Månad: juli 2021

”Det är för Sverige och övriga EU mycket viktigt att Iran inte lämnar JCPOA. Instex är en viktig del av EU:s gemensamma ansträngningar för att bevara kärnenergiöverenskommelsen.”

Så löd UD:s pressmeddelande den 24 september 2020, som förklarade varför Sverige och Finland just blivit två av de nio statliga aktieägarna i Instex.[…]

Den svenska handeln med Iran har exempelvis nästintill upphört. 2017, innan USA:s uttåg, var Sveriges export till Iran 4,3 miljarder kronor. Förra året uppgick den till ynka 229 miljoner. Så ser det ut runtom i Europa.  Teheran har alltså blivit av med de ekonomiska incitamenten för att följa avtalet.

Ingen bör därmed vara förvånad över uppgifterna om att regimen, nu med den nya ultrakonservativa presidenten Ebrahim Raisi, återupptagit utvecklingen av landets kärnprogram. […]

Här kan faktiskt Sverige göra en insats. Med tanke på våra starka historiska handelsband till Iran, att 100.000 personer med iranskt ursprung bor här och att vi alltså tillhör Instex ägare borde det vara regeringens plikt att se till att Instex börjar fungera som det är tänkt.

Att se till så att svenskar och européer börjar handla med Iran igen. Läs ledaren

Sverige ratificerade konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering 1971. Enligt konventionen ska anslutna stater:
med vederbörligt beaktande av de principer som omfattas av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna – olagligförklara och förbjuda organisationer samt organiserad propaganda och all annan propaganda som främjar och uppmanar till rasdiskriminering, samt förklara deltagande i sådana organisationer eller i sådan verksamhet som brottslig gärning som är straffbar enligt lag.

I stället för att införa sådant förbud ändrade Sverige bestämmelsen om hets mot folkgrupp. Sverige har därefter vid flera tillfällen mottagit påpekanden från den internationella kommittén mot rasdiskriminering om bristen på organisationsförbud i svensk rätt. Sverige har hittills varje gång svarat att man anser sig följa konventionen. Särskilt bestämmelserna om hets mot folkgrupp och olaga diskriminering i brottsbalken (BrB), har Sverige hävdat, gör det i praktiken omöjligt för en rasistisk organisation att verka lagligt i landet. Sverige anser också att konventionen inte ålägger staterna en ovillkorlig plikt att införa organisationsförbud.

Frågan om Sverige ändå borde införa ett sådant organisationsförbud har utretts vid något halvdussin tillfällen. Vid ett tillfälle har lagrådet uttalat att det finns goda skäl för tolkningen att Sverige som ansluten till konventionen måste införa organisationsförbud. Men varje gång har skälen mot förbud ansetts väga tyngre än skälen för ett förbud. Läs artikel

This weekend saw the conclusion of NATO’s Sea Breeze 2021 naval exercise in the Black Sea. According to information released by the Brussels-based alliance, the 13 day exercise included roughly 5,000 troops, 32 ships, 40 aircraft and 18 special operations and dive teams from 32 countries.

The drill commenced only days after the British navy’s HMS Defender was fired upon by Russian aircraft as it made its way through the waters off the coast of Crimea in an ostensible show of support for Ukraine’s territorial sovereignty.

Meantime, Ukrainian, Polish, Lithuanian and American ground forces will convene in western Ukraine for another military exercise. According to Reuters, the drill, “Three Swords-2021,” will involve “more 1,200 servicemen and more than 200 combat vehicles and will last from 17 to 30 July at Yavoriv training ground in Lviv region.”

