EU-nämndens uppteckningar den 9 augusti: Den strategiska kompassen, riksdagen.se

Kabinettssekreterare Robert Rydberg:

Omvärldsläget understryker behovet av ett starkt EU som bidrar till att främja fred och säkerhet såväl i vår egen del av världen som globalt. Sverige stöder därför utvecklingen av en tydligare strategisk inriktning för europeiskt säkerhets- och försvarssamarbete genom framtagandet av den strategiska kompassen.

Arbetet med detta instrument utgår från de slutsatser som antogs av rådet i juni 2020 och i maj 2021. Krishantering, motståndskraft, förmågeutveckling och partnerskap står i fokus.

Utrikesministern kommer vid FAC att understryka att man i detta arbete måste utgå från en bred syn på säkerhet och att EU:s mervärde ligger i förmågan att kunna kombinera både militära och civila verktyg. Den strategiska kompassen bör bidra till att stärka EU:s handlingsförmåga som global aktör genom hela konfliktcykeln. Här ingår också genomförandet av agendan för kvinnor, fred och säkerhet.

Regeringen vill även se en närmare samordning mellan den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken samt rättsliga och inrikes frågor.

Sverige anser vidare att den strategiska kompassen bör omfatta både ett förmågeutvecklande och ett insatsfrämjande perspektiv. Pakten för civil GSFP bör genomföras fullt ut och resultat uppnås inom försvarsinitiativen, däribland Pesco, det permanenta strukturerade samarbetet. Läs protokollet

”Talibanerna kan stärkas av IS-dådet”, svd.se

[…] Anders Fänge,Afghanistanexpert och ledamot i Svenska Afghanistankommittén, tror att presidentens tal om vedergällning till stor del är politisk retorik.

– USA har redan övergett Afghanistan. De har beslutat sig för att lämna de så kallade småkrigen i Afghanistan, Irak och Syrien. Det är en återgång till gammal stormaktspolitik där man fokuserar på den stora konkurrenten Kina, och i viss mån Ryssland, säger han till SvD.

En viktig orsak till att det blir svårt för USA att hämnas dådet är att IS Khorasans anhängare är utspridda och svåra att lokalisera.

Han är kritisk mot att majoriteten av mediernas bevakning om Afghanistan de senaste veckorna har handlat om flygplatsen i Kabul. Landet befinner sig i en humanitär katastrof som förvärras av talibanernas övertagande och indragandet av västerländskt bistånd.

Torka, ekonomisk kris och stor spridning av coronaviruset plågar den afghanska befolkningen.

– Ett skolsystem med sju miljoner barn kommer att kollapsa på grund av stoppat bistånd. 200 000 lärare kommer att bli arbetslösa och ungefär lika många inom vården, säger Anders Fänge. Läs artikel

Försvarets ubåtar fem miljarder dyrare: ”Väldigt modernt ubåtssystem”, nyteknik.se

Försvarets Materielverk, FMV, och försvarskoncernen Saab har nu skrivit ett tilläggsavtal för de två toppmoderna ubåtarna av modell A26.

De beställdes 2015. Kostnaden för staten angavs då vara 8,6 miljarder kronor. Ny kontraktssumma är cirka 14 miljarder, enligt ett pressmeddelande från FMV. Samtidigt försenas leveransen till Försvarsmakten och kan nu ske tidigast 2028 och 2029. Därmed sker leveransen flera år senare än tänkt.

Försvarsmakten gör nu en konsekvensanalys av hur förseningarna påverkar försvarsförmågan. […]

Två orsaker nämns som orsak till fördyringen och förseningen av ubåtsprojektet. En är att ytterligare utrustning beställts för att höja ubåtarnas förmåga, som torpeder och smygteknik. En annan är att Kockumsvarvets skick i Karlskrona överskattades när Saab köpte det 2014. […]

Trots fördyringarna och förseningarna så anser försvarsministern att det är strategiskt viktigt att fullfölja ubåtsprojektet.

– Jag ser inte några realistiska alternativ, säger Hultqvist.

Hultqvist pekar på att ubåtarna blir en oerhört viktig tillgång för försvarets underrättelseinhämtning och bekämpning långt utanför svenskt territorialvatten. Läs artikel

US airstrike targets Islamic State member in Afghanistan, apnews.com

Acting swiftly on President Joe Biden’s promise to retaliate for the deadly suicide bombing at Kabul airport, the U.S. military said it used a drone strike to kill a member of the Islamic State group’s Afghanistan affiliate Saturday.

