Ryssland ändrar inte postadress, nyhetsbanken.se

Reinhard Krumm, chef för Friedrich-Ebert-Stiftungs kontor i Wien

Ett Europa som vill behålla sin säkerhet måste förhandla med Ryssland. Antagandena som den hittillsvarande politiken grundats på motsvarar inte verkligheten.

Det skriver Reinhard Krumm i Frankfurter Allgemeine Zeitung, ett exempel på hur en viss klarsyn smyger sig in i EU efter snart åtta års försök att isolera Ryssland. Men ännu när man förhoppningar om att kunna använda Ukraina som trumf mot Ryssland.

***

Ryssland ändrar inte sin postadress. Således kommer Tyskland och Europeiska unionen i framtiden inte att ha något annat val än att ha en relation med det största landet på jorden – som en partner, som en konkurrent eller till och med som en motståndare. […]

Det är hög tid att Tyskland och EU äntligen agerar i utrikespolitiken igen, inte bara reagerar. Ju tydligare formuleringen av intressen, som naturligtvis är otänkbar utan värderingar, desto lättare är det att löpande kontrollera och justera processen. Kremls passivitet när det gäller att finna en väg bör motverkas av en gemensam politik baserad på intressen och styrka. Svårt? Ja. Omöjligt? Nej. Läs artikel

Sommarrepris: Den ständigt aktuelle marskalken, Mats Björkenfeldt

Vi återpublicerar här en tidigare artikel.

Gustaf Mannerheim (1867–1951) påstås vara den mest uppburna men också den mest omstridda personen i Finlands 1900-talshistoria. Varför det är så, försöker en av Finlands mest kända historiker Henrik Meinander reda ut i Gustaf Mannerheim, Aristokrat i vadmal, (Lind&Co  2017). Att Mannerheim i högsta grad är aktuell, visas även av att ytterligare en biografi utgavs året innan, av Dag Sebastian Ahlander, som 1989–1992 var generalkonsul i Leningrad: Gustaf Mannerheim, (Historiska Media 2016). Den 4 juni har det gått 150 år sedan Mannerheim föddes.

Läs mer

US-German Agreement On Nord Stream 2 Lacks Substance, Will Hurt Ukraine, urdupoint.com

The US-German deal on the Nord Stream 2 pipeline that will provide natural gas from Russia for German industry is a public relations stunt for the United States and lacks substance, but it will hurt Ukraine, analysts told Sputnik.

The agreement offers the hope of increased US and German investments to Ukraine in order to give the Biden administration a way to say that they are supporting Ukraine, Eurasia Center Vice President Earl Rasmussen told Sputnik.

US officials ”are most likely seeking to calm Ukrainian officials and to find some mechanism that would be a compromise position,” Rasmussen said.

Washington’s relationship with Germany remained far more important than with Ukraine, Rasmussen emphasized.

”Germany is the economic leader in Europe, it has the presence of our military; It is a major trading partner and is an important ally in influencing Europe. Ukraine fills no such needs. It is the most corrupt country and essentially a failed state,” he said.

Washington’s strong support for the post-2014 Maidan coup unstable governments in Kiev have provided no tangible benefits for the United States and have instead generated serious tensions with Russia, Rasmussen pointed out.

”It actually provides little benefit to the United States other than a mechanism to antagonize Russia and slowly degrade Russian influence in the region,” he said. Läs artikel

 

Norske sjømålsmissiler mot Kinas sjøheimevern? steigan.no

Einar Ødegård, oberstløytnant, ute av tjeneste

Overskriften som kan se vanvittig ut er ment som en lyskaster på Kongsberggruppens samarbeid med amerikanske Raython om produksjon av sitt norskutviklede sjømålsmissil Naval Strike Missile (NSM).

USAs Bidenadministrasjon har gjentatte ganger uttalt nødvendigheten av å isolere Kina fra den øvrige verden. Utenriksminister Blinken har brukt ordet ‘coercion’, tvang. Bare en blokade av Kinas utenrikshandel kan oppfylle hensikten med politikernes ordbruk, men den sannhet holdes skjult for allmennheten.  […]

Det amerikanske marinekorpset ønsker å bevise effekten av sin nye taktikk med langtrekkende missiler, der NSM er ett av to våpen. Det andre er amerikanske Tactical Tomahawk Cruise Missile som har større rekkevidde.

Russland og Kina har i mange år hatt i bruk samme prinsipp i sine forsvarsbestrebelser for at flåten kan kontrollere et mindre havområde. […]

Er Kongsberg-gruppen en viktig underleverandør til USAs krigsforberedelser mot Kina?

Forsøk på å antyde mulige situasjoner i en sjøkrig har ingen hensikt. Like vel bør nevnes at i den siste aprilepisoden om Spratly sendte Kina inn en blanding av skip fra sjøheimevernet, kystvakt- og fiskerioppsynsskip og et mindre antall regulære marinefartøyer, alle gruppert om hverandre. Vil det sentrale ildledningssenter for USMCs missiler kunne skille militære mål ut fra de sivile, om en slik sverm skip fra Kina skulle komme mot posisjonene til USMCs missiler?

