficulty that we have had in relations with Russia. Even worse, intensified military competition with China has the potential to become a kind of Cold War, which could very well escalate into a hot war. That’s why the United States can orchestrate more partnerships by pulling back militarily. Läs hela intervjun

Under 1600- och 1700-talen tog Sverige emot subsidier, alltså ekonomiskt krigsbidrag, från andra stater, särskilt Frankrike. Att detta förekommit är välkänt, däremot inte systemets omfattning.[…]

En ibland bortglömd aspekt av 1600-talets krig var att de var så kostsamma att få stater hade råd eller möjlighet att föra krig på egen hand. Befolkningsrika och potentiellt resursstarka stater som Frankrike, England och Spanien hade trots sina förutsättningar svårt att rekrytera tillräckligt stora arméer för att föra krig på egen hand, och stater med mindre befolkningar och begränsade ekonomiska resurser var i behov av allierade för att kunna föra krig.

Detta faktum gav upphov till vad som kan kallas för ett subsidiesystem och som kom att ha sin höjdpunkt under 1600- och 1700-talen.

Två av de länder som allra mest kom att utnyttja detta, och bli beroende av det, var Frankrike och Sverige. Från 1631 och fram till och med 1796 – totalt 166 år – tog Sverige emot subsidier, alltså ekonomiskt stöd, från Frankrike i genomsnitt mer än vartannat år. Och under några av de perioder då Frankrike inte betalade tog Sverige emot från Storbritannien, Spanien, Nederländerna eller det Osmanska riket. […]

Nästan hundra år senare hade den nesa Sverige ansågs ha utsatts för inte glömts. I sin bok Tankar om krig i gemen och Sweriges krig i synnerhet (1767) konstaterade kommersrådet Anders Nordencrantz att den som i likhet med honom hade läst utdrag ur Samuel von Pufendorfs brandenburgska historia om 1675 års krig kunde »om det wore möjeligt, gråta blod, för den skam, blygd och lidande, Fäderneslandet derföre måste undergå för subsidier«. Den svenska förödmjukelsen av att ha tagit emot subsidier för ett ändamål som slutade i nederlag var, menade Nordencrantz, »så mycket mer frätande som det står Swerige til en blygd i tryckte böcker i ewiga tider«. Läs artikel

 A dream shared by many will finally come to fruition Sunday night when the April 4 anniversary of Dr. King’s murder serves as a springboard for reflection on King’s radical vision for a transformed America. For purposes of the launch, it helps that Sunday also happens to be Easter and the last night of Passover: sacred days that still signify revolutionary hope. Over thirty national faith leaders have signed a statement of support for the project; some of these leaders, like Rev. James M. Lawson, Jr., were close collaborators with King during his lifetime.

What’s called the April 4 Project represents a “beloved community” collaboration among the National Council of Elders, the National Black Justice Coalition, and a host of other justice-oriented organizations. Due to ongoing Covid concerns the event will take place in the form of a webinar, during which a celebrity cast of readers (among them Jane Fonda, Viet Thanh Nguyen, Ibram X. Kendi, Andrew Bacevich, and Bill T. Jones) will present King’s 1967 speech at The Riverside Church—”Beyond Vietnam: A Time to Break Silence.” Afterward,  a panel featuring Bill McKibben, Medea Benjamin, Ash-Lee Henderson, and Corrine Sanchez will discuss the significance of King’s vision for the current moment. Läs artikel

– Vi overtolker mye av det russerne og de natoallierte gjør, sier forsker Per Erik Solli. Nå undersøker han den militære aktiviteten i nord fra 50-tallet og fram til i dag.

Meldinger om militære fly på tokt i Nordområdene kommer tett som hagl. Det skjer samtidig som forholdet mellom Nato og Russland blir surere og surere.

Men ikke alt som skjer er av det negative, ifølge Per Erik Solli. Han er forsker ved universitetet i Bodø, med en fortid som jagerflyger i Luftforsvaret.

– Eksempelvis har både Nato og Russland flydd overvåking langs hverandres grenser i alle år siden krigen. Egentlig bidrar mange av toktene til transparens, og faktisk også stabilitet, ved at vi kikker hverandre i kortene, sier Solli. Läs artikel

– De amerikanske bombeflyene har øvd på rakettangrep mot mål på russisk territorium, sier Dmitrij Litovkin til NRK. Han er tidligere offiser i Den russiske nordflåten og redaktør for den militære utgaven av avisa Nezavisimaja Gazeta.

Russiske myndigheter har tidligere sagt at de ser på den midlertidige stasjoneringen av amerikanske bombefly på Ørland som en provokasjon. […]

Ifølge den russiske militæreksperten kommer nå det russiske svaret på Natos økende aktivitet i nordområdet.

– Vi er nå tilbake til kald krig mellom øst og vest. Det som nå skjer er en demonstrasjon av Russlands styrke og muligheter, sier Litovkin. Läs artikel

När EU:s ledare möttes i torsdags i det Europeiska rådet diskuterades flera initiativ för att utöka unionens oberoende gentemot omvärlden. Regeringens hållning i frågan är tydlig – EU-samarbetet kan och bör stärkas på ett antal områden för att möta framtidens uppgifter. Men politiska initiativ i denna riktning ska bara tas efter noggrant övervägande och bör prövas från fall till fall.

Det senaste i raden av modebegrepp i EU-kretsar går under namnet strategisk autonomi. Termen som sådan har funnits med under en längre tid, men nu – i pandemins kölvatten – har den diskuterats alltmer intensivt. […]

Enkelt uttryckt handlar det om att genom olika politiska initiativ försöka minska Europas beroende av omvärlden, på ett antal områden. Vissa länder, med Frankrike i spetsen, driver frågan på bred front. Det talas om att skapa ett EU som kan vara en egen betydande maktfaktor på den globala arenan, i paritet med USA och Kina.[…]

Genom att slopa kravet på enhällighet inom vissa områden av utrikes­politiken skulle EU kunna agera snabbare och tydligare. Vi behöver också stärka vår förmåga att klara vår egen säkerhet. Men vi får inte glömma att säkerhet inte kan byggas ensidigt. Fördjupade relationer med andra, också utanför EU, är en förutsättning för att vi ska kunna skapa en säker värld – en gemensam säkerhet. Läs artikel