The strike came amid what the White House called indications that IS planned to strike again as the U.S.-led evacuation from Kabul airport moved into its final days. Biden has set Tuesday as his deadline for completing the exit. […]

The airstrike was launched from beyond Afghanistan less than 48 hours after the devastating Kabul attack that killed 13 Americans and scores of Afghans with just days left in a final U.S. withdrawal after 20 years of war. U.S. Central Command provided few details; it said it believed its strike killed no civilians. […]

Central Command said the drone strike was conducted in Nangahar province against an IS member believed to be involved in planning attacks against the United States in Kabul. The strike killed one individual, spokesman Navy Capt. William Urban said. […]

The airstrike came after Biden declared Thursday that perpetrators of the attack would not be able to hide. “We will hunt you down and make you pay,” he said. Pentagon leaders told reporters Friday that they were prepared for whatever retaliatory action the president ordered. Läs artikel

Kabul bombers must be brought ’to justice’: UN Security Council, france24.com

The United Nations Security Council urged the international community to bring the perpetrators and instigators of the twin suicide bombings at Kabul airport to justice, in a joint statement released Friday.

”The members of the Security Council underlined the need to hold perpetrators, organizers, financiers and sponsors of these reprehensible acts of terrorism accountable and bring them to justice,” the statement by the 15-member council said.

”They urged all states, in accordance with their obligations under international law and relevant Security Council resolutions, to cooperate actively with all relevant authorities in this regard,” it added.

Thursday’s blasts, claimed by the Islamic State jihadist group, killed at least 85 people, including 13 US servicemen. Läs artikel

Höjd militär beredskap på västkusten och i Öresund, sverigesradio.se

Det är inte bara på och omkring Gotland som Försvarsmakten stärkt närvaron inför den ryska storövningen Zapad-21.

Den senaste tiden har marina förband från Blekinge också ökat närvaron i Öresundsregionen och på västkusten. Det är korvetter, amfibieförband och landbaserad sjömålsenhet från länet som deltar i förstärkningen.

”Västkusten är viktig för hela Norden med Göteborgs hamn och den intransport av varor som måste ske där oavsett konfliktnivå och sedan infarten via Bälten och Öresund in i Östersjön är centrala och kommer vara ännu mer centrala om det skulle bli en konflikt”, berättar Jimmie Adamsson som är informationschef på Tredje Sjöstridsflottiljen. Läs artikel

Vilka är vi?

Utgivarna

För några dagar sedan blev en av utgivarna tillfrågad av en högt uppsatt medlem av den svenska regeringen vilken organisation, som står bakom vår sajt. Han fick svaret: Det finns ingen organisation. Vi är tre utgivare plus två rådgivare. Vi har ingen ekonomi, inga intäkter – för att täcka utgifter tar vi i förekommande fall ur egen ficka.

Läs mer

Sevmash yard begins construction of two more ballistic missile subs, thebarentsobserver.com

The Sevmash yard by the White Sea now has more than 30,000 employees engaged in the construction of nuclear-powered submarines, mainly the new multi-purpose submarines of the Yasen class and the 4th generation ballistic missile subs of the Borei class.

On Monday, the solemn ceremony for “Dmitry Donskoy” and “Knyaz Potemkin” was attended by both Navy Commander Nikolai Evmenov and Northern Fleet Commander Aleksandr Moiseev. President Vladimir Putin and Defense Minister Sergei Shoigu attended via video-link from the Patriot Park near Moscow. Läs artikel

Slut på operation Barkhane i Mali, myt eller verklighet? lepoint.fr

Boubacar Haidara , forskare vid University of Bordeaux-Montaign och Sékou Amadou Traoré, forskare vid University of Ségou

Google-översatt

[…] Flera maliska orter har utsatts för blockader av samma jihadistgrupper med de konsekvenser som vi känner för befolkningen. Men militär styrka har inte gjort det möjligt att befria en enda från dessa radikala gruppers ok. Därför uppstår frågan: ska vi förbjuda dialog genom ideologi, även om det på sina ställen fortfarande är det enda sättet att lindra tortyr av civilbefolkningen?

Samtidigt kan vi på annat håll, särskilt i Afghanistan , helt klart se  gränserna för  militära insatser . Långt ifrån att sätta de afghanska och maliska fallen på samma nivå skulle vi åtminstone kunna fastställa två paralleller: 1. misslyckande för all militär; 2. intrycket av en fiktiv maktökning hos arméerna i de två länderna, så  drabbade av korruption .