Ser vi konturen av en mulig krig med store avstandsleverte våpen i begge retninger, og samtidig en annen front med kamp om grupperingsområdene for USMC, for å fjerne den del av trusselen mot kinesiske fartøyer? Läs artikel

Mittens rike – krönika i sommarsol

Anders Björnsson

Framlidne historikern Torkel Jansson brukade, halvt på allvar, halvt på lek, kalla Sverige för ”Mittens rike”. Det var ett smeknamn som kunde ge flera associationer.

I det nordeuropeiska området, särskilt om man räknade de baltiska staterna dit, ligger Sverige i geografiskt centrum. Det är också landet med störst folkmängd och störst ekonomi och störst yta (om man bortser från Grönland som inte ligger i det politiska Norden).

I den systemkonflikt, som länge präglade Europa under 1900-talet, intog Sverige en sorts mellanposition – här etablerades en kompromisskultur med storkapital och organiserad arbetarrörelse i skön samverkan under statligt överinseende. Systemet betecknades stundtals som blandekonomi, någon gång som funktionssocialism. Sverige är också det mest socialdemokratiska av de nordiska länderna.

Sverige valde också att ställa sig vid sidan om striden mellan stormakter – en politik som upprätthölls sedan landets regering ovist tog parti mot Europas herre under de tidiga Napoleonkrigen och riket slets itu. Senare samförstånd – med Ryssland, Frankrike, Tyskland, Amerika – fick aldrig karaktären av formella förbund eller allianser.

Läs mer

Första röret i Nord Stream 2 klart – SVT rapporterar som amerikanska UD vill, nyatider.nu

Redan den 4 juni meddelade Nord Stream 2 att det första röret färdigställts och började fyllas med gas. Tyska rubriker löd ”USA besegrats” eller ”häver sanktionerna”. I svensk systemmedia försökte man den 21 juli hjälpa USA genom att hävda att USA och Tysklands överenskommelse om ledningen nu medger att man återupptar byggandet, trots att ledningen redan börjat användas.

USA lyckades inte stoppa Nord Stream 2, det första röret är klart och fylls med gas, det andra blir klart under augusti. Ställda inför fullbordat faktum lät Biden göra gällande att sanktionerna mot Nord Stream 2 och andra (kommuner, borgmästare, hamnar, byggentreprenörer och privatpersoner) som haft beröring med dem, skulle lyftas. Svenska medier som SVT Nyheter framställer saken som att man enats om ledningens framtid, trots att Nord Stream 2-konsortiet aldrig tagit någon hänsyn till USA:s ageranden och hot. Såväl Nord Stream 2 som ryska entreprenörer förberedde för fortsatt arbete i vintras – helt utan USA:s medgivande. Nord Stream 2 är ett multinationellt bolag och inte alls helägt av Gazprom. Den tyska Förbundsregeringen hade också återkommande deklarerat att Nord Stream 2 är ett helt privat projekt som de inte avsåg att beblanda sig i. Läs artikel

Ending forever wars must include economic warfare, responsiblestatecraft.org

Assal Rad, PhD in Middle Eastern History from the University of California

Sanctions like those imposed on Cuba fail to achieve their stated policy objectives and create misery for millions of innocent people.

Ending endless war has become an ever-present catchphrase, employed by Republicans and Democrats alike, to appeal to the majority of Americans who wish to see an end to ineffective U.S. wars and adventurism across the world, and better use of their hard-earned tax dollars. But, while we may think of war to mean military incursions, bombs and fighting, there is an aspect to U.S. warfare that is too-often absent from the discussion: economic warfare.

We have witnessed the consequences of this omission in recent days in the case of Cuba. Battered by U.S. sanctions and the economic impact of the Covid-19 pandemic, Cuba is facing its worst food shortages in 25 years. Like people anywhere in the world, many Cubans took to the streets to express their frustrations both with their economic plight and to protest their government, which has failed to address their grievances. […]

Although U.S. government officials routinely talk about human rights and a “rules-based international order,” our sanctions policy and unilateral actions in the face of global condemnation undermine those very tenets. In fact, U.N. experts have argued that U.S. sanctions themselves violate “human rights and the norms of international behavior.” Not only do these policies contradict any claim to moral authority, but they also fail to achieve their stated policy objectives, create immeasurable misery for millions of innocent people, and cause instability in the targeted countries. Läs artikel

Moscow’s big plan for trans-Arctic shipping: 2,000 percent growth in 10 years, thebarentsobserver.com

“By 2030, we plan to reach a level of 150 million ton [on the Northern Sea Route], of which 30 million tons will be transit,” First Deputy Prime Minister Andrei Belousov said in a meeting on strategic development and national projects this week.

The online meeting was chaired by Vladimir Putin.

The president is half-way through his latest term and had summoned key government ministers for a status sum-up on his key priorities. Among them is the Northern Sea Route. Putin wants 80 million tons of shipments on the route by 2024, and government ministers are struggling to meet target.

