Mali’s progress toward elections insufficient, says W. African bloc, reuters.com

West Africa’s main regional bloc said on Tuesday it was concerned Mali’s transitional government has not made sufficient progress toward organising elections in February, as agreed after a military coup last year.

Mali’s transition back to democracy following the August 2020 overthrow of President Ibrahim Boubacar Keita is being closely watched in a region that has experienced four coups since last year, most recently on Sunday in Guinea. read more

After the coup, Mali’s military leaders agreed, under pressure from the Economic Community of West African States (ECOWAS), to an 18-month transition, culminating in presidential and legislative elections in February 2022.

But various electoral deadlines, including the start of updates to voter rolls and the presentation of a new constitution, have not been met. Läs artikel

India Wants to Help Russia Develop Northern Sea Route Into International Trade Artery, highnorthnews.com

Peter B. Danilov, journalist

The Northern Sea Route (NSR) is the shortest sea route between the European part of Russia and the Far East. Russia has over time had high ambitions for the development of the NSR, setting a target on transporting 80 million tonnes along the route by 2024.

”The friendship between Russia and India has passed the test of time. And most recently it was seen in the cooperation against the pandemic, including in vaccines,” said Modi while speaking via video link at the Eastern Economic Forum, held in Vladivostok, Russia on Friday, reported by TASS.

Russia welcomes the interest of other countries in using the Northern Sea Route and is not going to impose any restrictions on them, Russian President Vladimir Putin said at the meeting. Läs artikel

Anatol Lieven On the End in Afghanistan, usrussiaaccord.org

WC: Anatol, thank you for taking the time to talk. Maybe we should begin with some of the basics and then move on from there. Let’s begin with the people who launched the suicide attack on the airport on August 26th. Who is the Islamic State in the Khorasan Province or ISKP?

Anatol Lieven: Well, they are a pretty motley bunch. The first thing to note is that they’re not Arabs. I mean ISKP was not founded by and their leadership is not made up of Arabs who’ve moved to Afghanistan from the Middle East. So they’re not, in that sense, an offshoot of ISIS. Instead, they’re one of these local movements which has taken the name of ISIS.

They’re made up of three main elements. The first are Pakistani, mainly Pashtun militants belonging to the Pakistani Taliban who were driven over the border back into Afghanistan by the Pakistan army when it launched its offensive to crush the rebellion in Pakistan in recent years. The second major element are international fighters in Afghanistan, often from the former Soviet Union: Chechens, Dagestanis, Uzbeks, together with some Arab fighters who fled from Iraq and Syria. The third element are defectors from the Afghan Taliban who defected for one reason or another, sometimes because they were angered by Taliban negotiations with the West or by Taliban promises not to support international jihad.

But the main thing you should know about ISKP is that they are committed to continuing international jihad. They’ve always made that absolutely clear and indeed they have to be because their membership is made up of people who for obvious reasons are committed to continue the terror campaigns in the former Soviet Union and in Pakistan. […]

So, they are a variety of hard men, if you like, who really want to use Afghanistan as a base for international jihad. There has been a very fierce rivalry between ISKP and the Afghan Taliban for power and major battles between them. And in fact when I was last in Afghanistan, I was told that there had been de facto cooperation between the Taliban, the Afghan government forces, and the US Air Force against ISIS. Läs artikel

Zapad-21: The Bear at Sea, cepa.org

While Zapad-21 maneuvers in training areas in Russia and Belarus will garner more attention, the September 10-16 exercise will also include high levels of Russian Navy activity — and close observation by NATO.

The alliance will of course watch Zapad-21 activities on land, sea, and air. Member nations and the NATO Intelligence Enterprise will consume any open source information Russia makes available; those nations bordering Russia and Belarus will listen across the electromagnetic spectrum; Intelligence, Surveillance, and Reconnaissance (ISR) flights will collect material on activities at training ranges from international airspace; and at sea, maritime patrol aircraft and surface ships will keep a close watch on the Russian Navy.

These operations at sea create the possibility of close interactions between NATO and Russian forces, which have to be carefully managed. However, naval operations as they occur from the High North to the Black Sea and the Mediterranean will offer insight into the global, strategic aspects of Russia’s exercise. Läs artikel

DP World Wants to Build Terminal in Vladivostok for Arctic Container Shipping, highnorthnews.com

News and interesting statements from the Eastern Economic Forum, held in Vladivostok, Russia keep coming out.

The latest is that DP World, the Emirati multinational logistics company wants to build a terminal for Arctic container shipping in Vladivostok. The company handles roughly 10 percent of global container traffic.

DP World will carry out a feasibility study with FESCO, Russia’s largest intermodal transport operator on the prospects for developing the Northern Sea Route Into an international trade artery. Läs artikel

Forsvarsministeren advarer mot en «primitiv» forsvarsdebatt, forsvaretsforum.no

Selv om USA investerer millioner av amerikanske dollar på infrastruktur i norske baser, blir det ikke en amerikansk militærbase inne i en norsk, fastslår forsvarsministeren.