The center of the action, Yavoriv, is where the US and Ukraine operate a joint military base called the Joint Multinational Training Group-Ukraine base. It might be worth asking: How many Americans know that we have a military base in Ukraine? How many know that American taxpayer dollars account for 90 percent of foreign military aid to Ukraine? Läs artikel

The Afghan peace talks have been faced with a deadlock over the last few months. Violence has remained high in the country in the last two months following the start of the withdrawal of US and coalition forces from Afghanistan. In this interview, TOLOnews’ Yaser Abrar speaks to Zabihullah Mujahid, a spokesman for the Taliban, about a wide range of issues from ongoing conflicts, to the peace process and other current topics. […]

Mr. Mujahid, hello and welcome to the program.
Mujahid: Hello to you and to your listeners and readers and watchers. Thank you for the opportunity.

TOLOnews: You captured the centers of 114 districts in two months. The Pentagon says that it questions your sincerity in the peace process. What is your response?

Mujahid: In the name of Allah… I should say that 125 districts have been captured in two months and are under our control. This progress has not been by force or through war. You are aware that most of them were through the leaving of Kabul administration soldiers’ who moved to quit fighting and join us and we came closer to each other. We can say that in one or one-and-a-half months we had the least casualties, same was for the Kabul administration soldiers because there wasn’t a need for war and all areas were captured automatically and they joined us. This does not mean that it will call into question our will because you are aware that it is 16 months that we had reduced our operations for political matters and we had reduced our operations to 25%, which means that they were reduced by 75%. But despite that, the peace and negotiations process was moving forward slowly and it is slow right now, too; therefore, we could not sit with the other side. Läs intervjun

When the Trump administration indicted WikiLeaks publisher Julian Assange under the infamous 1917 Espionage Act, journalists and other public figures sounded the alarms, warning of a war on the free press.

Biden’s Justice Department has not called off the attack. On the contrary, it is moving full speed ahead with the prosecution. So where is the chorus of voices who denounced the indictments in 2019? They’ve gone quiet this year. Members of Congress have been silent. They should speak up now, as the case hangs in the balance.

The 18-count indictment against Assange, along with a corresponding extradition appeal to the British judiciary, has kept him in prison for nearly two years without trial. A United Nations expert has called the conditions of his imprisonment “psychological torture.”

America’s most prominent organizations concerned with human rights, freedom of the press and civil liberties haven’t lost sight of the threat that this indictment and continued prosecution of Assange pose to fundamental press freedoms. They wrote a letter to the Justice Department in February calling it a “grave threat to press freedom both in the United States and abroad,” which could “jeopardize journalism that is crucial to democracy.”

The signatories to the letter included the American Civil Liberties Union, Human Rights Watch, Amnesty International and the Committee to Protect Journalists. Läs artikel

Sjefen for Etterretningstjenesten, viseadmiral Nils Andreas Stensønes, advarer mot utenlandske forsøk på å påvirke høstens stortingsvalg. I et intervju med Aftenposten sier han at det foreløpig ikke er avdekket signifikante forsøk på å påvirke den politiske situasjonen. Dette kan endre seg når vi kommer nærmere valget, mener Stensønes. Russland og Kina pekes ut som de mest sannsynlige aktørene i forsøk på å blande seg inn i stortingsvalget. […]

Vi står overforen trussel det er all grunn til å ta på alvor. Samtidig er det ikke uviktig hvordan denne håndteres. E- sjef Stensønes har nok rett i at Norges forhold til Nato og USA vil være et mål for påvirkningsoperasjoner. I Aftenposten trekker han fram «diskusjoner om norsk basepolitikk, utplassering av de amerikanske bombeflyene på Sørlandet og det amerikanske marinekorpsets øvelser». E-sjefen sier dette er forsøk på å holde de store allierte ute av Norge.

Denne tilnærmingener uheldig. Her blander e-sjefen sammen legitim og demokratisk debatt med utenlandske påvirkningsoperasjoner. Å være kritisk til at regjeringen uthuler norsk basepolitikk gjennom økt amerikansk tilstedeværelse i Norge, er ikke noe knefall for fremmede makter. Tvert imot er slike synspunkter ofte knyttet til behovet for et sterkere nasjonalt forsvar. Läs ledaren

A total of 184 countries on Wednesday voted in favour of a resolution to demand the end of the US economic blockade on Cuba, for the 29th year in a row, with the United States and Israel voting against.

