Månad: oktober 2021

Norge undertegnet i Oslo 16. april 2021 en folkerettslig bindende tilleggsavtale om forsvarssamarbeid mellom Norge og USA («Supplementary Defense Cooperation Agreement» (SDCA)), i henhold til kongelig resolusjon av samme dato. USA undertegnet avtalen i Washington D.C. 31. mars 2021. Tilleggsavtalen etablerer et oppdatert rammeverk for amerikansk militær tilstedeværelse på norsk territorium.

Avtalen vurderes som en sak av «særlig stor viktighet», slik at Stortingets samtykke er nødvendig i medhold av Grunnloven § 26 annet ledd. På grunn av dette vil regjeringen i løpet av våren 2022 legge fram en Prop. S om samtykke til inngåelse av avtalen, så vel som en Prop. L med nødvendige lovendringer. Gjennomføring av avtalen i norsk rett krever lov- og forskriftsendringer. Lovendringene foreslås samlet i lov om gjennomføring av tilleggsavtale om forsvarssamarbeid mellom Norge og USA av 16. april 2021. I tillegg foreslås det endring i lov 19. juni 2009 nr. 58 om merverdiavgift. Läs om avtalet

The US Navy set up a new facility in a cave system in northern Norway in October, reflecting the increased focus that the US and its NATO allies have put on the alliance’s northern borders with Russia.

This month, the US Navy announced that Naval Forces Europe and US Navy Expeditionary Medical Support Command had delivered an Expeditionary Medical Facility to a cave system near Bogen Bay in northern Norway, some 100 miles north of the Arctic Circle.

EMFs have many of the same capabilities as a modern hospital and can be deployed on short notice, according to Lt. Cmdr. Michael Lucas, director of operations for US Navy Expeditionary Medical Support Command.

Norwegian caves are ”an excellent storage solution” that allow for quickly stowing and deploying the EMF, and Civil Engineering Support Equipment already in them will support the EMF, Lucas said in a press release. Läs artikel

– Herr president, det förflutna är en tung börda som vi tvingas bära än i dag. . . Jag bjuder in er, här och nu, för att be om ursäkt till den afrikanska kontinenten.

Den senegalesiska aktivisten Cheikh Falls uppmaning till Frankrikes president Emmanuel Macron den 8 oktober möttes av applåder från de cirka 3 000 åhörare, främst unga afrikaner, som samlats i Montpellier.

Mötet, kallat ”Nouveau sommet Africa-France”, liknade inte något av de regelbundna toppmöten som Frankrike hållit med Afrika de senaste årtiondena. I stället för statschefer träffade Macron unga afrikanska aktivister, entreprenörer och intellektuella som inte skrädde orden i sin kritik mot Frankrikes inflytande på kontinenten. Läs artikel

Är Finland längre en öppen västerländsk demokrati? Just nu tycks myndigheterna gå in för ett försök att kriminalisera ansvarsfull, journalistisk granskning som utförs i syfte att driva en sund samhällsdebatt.

Åtalet mot de tre journalisterna vid Helsingin Sanomat kommer efter en artikel om Försvarsmaktens signalunderrättelsecenter i Tikkakoski som publicerades i december 2017.

Försvarsmakten polisanmälde artikeln för att den ska ha innehållit hemligstämplade underrättelseuppgifter.

Åklagaren har nu beslutat att väcka åtal mot tre journalister vid tidningen. Åtalet gäller röjande av statshemlighet och försök till röjande av statshemlighet. Röjande av statshemlighet kan leda till fängelse i minst fyra månader och högst fyra år.

De tre journalisterna förnekar brott. […]

I en kommentar till åklagarens beslut säger Kaius Niemi att åtalet äventyrar pressfriheten i Finland.

”Vi är mycket besvikna och oroade över att tre av våra journalister hotas av fängelsestraff i ett land som Finland. De har inte avslöjat hemliga uppgifter. Alla uppgifter som HS har publicerat går att finna i offentliga källor”, säger Helsingin Sanomats chefredaktör i ett uttalande. Läs artikel

[…] The Presidents recognize the importance of robust collaboration in the Indo-Pacific, particularly given growing economic and strategic challenges there. The United States welcomes France’s enduring role as an Indo-Pacific partner, whose long-standing commitment, geography, and military capabilities based throughout the region make it a key contributor and security provider to a free and open Indo-Pacific. […]

As France and other European nations increase their air and maritime deployments in the region, the United States intends to increase its support and material contributions to these deployments. […]

As conveyed in the September 22 Joint Statement between the Presidents, the United States and France will increase their cooperation in the Sahel. Accordingly, the U.S. has committed additional assets in the Sahel to support counterterrorism efforts led by France and other European states. The two Presidents have charged their teams with intensifying bilateral consultations – complemented by their respective ongoing collaboration with African states and organizations, as well as other European partners – with a view toward supporting a holistic and sustainable approach to the region. In addition, France and the United States will look for ways to strengthen multilateral support for the G5 Sahel, its member states, and MINUSMA. Läs uttalande