…USA har i likhet med Norge behov for et område der de sier «Dette er vårt sensitive utstyr – det må vi få lov til å styre når vi er her.»

– Man innfører et nytt begrep. Det heter omforente områder. Det er en forutsetning for at USA skal investere i infrastruktur i Norge eller et annet land, sier Bakke-Jensen.

Han forteller at det har vært en lang prosess som ledet fram til forslaget som skal bli sendt til høring i løpet av høsten. Det var ikke sånn at Norge godtok alle ønsker fra USA, sier forsvarsministeren. […]

– USA har også sagt at de kan tenke seg å bygge fasiliteter for overvåkningsfly på Evenes. Da må vi ha regulert området på en sånn måte at vi kan ta hensyn til den sivile aktiviteten, den norske aktiviteten, annen alliert aktivitet og USAs aktivitet.

– Har Norge kontroll på hva amerikanerne gjør innenfor de omforente områdene?

– Det er ikke sånn at dette blir et lukket og inngjerdet område. Men USA har i likhet med Norge behov for et område der de sier «Dette er vårt sensitive utstyr – det må vi få lov til å styre når vi er her.».

– De viktigste er likevel at vi blir enige om på hvert enkelt område om hvordan aktiviteten skal reguleres. Läs artikel

VITBOK om Sveriges deltagande i kriget i Afghanistan 2002–2021

Vitbok om Sveriges deltagande i kriget i Afghanistan 2002-2021 av Lars-Gunnar Liljestrand och Stefan Lindgren, båda tidigare ordförande i Föreningen Afghanistansolidaritet.

Förord av Thage  G Peterson, tidigare försvarsminister och riksdagens talman.  Teolog.

Utgiven av allliansfriheten.se

Vitboken finns att läsa här : VITBOK AFGHANISTANKRIGET 2002 2021.

 

Hellre domstol än intervention och krig, hbl.fi

Mikael Böök, pol.mag

”Det är inte bara Kabulregimen som har kollapsat i Afghanistan. Det som har hänt leder hela västvärlden till frågor av mer omfattande och grundläggande natur” sa president Sauli Niinistö på ambassadörsdagarna nyligen. Han fortsatte: Vilken är västvärldens förmåga att främja sina värderingar globalt? Och finns det ens längre vilja till det? Och vad innebär allt detta för världsordningen?

Om vad som hunnit sägas sedan kriget bytte fas skrev Katarina van den Heuvel nyligen i Washington Post: ”I stället för att fokusera på hur USA kom ut ur Afghanistan, vänligen fokusera på hur de kom in” (WP 17.8.21). Det är ett gott råd också till alla de finländska socialdemokrater, gröna, vänsterförbundare och till och med fredsförbundare som under årens lopp har anslutit sig till föreställningen om en välmenande krishanteringsoperation. […]

I artiklar som fokuserade på hur västvärlden kom att anfalla Afghanistan stötte jag på namnet Benjamin Ferencz, säkerligen välbekant åtminstone för äldre specialister på folkrätt och internationell politik.

Ferencz tillbringar när detta skrivs sitt hundraandra levnadsår, veterligen i Florida och är därmed den sista nu levande åklagaren mot nazisternas ledning i Nürnbergrättegångarna efter andra världskriget. […]

Benjamin Ferencz har mycket riktigt hållit fast vid sina principer. Efter beskedet om att US Navy Seals hade skjutit ihjäl Usama bin Ladin i Pakistan i början av maj 2011, meddelade Barack Obama att rättvisa hade skipats. Benjamin Ferencz var inte riktigt av samma åsikt. ”Frågan är i detta fall om det som gjordes var ett legitimt självförsvar,” sade Ferencz. Han ansåg att det hade varit bättre att fånga bin Ladin och skicka honom till domstol. Och 2006, när Saddam Hussein stod inför rätta, sa Ferencz att han var glad, men tillade, att även George W. Bush borde ställas inför rätta. Läs artikel

 

Finland deltar i övningen Joint Protector 21 i Sverige, puolustusvoimat.fi

Finland deltar i den multinationella stabsövningen Joint Protector 21 som Sverige arrangerar 12–26.9.2021 i Älvdalen i Sverige. Övningens leds av Storbritannien. Finlands deltagande i övningen Joint Protector 21 är en del av det multilaterala JEF-försvarssamarbetet (Joint Expeditionary Force) som leds av Storbritannien.