The last years have seen a major increase in Russian Arctic shipping. In 2020, a total of 32,97 million tons of goods were shipped on the route, of which only about 1,3 million tons was transit shiphments. Läs artikel

Iran och Ryssland visar gemensamma muskler i Östersjön, svt.se

Två iranska örlogsfartyg har passerat in i Östersjön på torsdagen, uppger Danmarks försvarskommando till SVT.

Det är första gången Irans marin är i Östersjön så vitt det är känt. Och Ryssland har samtidigt skickat in tre strategiska atomubåtar med kärnvapenkapacitet i Östersjön – vilket aldrig tidigare har hänt.

– Vi kan bekräfta att tre kärnkraftsdrivna ubåtar tidigare i juli seglade genom danska vatten mot Sankt Petersburg, säger Sören Damm Möller Lindhardt vid Danmarks försvarskommando till SVT Nyheter.

Enligt CNN har USA:s försvarsdepartement Pentagon följt de två iranska örlogsfartygen i ungefär två månader. De hade då rundat Godahoppsudden och troddes vara på väg att korsa Atlanten. USA misstänkte först att de skulle leverera iranska vapen till Venezuela. Men sedan bytte de kurs mot Östersjön.

Danmarks försvarskommando bekräftar nu för SVT Nyheter att de iranska fartygen är på plats i Östersjön.

– De iranska fartygen Makran och Sahand korsade de danska sunden igår och befinner sig nu i Östersjön, säger Sören Damm Möller Lindhardt, presstalesperson vid Danmarks försvarskommando till SVT Nyheter. Läs artikel

Beredskapskrediten, riksdagen.se

Svar på skriftlig fråga 2020/21:3349 besvarad av Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Björn Söder har frågat mig vilka skälen är till att beredskapskrediten på 40 miljarder kronor inte har uppräknats, och om jag avser vidta några åtgärder för att beredskapskrediten uppräknas för första gången på över 20 år.

Riksdagen beslutar i statens budget varje år om storleken på beredskapskrediten. Beredskapskrediten ska säkerställa att nödvändig beredskapshöjning inte förhindras eller fördröjs därför att regeringen inte disponerar nödvändiga betalningsmedel. Den ska användas under en övergångsperiod. Därefter återkommer regeringen till riksdagen med redovisning av behovet av medel för den fortsatta verksamheten. Jag ser därför inget behov av att föreslå förändringar i beredskapskreditens nuvarande nivå. Läs svaret

De svenska militära insatserna i Mali, riksdagen.se

Svar på skriftlig fråga 2020/21:3322 besvarad av Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Björn Söder har frågat mig om jag beaktar den tidigare ambassadören i Malis synpunkter i övervägandena om framtiden för Sveriges båda militära insatser i Mali. […]

Sveriges medverkan i internationella militära insatser är en del av den solidariska säkerhetspolitiken och stärker Sveriges bi- och multilaterala försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten, samtidigt som det stärker den svenska nationella säkerheten. Genom vårt deltagande i de internationella militära insatserna i Mali bidrar Sverige till att bekämpa terrorism och skapa stabilitet i regionen.

Regeringen följer utvecklingen i Mali noga. Vi för en nära och kontinuerlig dialog med FN, EU, Frankrike och andra partnerländer om situationen i Mali och förutsättningarna för insatsernas verksamhet. Den övergångsprocess för återgång till folkvalt styre, som man enades om efter militärkuppen i augusti 2020, måste fortsätta. Det är angeläget att konstitutionell ordning och demokratiska institutioner respekteras och att pågående övergångsprocess i Mali baseras på en inkluderande dialog och utmynnar i att demokratiska, fria och rättvisa val genomförs inom överenskommen tidsram. Läs svaret

Nobelstiftelsen måste ­agera mot stortingets makt över fredspriset, dn.se

Fredrik S Heffermehl, advokat och författare

Det råder åter oro kring Nobels fredspris. Nu handlar det om pengar. Den norska priskommittén är inhyst i en vacker historisk byggnad i Oslo som är så dyr att underhålla att Nobelstiftelsen vill sälja den. Den norska kommittén har uppmanat stortinget att ta räkningen och menar att prisets oberoende inte kommer att skadas. Men så enkelt är det inte.

Enligt mina studier är stortingets förhållande till fredspriset en mörk historia om bedrägeri. Priset har aldrig varit oberoende av stortinget. Ett årligt bidrag skulle öka beroendet.

Man måste gå tillbaka till startpunkten, Alfred Nobels avsikt med priset. Den nya vd:n i Nobelstiftelsen, den norska juristen Vidar Helgesen, betonade i en intervju med Sveriges Radios ”Studio Ett” i veckan kärnan i alla Nobelpris: att ­Alfred Nobel ville förändra världen. Inget är viktigare än att få slut på alla krig, men hur bra tillvaratar Nobels stiftelse essensen i uppfinnaren Nobels fredsvision?

Han ville få slut på alla krig genom globalt samarbete och internationell lag. Kärnan i uppfinnarens fredsinnovation, global demilitarisering, nämns uttryckligen i testamentet. Läs artikel