Øvelsen i Taiwanstredet er et nødvendig tiltak for å ivareta nasjonal suverenitet, heter det i en uttalelse fra forsvarsdepartementet i Beijing tirsdag.
Månad: november 2021
Folkrätt, alliansfrihet och försvar på s-kongressen
I motionsfloden till den nyss avslutande socialdemokratiska partikongressen fanns många motioner som ställde sig bakom respekt för folkrätt, bevarad alliansfrihet och nej till fortsatt närmande till Nato.
Även om de flesta motionerna avslogs visar de på en stark opinion bland socialdemokraterna.
Finspångs arbetarkommun hade motionerat om granskning av Sveriges deltagande Libyenkriget 2011.
Arbetarkommunen ville att regeringen tillsätter en oberoende kommission för att utreda Sveriges roll i den internationella militära insatsen i Libyen och att klarlägga misstankarna om folkrättsbrott.
Motionärerna skriver: ”Man var delaktig i det, som många menar, folkrättsstridiga ingripande att störta regeringen i Libyen. Man bidrog till de konsekvenser som uppstod efter interventionen men man har inte reflekterat sin roll. Till skillnad från Sverige har bland annat Storbritannien gjort en utredning som kom med allvarlig kritik.” Det behövs svar, hävdar motionärerna, vidare ”för att Sverige med en trovärdighet fortsättningsvis ska kunna kallas en humanitär makt och en neutral stat som inte går i ledband för andra länders geopolitiska ambitioner”.
Regeringen vänder FRA-lagen mot svenskar, timbro.se
Den nionde november ska den nya FRA-lagen behandlas i riksdagens försvarsutskott. Något större intresse för att diskutera frågorna finns dock inte – varken från regeringens sida eller från oppositionens. Till skillnad från 2008 finns inte heller några riksdagspartier som motsätter sig förslaget.
Den som minns FRA-debatten borde vara förvånad över detta. För vad är det som hänt sedan dess? I princip allt det som kritikerna varnade för har besannats. Dels har Europadomstolen funnit att lagen stred mot Europakonventionen. Dels har de spärrar och restriktioner som det folkliga motståndet resulterade i efterhand plockats bort.
När lagen antogs begränsades (officiellt: det fanns genom undantaget för ”den tekniska utvecklingsverksamheten” dock ett kryphål stort nog att driva en elefanthjord igenom) både vilka som skulle kunna få ta del av övervakningsdata och vilken data som fick samlas in – och från vem. Exempelvis skulle FRA inte få avlyssna vanliga svenskar. Främmande makt skulle inte heller få tillgång till övervakningsdata. Läs artikel
Third Committee Approves 11 Drafts Covering Use of Mercenaries, Women in Rural Areas, Unilateral Coercive Measures amid Sparring over Right to Food ,un.org
[…] In one of seven recorded votes taken throughout the day, the Committee approved a draft on unilateral coercive measures, which would have the Assembly strongly object to the extraterritorial nature of these measures, which threaten the sovereignty of States. Passed by a recorded vote of 124 in favour to 54 against, with 0 abstentions, it would have the Assembly urge the Human Rights Council to fully consider the negative impact of such measures in the implementation of the right to development.
Before the vote, the United States representative stressed that sanctions do not undermine respect for human rights. She placed blame instead on those who commit rights violations. Describing sanctions as an effective tool for promoting peace and countering terrorism, she said the draft undermines the international community’s ability to respond to violations and abuses.
Expressing a different view, Venezuela’s representative, on behalf of the Group of Friends, pointed to the negative impact of sanctions on the enjoyment of all human rights, including the right to development. These illegal measures represent a massive violation of human rights, he asserted. Läs referat
Julian Assange får årets Dr. Karl Renner Solidaritetspris, ots.at
Google-översatt.
Prisutdelningen kommer att äga rum i december 2021 i Wien
Den australiensiske journalisten Julian Assange tar emot årets Dr. Karl Renner Solidaritetspris. Priset delas ut av Austrian Journalists Club (ÖJC). Tidigare vinnare var journalisterna Deniz Yücel, Meşale Tolu och Max Zirngast.