Försvarsmakten deltar i övningen Joint Protector 21 med 14 stabsofficerare från Huvudstaben, inrättningar som är underställda Huvudstaben, Flygvapnet och Försvarshögskolan. Under övningen Joint Protector 21 utvecklas den multilaterala operationsstabens samverkan JEF-länderna emellan. […]

JEF, som leds av Storbritannien, är en multilateral ram inom försvarssamarbete som utgörs av tio länder – Nederländerna, Island, Storbritannien, Lettland, Litauen, Norge, Sverige, Danmark och Estland – som Finland anslöt sig till sommaren 2017. Försvarsministrarna i JEF-länderna utfärdade politisk styrning för verksamheten i juni 2021. Läs pressmeddelande

Läs även kommentar tidigare på den här sajten om Jef.

Utredning och granskning!

Anders Björnsson

Det mesta som har sagts och skrivits om USA:s krig i Afghanistan efter dess avslutande är förvirrat, och det kan inte gärna vara på annat sätt. Det svenska beslutet att gå i krig var viljestyrt. Den förespeglade utredningen om beslutet och dess följdverkningar får inte vara det. Här måste man få fram ett fullgott underlag, och det gäller inte minst de svenska operativa insatserna. En statlig utredning behövs, men det behövs också akademisk forskning. Den forskningen borde ha ett betydande inslag av icke-svensk expertis. Den får inte vara beroende av utsikter om framtida verksamhetsanslag. Den måste vara absolut självständig.

Läs mer

Tarja Halonen om Finlands insatser i Afghanistan: “Informationen brast och vi kunde inte se vad som var viktigt”, svenska.yle.fi

President Tarja Halonen var överbefälhavare för försvaret då Finland skickade de första krishanterarna till Afghanistan för tjugo år sedan. Det var svårt att få tillräckligt med information om läget säger hon, men så är det i konfliktområden. “Det är inte lätt att göra upp en plan eller en strategi.”

Svenska Yle har intervjuat en rad experter som kritiserar Finlands insatser i Afghanistan. Såväl officerare, soldater, fredsbevarare som politiker säger att vi saknade en strategi och att vi inte hade en helhetsbild av läget i landet.

Enligt Tarja Halonen är det lätt att vara efterklok och glömma att krig och konflikter har sin egen dynamik.

– Situationen kan efter en tid se helt annorlunda ut än den gör i början. Det är svårt att göra upp en plan på förhand. […]

Nu i efterhand drar presidenten slutsatsen att den information som nådde henne var rätt knapphändig.

– Jag har en bild av att jag inte var informerad mer än nödvändigt, säger Halonen idag. […]

På tal om att vara efterklok drar sig Halonen också till minnes en pratstund med den ryske presidenten Putin i början av 2000-talet.

– Jag kommer ihåg att jag frågade honom varför de inte var med i Afghanistan. Han svarade att de redan varit där och lärt sig sin läxa. Så fortsatte han med att önska oss lycka till med projektet.

Nu efteråt sett är det något ni kunde ha gjort bättre?

– Jo naturligtvis. Men en människa kan inte göra hemskt mycket. Man måste komma ihåg att var och en måste göra sitt bästa. Hoppas att jag har gjort det. Läs artikel

Klargörande folkrätt av Olivier Corten

Mats Björkenfeldt

Den engelske professorn Nicholas Tsagourias m.fl bok, Regulating the Use of Force in International Law (Edvard Elgar Publishing  2021) har av den svenske folkrättsprofessorn Pål Wrange fått följande lovord:    “ This is a lively, readable and concise account of the regulation of the use of force, bursting with contemporary examples. The use of force is perhaps the most contentious area of international law, its terms being loaded with presuppositions about law, politics and social relations. The authors present the material clearly for our assessment, while their present voice reminds us that there can be no finite answers to these difficult questions.” I den lovprisade boken kan vi bland annat läsa:

“As the UK’s 2013 Legal Memorandum and 2018 Policy Paper demonstrate, humanitarian intervention is permissible only in those circumstances where the international community recognises that a dire humanitarian crisis is occurring, where the intervention is strictly limited to the protection of human rights and where all other means of resolving the crisis have proven unsuccessful.”

Här påstås alltså att så kallad humanitär intervention kan vara i enlighet med folkrätten, utan ett godkännande av FN:s säkerhetsråd. Och stödet är att finna i officiella handlingar från Storbritannien, i vilka man söker rättfärdiga Storbritanniens internationella våldsanvändning. Tilläggas kan att i Ove Brings med flera, däribland Pål Wrange, Sverige och folkrätten (Norstedts juridik 2020, s. 199), talas oklart om att ett ”potentiellt undantag från våldsförbudet, ehuru även det kontroversiellt, är humanitär intervention”.  Vad ”potentiellt undantag” avser är minst sagt oklart. Vi kan dock notera att författarna hänvisar bland annat till Olivier Corten, The Law Against War, i en upplaga från 2010.

Olivier Corten har nu kommit med en ny upplaga av The Law Against War. The Prohibition on the Use of Force in Contemporary International Law (Hart Publishing 2021).

Läs mer