Förvandlingen från ”polistrupper” i bataljonstorlek i internationella insatser mot en lågteknologisk motståndare till en försvarsmakt, som helt själv möter en högteknologisk motståndare i brigadstrid på slagfältet var svårare i verkligheten än i tanken. […]

Vägvalet står inte mellan att ha en långsamt mobiliserad mekaniserad värnpliktsarmé med många små utbildningsorter, men som aldrig hinner till slagfältet innan striden är över, eller en liten stående armé med gripbara förband som inte orkar strida mer än en vecka. Kriget i Ukraina som pågått i sju år visar att vi måste klara båda sakerna. En snabbrörlig Försvarsmakt med gripbara förband som skapar tid och handlingsutrymme för uthållighet och volym. Läs ledaren

Justitieutskottets betänkande 2021/22:JuU4

Regeringen har föreslagit att så kallat aggressionsbrott kriminaliseras i svensk rätt och att Sverige samtidigt godkänner de ändrade regler som bland annat ger Internationella brottmålsdomstolen rätt att döma för det brottet. Aggressionsbrott avser det individuella ansvar som personer i ledande ställning har för en stats användning av våld mot en annan stat. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Beslutet innebär att straffet för aggressionsbrott i Sverige ska vara fängelse på viss tid, då lägst fyra och högst arton år, eller på livstid. Det är samma straffskala som för exempelvis folkmord. Dessutom ska reglerna i brottsbalken förtydligas och moderniseras när det gäller vilken omfattning svenska domstolar är behöriga att döma för brott utförda i eller utanför Sverige.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022. Läs pressmeddelande

Diplomater fra Norge møtte denne uken representanter fra Taliban i Doha til samtaler om fred, stabilitet og humanitær bistand til Afghanistan.

Taliban, som i nær 20 år kjempet mot Norge og andre Nato-land i Afghanistan, takket Norge for innsatsen for fred i landet, skriver Taliban-talsmann Abdul Qakhar Balkhi på Twitter.

– Formålet var først og fremst å diskutere den kritiske humanitære situasjonen for det afghanske folk, og å snakke med dem om vår sterke bekymring for afghanske kvinner og jenters rett til utdannelse og arbeid, skriver han til VG.

Thune sier det ennå ikke er avgjort om Norge skal gjenåpne ambassaden i Kabul, som ble evakuert kort tid før Taliban tok makta. Läs artikel

A Chinese envoy on Thursday called on the International Court of Justice (ICJ) to play a unique role in safeguarding multilateralism and promoting international rule of law.

With 75 years of experience, the ICJ has been broadly recognized by the international community and has become the most authoritative and influential international judicial institution in the world, said Geng Shuang, China’s deputy permanent representative to the United Nations.

”As the main judicial organ of the United Nations, the ICJ has a lofty mission in safeguarding multilateralism and promoting international rule of law. It should continue to perform its duties faithfully and play an important and unique role in this regard,” he told the UN General Assembly, which heard the ICJ’s annual report. […]

In the past 75 years, the ICJ has worked in accordance with the UN Charter and the ICJ Statute, accepted 154 cases and issued 28 advisory opinions on important areas of international law, including territorial sovereignty, maritime delimitation, unilateral sanctions, decolonization, non-use of force, diplomatic and consular relations. It has made great contributions to the interpretation and application of international law, and has played an active role in the peaceful settlement of international disputes and the maintenance of international peace and security, he said. Läs artikel

När vi letar efter svaret måste vi först konstatera att Sverige har inga direkta säkerhetspolitiska intressen att bevaka i landet. Inte heller föreligger de inrikespolitiska spelmöjligheter som underbyggde vårt beslut att skicka trupp till Afghanistan. Terrordådet i New York 11 september 2001 öppnade för att aktivera paragraf 5 i Nato-stadgan, som fastslår skyldigheten för länderna att stödja en angripen medlemsnation. […]

Frågan är dock varför vi sänder 150 av våra bästa soldater till att strida direkt integrerade i den franska nationella styrkan Task Force Takuba. Svenskarnas betydelse för Frankrikes speglas nu i det förvånande beslutet att från november acceptera en svensk som chef för Takuba. Jag förmodar att hans stab blir nästan helt fransk, och att hans reella möjligheter att styra förbandet då begränsas. Men ändå – inte sedan ”Royal Suèdois” (Ett franskt regemente på1700-talet där flertalet officerare var svenskar) har vi spelat en sådan roll i det franska försvaret som den vi nu intar. Den förre franske försvarsministern prisade vältaligt de svenska insatserna och den nuvarande har nyligen träffat vår egen minister, Peter Hultqvist. Läs artikel