Julian Assange har avslöjat flera amerikanska krigsförbrytelser i Irak med internetplattformen WikiLeaks och avslöjat korruption och partiskhet inom det styrande organet för det demokratiska partiet i USA med e-postläckan från DNC. USA vill att journalisten ska utlämnas. Han har suttit fängslad under omänskliga förhållanden i två år i det brittiska högsta säkerhetsfängelset HMP Belmarsh (London) utan att ha blivit dömd. Om Assange utlämnas och döms i USA riskerar Assange 175 års fängelse. FN:s specialrapportör för tortyr, prof. Nils Melzer, uttalade i en intervju efter domstolsförhandlingen: ”Om Julian Assange dör kommer han att ha torterats till döds.” Läs artikel
Första KFÖ:n efter coronauppehållet, hemvarnet.se
Det Gotländska Hemvärnet övade under sin KFÖ tillsammans med amerikanska soldater, tillhörande specialförband.
Den Gotländska Hemvärnsbataljonen genomförde i månadsskiftet den första KFÖ’n sedan Coronauppehållet. Alla kände sig lite ringrostiga men taggade inför övningen. De hade nämligen fått möjligheten att öva tillsammans med amerikanska specialförband. Övningen ingick som ett led i det partnerskap som Sverige och USA undertecknade 2016 om försvarspolitiskt samarbete. Vi kan lära mycket av varandra då vi har olika erfarenheter och kunskaper om exempelvis terräng och motståndare.
Vilka förberedelser man kan tänka på och hur en motståndare ofta planerar.
Alla funktioner fick möjlighet att öva tillsammans något som alltid är värdefullt. Man får se var det fungerar bra och på vad som behöver övas mer. Efter avslutad övning var det en hel del trötta soldater som åkte hem, med många nya erfarenheter och insikter i packningen. Läs artikel
Er Sverige litt gravid med et Nato-medlemskap? forsvaretsforum.no
Noen ganger er kun ett ord nok til å skape uklarhet. Det gjelder også i svensk forsvars- og sikkerhetspolitikk. Under helgens landsmøte i Göteborg sto partiledelsen bak formuleringen «Samarbetet inom EU och med Nato ska fördjupas». Da er det ikke overraskende at et klart flertall stemte for.
Det er imidlertid verd å merke seg det store mindretallet som ville stryke formuleringen. Ikke minst fordi forsvarsminister Hultqvist la all sin tyngde, engasjement og prestisje i at det ikke på noen måte kan oppfattes som et steg mot at Sverige skal bli Nato-medlem.
Fra flere deler av landet, blant annet Skåne og Stockholm, ble det uttrykt stor uro. Mange mener at et «dypere» Nato-samarbeid ikke øker tryggheten for Sverige. Flere spørsmål fikk ikke svar, for eksempel om et «dypere samarbeid» omfatter informasjonsutveksling med Tyrkia. […]
Salen lo og klappet da han konkluderte med at «enten er man gravid eller så er man det ikke».
Men er vi egentlig vitne til en politisk-hormonell ubalanse? Nesten ett hundre landsmøtedelegater opplever en reell frykt for at partiledelsen går svanger med et Nato-medlemskap.
Rundt om i Sverige merker man seg politiske ledere i regjering og riksdag som endrer klare standpunkt. Moderaternas leder Ulf Kristersson skulle verken samtale, samarbeide eller kompromisse med Sverigedemokraterna. Nå vil han bli statsminister med støtte fra dem. Stefan Löfven sa klart at han ville lede Socialdemokraterna ved valget neste år. Nå blir det en annen. […]
Debatten om Sveriges Nato-tilknytning viste at partiledelsen heller ikke kan ta tilliten fra egne tillitsvalgte som en selvfølge. Läs artikel
General Kivinen: Finlands försvar skall svara mot verksamhetsomgivningens krav och utveckling, puolustusvoimat.fi
Enligt Försvarsmaktens kommendör, general Timo Kivinen svarar Finland på varje utnyttjande av militär kraft, och förebygger hot om det, genom en tillräcklig militär prestationsförmåga, försvarsvilja och samhällets förmåga att stöda försvaret med alla medel.
Syftet med Försvarsmaktens dagliga verksamhet och utvecklingsarbete är att vi kan förebygga en militär kris på finländskt område. Det här betyder en fortlöpande förmåga att trygga och försvara den territoriella integriteten, beredskapsenheter färdiga att agera, avståndsverkande tröskelarrangemang, samt ett helhetsinriktat territorialförsvar som bygger på en bred reserv, konstaterade general Kivinen på den 238:nde nationella Försvarskursen måndagen den 8 november 2021. Läs talet
The perturbing silence surrounding the case of Julian Assange, euractiv.com
Since its foundation, Wikileaks has been a thorn in the side of powerful US agencies.