När diskussion är det enda (eller det enda) resultatet, varför förneka det? Många malianer försöker förstå varför Frankrike är emot att de maliska myndigheterna för dialog. […]

Den franska ståndpunkten är desto mer obegriplig eftersom att tala till alla intressenter, inklusive jihadister, är en rekommendation som härrör från den  inkluderande nationella dialogen , som samlade alla de maliska krafterna (religiösa, politiska och civila samhällsaktörer) i december 2019. Fransmännen verkar därför gå emot malianernas vilja, som fortfarande är de första som oroas av säkerhetsfrågorna i deras land. […]

Innebär slutet av Operation Barkhane slutet på den franska militära närvaron i Mali? Verkligheten är att Emmanuel Macrons tillkännagivande långt ifrån innebär ett direkt tillbakadragande av franska styrkor, utan snarare en utveckling mot inrättandet av en europeisk styrka, i detta fall den europeiska insatsstyrkan Takuba., Som redan var konstituerad och 600 stark, varav hälften franska , liksom ester, tjecker, svenskar och italienare. Frankrike bör därför förbli ryggraden. […]

Takuba -styrkan   är en koalition av europeiska specialstyrkor som bildades i juli 2020. Nya europeiska kontingenter förväntas utöka det redan befintliga systemet.

Antalet franska soldater i regionen bör för sin del  på sikt minskas  till 2 500–3 000 man, mot 5 100 idag, och kommer att kretsa kring den europeiska insatsstyrkan Takuba. Två huvuduppdrag tillskrivs denna: ”neutraliseringen och disorganiseringen av de två fiendeorganisationernas överkommando” samt ”stödet till maktökningen för arméerna i regionen”.

Denna omorientering är något förbryllande. Utöver en symbolisk närvaro kan man undra om européerna kommer att ”kasta sig” i den Saheliska kärren vid sidan av Frankrike, vars stagnation inte längre är tveksam. Läs artikel

 

Norsk fregatt fullintegreres med amerikansk skipsstyrke for første gang, forsvaretsforum.no

KNM Fridtjof Nansen seiler mot USA, der hun skal inn under amerikansk kommando og delta i deres operasjoner, som første norske fartøy noensinne. […]

Norske marinefartøy er vant til å øve sammen med USA og andre allierte, men det er første gang en norsk fregatt blir fullt integrert i en hangarskipsstyrke.

– Det som er spesielt denne gangen er at dette ikke er Nato. Det er USA som inviterer utvalgte allierte til å være en integrert del av styrken. Dette er første gang Norge gjør det. Vi har vært med på sertifiseringsøvelsen før, men vi har aldri vært med på selve deployeringen, forklarer Grepne-Takle. Läs artikel

A major oil exploration is going on in Russia’s East Arctic waters, thebarentsobserver.com

The Bavenit on the 22nd of August set out from Murmansk with course for remote east Arctic waters. The ship, one of Russia’s most advanced vessels of the kind, is due to drill the first ever wells in the Laptev Sea.

According to Rosneft, there has never before been drilled a well in the shallow waters of the area. Drill cores from several wells will now help create a geological model of the region and determine the oil and gas potential, the company informs.

Rosneft controls four major license areas in the Laptev Sea; the Khatangsky, Ust-Uleneksky, Pritaymyrsky and Ust-Lensky areas. In addition comes a major license area that stretches north of the New Siberian Islands and into the East Siberian Sea. Läs artikel

Putins mareritt kan gjenoppstå i Afghanistan, nupi.no

Julie Wilhelmsen, seniorforsker

[…] I tråd med denne ambisjonen har Kreml de siste årene hatt jevnlig kontakt med Taliban og presset for en overgangsregjering som «inkluderer alle». De har hatt Kina og Pakistan som støttespillere, ikke USA. Den afghanske presidenten Ashraf Ghani er blitt tilsidesatt i disse forhandlingene.

Russland har forholdt seg til Taliban som en pålitelig aktør. De har forsøkt å få forsikringer om at russiske interesser vil bli tatt hensyn til, og at grenser i Sentral-Asia blir respektert ved en eventuell maktovertagelse.

I dagene etter overtagelsen har Russland prøvd å «normalisere» Taliban, blant annet ved å si at de vil anerkjenne Taliban som Afghanistans legitime statsledere så fort FN gjør det. Samtidig spiller de rollen som ansvarlig leder – ved å påpeke at verdenssamfunnets øyne vil være rettet mot Taliban når det gjelder respekt for menneskerettighetene. […]

Russlands grenser er langt tettere i dag enn på slutten av 90-tallet, og Kreml kontrollerer Tsjetsjenia gjennom Ramzan Kadyrovs jernhånd. Likevel er det ideer og legitimitet som avgjør når undertrykte etniske og religiøse grupper mobiliserer.

Man skal merke seg at mange tsjetsjenere, inkludert Kadyrovs rådgiver for religiøse spørsmål, feiret Talibans overtagelse av Kabul. De så på det som en manifestasjon på frihet fra kolonial overmakt og kontroll over eget territorium. IS tiltrakk seg mange nord-kaukasiske krigere, nettopp fordi det fremsto som en stat der muslimer hadde selvråderett. Läs artikel