In the meeting held in-person on Wednesday at UN headquarters in New York, three countries – Colombia, Ukraine, and Brazil – abstained.

With overwhelming backing from the international community, the resolution has been approved ever since 1992 when the General Assembly began to vote annually on the issue, with the sole exception of 2020, due to the restrictions imposed by the COVID-19 pandemic. While the Assembly’s vote carries political weight in terms of international diplomacy, only the US Congress can lift the economic, commercial, and financial embargo in place for five decades.

Cuban Foreign Minister Bruno Rodríguez Parrilla, present during the vote in the General Assembly Hall, said that the blockade was a “massive, flagrant and unacceptable violation of the human rights of the Cuban people”.

He added that the embargo is about ”an economic war of extraterritorial scope against a small country already affected in the recent period by the economic crisis derived from the pandemic”. Mr. Rodriguez estimated 2020 losses to be $9.1 million.

The diplomat said that the sanctions have made it harder for his country to acquire the medical equipment needed to develop COVID-19 vaccines as well as equipment for food production.

”Like the virus, the blockade asphyxiates and kills, it must stop”, he urged. Läs artikel

Fordonet har effektiviserat granatkastarplutonens förmåga att snabbt kunna manövrera som understöd i den mekaniserade striden. Men tidsförhållandena har varit imponerande även i utvecklingen av fordonet. I december 2016 skrevs kontraktet med BAE Systems Hägglunds om utvecklingen av granatkastarpansarbandvagnen. […]

I början av juni genomförde Försvarets materielverk slutleveransen av de totalt 40 vagnar som beställts. Men redan nu pågår en dialog om en utökad beställning för att på sikt täcka arméns tillväxt. Läs pressmeddelande

Det till synes märkliga köpet av USA:s svindyra luftvärnssystem Patriot år 2018 har fått sin förklaring. I försvarsutskottet fick Patriot-förespråkarna nämligen veta att systemet kan kopplas till USA:s robotsköld och bli en del av supermaktens försök att ringa in Ryssland med luftvärnsrobotar. Sverigedemokraterna och svenska folket fick däremot reda på planerna först i tisdags.

När notan för det svenska inköpet av luftvärnssystemet Patriot steg till 25 miljarder och listan med ”svenska” önskemål som skickades till USA inkluderade 200 så kallade PAC3-robotar – som kan skjuta ned ballistiska missiler på 20 kilometers höjd – undrade nog många vad som pågick. Varför behöver Sverige, med sitt enveckasförsvar, ett luftvärn dimensionerat för en ny stormaktstid?

– Fullständigt obegripligt, sade SD:s försvarspolitiker Roger Richtoff då.

Planen var dock inte någon ny stormaktstid, utan att inköpet skulle tjäna amerikanska intressen. USA har först nu berättat att man vill att det svenska systemet ska ingå i supermaktens robotsköld runt Ryssland. I en DN intervju på tisdagen förklarade supermaktens arméchef Christopher Cavoli att en anslutning till robotskölden gör det möjligt att hämta radardata från andra Natoländer och på så vis tidigt angripa ryska missiler. […]

Ingen av de statliga utredningar som föregick affären nämnde robotskölden och kapaciteten att ansluta Patriot-systemet till denna överhuvudtaget, eller ens att dela radardata med andra länder, trots att nästan alla andra tekniska aspekter av systemet avhandlades noga, i synnerhet i luftförsvarsutredningens slutbetänkande. Planerna mörkades dock inte för alla.

Riksdagsledamoten Allan Widman från Nato-lojala Liberalerna bekräftar för DN att politikerna som stöttade beslutet om att köpa in Patriot från USA 2018 fick veta att systemet kunde kopplas till robotskölden. Läs artikel