It caused red faces in Washington by publishing a manual on the operation of the Guantanamo detention centre in 2007. In April 2010, Wikileaks won global recognition by releasing shocking video footage of an attack by US helicopters in Baghdad that killed civilians, including two Reuters staff members.
Later in 2010, Wikileaks published an extensive cache of material relating to US conduct in Afghanistan. Iraq, material on Guantánamo, and US diplomatic cables from US Army intelligence Chelsea Manning.
The document release infuriated US agencies. A grand jury held closed hearings as to whether Assange and Wikileaks should face charges under the Espionage Act and the Obama administration held its hand. It took the view that if Assange were charged, a precedent would be set impacting traditional media that made revelations based on leaks bringing political blowback. […]
When Wikileaks released the documents from Chelsea Manning, Assange, an Australian national, was operating in Europe. The release of the material was not challenged in Europe. No European prosecution agency charged Wikileaks or Assange with breaking any law in Europe. The US action against Assange is a sinister extension of US extraterritorial reach.
The lack of any significant push back within Europe against Assange’s prosecution is a disturbing example of the powerlessness noted by SWP in its 2019 report.
The European Convention on Human Rights and the Charter of Fundamental Rights of the European Union commit to protecting media freedom. The perturbing silence on the Assange case raises questions as to how seriously that commitment is taken. Läs artikel
SAKs skolor för flickor över årskurs 6 är öppna igen, sak.se
Alla skolor som drivs av Svenska Afghanistankommittén, SAK, för flickor på högstadie- och gymnasienivå är öppna igen sedan slutet av oktober. Skolorna har öppnat gradvis under de senaste sex veckorna, medan många andra skolor för tonårsflickor runt om i landet förblivit stängda.
– Det glädjer oss att flickor i våra skolor har kunnat gå tillbaka till skolan. Men det är oacceptabelt att så många andra flickor i landet fortfarande nekas sin rätt till utbildning, säger Andreas Stefansson, SAKs generalsekreterare. […]
SAK har omkring 100 000 elever i sina skolor från årskurs 1 till 12. Runt 60 procent av eleverna är flickor. Läs nyhetsbrevet
Grannar agerar när val i Mali dröjer, aftonbladet.se
Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap (Ecowas) inför sanktioner mot ledarskapet i Mali. Det sittande styret tog makten i en kupp i maj och skjuter planer på ett demokratiskt val framför sig.
Översten och tidigare vicepresidenten Assimi Goïta leder ett slags övergångsregering i Mali. Han har lovat Ecowas, den stora maktfaktorn i Västafrika, att landet åter ska bli en demokrati. Läs artikel
S skjuter fram beslut om FN:s kärnvapenförbud, aftonbladet.se
I juli 2017 röstade 122 av FN:s länder för ett globalt förbud mot kärnvapen, däribland Sverige. Frågan har därefter varit om Sverige ska skriva under konventionen.
Tidigare utrikesminister Margot Wallström sade att målet var att ansluta sig till konventionen men att den först måste analyseras ”ur samarbets- och folkrättslig synpunkt”. Det ledde till reaktioner från bland andra USA, som i ett brev till försvarsminister Peter Hultqvist varnade för att försvarssamarbetet mellan länderna skulle kunna försvåras om Sverige ansluter sig.
Nu har frågan om kärnvapenkonventionen tagits upp på Socialdemokraternas kongress i Göteborg, och trots tryck från vissa ombud vann partistyrelsens linje.
”Som observatör till FN:s förbud mot kärnvapen ska Sverige bidra till att konventionen utvecklas och förtydligas. Målet är att Sverige ska ansluta sig”, står det nu. Det som lades till var att konventionen ska förtydligas. På en pressträff förklarade nuvarande utrikesminister Ann Linde vad det innebär:
– Det har handlat om frågor om verifikation, var kärnvapen finns, definitioner, vad som ska ingå, men också förhållandet till icke-spridningsavtalet.
– Den här konventionen togs fram väldigt snabbt och vi ansåg inte att den var färdig att skriva under, säger Ann Linde.
Hon kan inte svara på om andra länder kan acceptera ett tydliggörande av konventionen eftersom frågan inte diskuterats.Ett första möte planeras till i mars. Linde har nu skickat in ett formellt brev om att Sverige ska bli observatör. Vilken tidshorisont som avses med att Sverige nu ska ha som mål att ansluta sig kan inte Linde svara på.– Sådant där vet man ju aldrig. Läs artikel