Månad: december 2021

The Ministry of Defense has already started to build facilities for the Northern Fleet for storing and handling of the navy’s new advanced Tsirkon missile, Izvestia reports on Tuesday.

It is the Northern Fleet’s importance that is the reason for giving priority over the three other fleets; the Baltic, Black Sea and Pacific.

“The choice of the Northern Fleet is not accidental,” says military expert Dmitry Boltenkov to Izvestia. “It plays an important role in the Russian defense doctrine,” he says and points to the Northern Fleet’s tasks of retaliating against a potential aggressor, conducting air-, sea- and submarine operations in the Atlantic, Arctic and other oceans.

Also, the Barents- and White Seas are the waters where the Tsirkon missile is being tested. Läs artikel

Under-Secretary-General Rosemary DiCarlo briefed ambassadors on developments surrounding the Joint Comprehensive Plan of Action (JCPOA), which sets out rules for international monitoring of the country’s nuclear programme.

Iran signed the JCPOA in 2015 alongside China, France, Russia, the United Kingdom and the United States, together with Germany and the European Union.

Negotiations are underway in Vienna to revive the deal after the US pulled out in 2018 under the Trump administration.

“In recent days, both Iran and the United States have again affirmed their seriousness in seeking to return to full implementation of the JCPOA,” Ms. DiCarlo told the Council.

“The Secretary-General is encouraged by these pledges and calls on both countries to expeditiously translate these commitments into a mutually acceptable agreement.”

Ms. DiCarlo recalled that the JCPOA is widely regarded as a cornerstone of nuclear non-proliferation, and an example of what dialogue and diplomacy can achieve.

A Security Council resolution endorses the deal, and guarantees that the International Atomic Energy Agency (IAEA) will have regular access to Iran’s nuclear programme.

“The Secretary-General hopes that in their current negotiations, the United States and the Islamic Republic of Iran will mobilize the same spirit and commitment that resulted in the JCPOA. There is simply no viable alternative to the full and effective implementation of the Plan and the resolution,” she stressed.

In this regard, Ms. DiCarlo said that alongside the UN chief, she appealed to the US to lift or waive sanctions against Iran, as outlined in the plan, and extend waivers regarding oil trade with the country. Läs referat från säkerhetsrådets möte

Försvarsmaktens truppförband hemförlovar 7 887 beväringar på torsdagen den 16 december. Av dem är 272 kvinnor. Under 2021 har ett rekordstort antal kvinnor utbildats för reserven – sammanlagt 885.

Antalet kvinnor som söker till frivillig militärtjänst har ökat under de senaste åren, 2021 sökte ett rekordstort antal, totalt 1 675 kvinnor. Försvarsmakten är nöjd med att även antalet kvinnor som slutfört tjänstgöringen har vuxit stadigt under de senaste åren (2021: 885, 2020: 844, 2019: 840). Läs pressmeddelande

I samband med att Peter Hultqvist tog emot Ukrainas nya försvarsminister, Oleksii Reznikov, undertecknades ett nytt avtal om försvarssamarbete mellan länderna. De båda försvarsministrarna diskuterade flera angelägna frågor, bland annat den allvarliga säkerhetssituationen vid Ukrainas gräns mot Ryssland. […]

I det nya avtalet om bilateralt försvarssamarbete mellan Sverige och Ukraina, som ersätter ett tidigare protokoll från 2001, ingår bland annat informationsutbyte och samarbete kring utbildning av militärer.

– Ukrainas folk behöver vår solidaritet och ska självständigt kunna välja sitt lands säkerhetspolitiska framtid. Vårt mål är att skapa fred och stabilitet tillsammans, säger Peter Hultqvist. Läs pressmeddelande

Regeringen beslutade den 15 november 2001 att underteckna protokollet.
Protokollet trädde i kraft vid undertecknandet.
Den på ukrainska avfattade texten finns tillgänglig på Utrikesdepartementet, Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (FMR).

Sveriges regering och Ukrainas ministerkabinett, vilka fortsättningsvis benämns Parterna, har – vägledda av målen och principerna i Förenta
Nationernas stadga, villkoren i Helsingforsakten, Parisstadgan samt andra OSSE-dokument, – beaktande det militära samarbetets positiva
roll som en viktig faktor i utvecklandet av relationerna mellan länderna, – strävande efter en utveckling av ett långsiktigt bilateralt samarbete på försvarsområdet grundat på förtroende och respekt, enats om följande:
1. Parterna avser inleda och utveckla ett försvarsrelaterat samarbete inom främst följande verksamhetsområden:
– verkställande av OSSE-beslut av gemensamt
intresse inklusive frågor rörande internationell säkerhet
– deltagande i fredsbevarande operationer och
andra fredsfrämjande insatser
– Utbildning och träning av militär personal
vid olika utbildningscentra inklusive samarbete mellan Parternas militära utbildningsanstalter. Läs avtalet

Den 10 december meddelade en brittisk domstol att Julian Assange kan lämnas ut till USA, som vill åtala honom för spioneri. Landet har jagat Assange sedan han avslöjade potentiella krigsbrott i Irak 2010, och han har sedan dess suttit inspärrad på ambassader och i fängelser.

Samtidigt mår han allt sämre. Sedan ett par år befinner han sig i fängelset Belmarsh, som har kallats för Storbritanniens Guantánamo, och i söndags fick han en liten stroke. Den medicinska expertisen i den dom som nu rivits upp pekar på risken för självmord om han hamnar i ett tufft amerikanskt högriskfängelse. Beslutet lär överklagas, med ytterligare år i ofrihet och isolering som följd. Straffet är alltså till stor del redan utmätt. Priset för att avslöja sanningen om USA:s krig – har det visat sig – är ett liv på flykt.

Oavsett utfall finns anledning till svensk självrannsakan.

Som Nils Melzer påpekar i boken ”Fallet Julian Assange”, nyligen utgiven på Karneval förlag, finns stora frågetecken om hur den svenska åklagarsidan under tio år höll liv i en utsiktslös förundersökning. Melzer skriver att det framför allt var de svenska myndigheternas vägran att ge en garanti mot utlämning till USA som gjorde att Julian Assange blev tvungen att fly till den ecuadorianska ambassaden i London. […]

Det är dags att Julian Assange släpps fri och Sverige borde ge honom amnesti. De besvärande frågor som Nils Melzer ställer om Sveriges agerande borde också besvaras av en oberoende utredning. Alliansfriheten må ha varit en illusion, men någonstans måste vi dra en gräns. Sverige bör vara en fristad för journalister på flykt, oavsett om det är Kina eller USA som vill fängsla dem. Läs  artikel

The Kremlin has watched all the former Soviet Union’s Warsaw Pact allies and three former Soviet republics join NATO, while the front line between NATO and Russia has moved about 600 miles to the east. The Russians claim, with considerable evidence, that former Soviet leader Mikhail Gorbachev was given strong verbal assurances that NATO would move “not one inch” eastward.

Now, Vladimir Putin seems to believe that it’s finally time to get that in writing.

No one in Moscow seems able to explain why Mr. Putin has chosen the current moment to issue an ultimatum over NATO’s oft-restated intention to eventually bring Ukraine into the alliance. But most analysts agree that the Kremlin initiated suspicious troop movements along the Ukrainian border, in Russia’s Western Military District, late last month in order to force exactly that conversation to happen.

Few believe that Russia actually intends to invade Ukraine – a war that would be intensely unpopular at home. Nevertheless, the Kremlin keeps reiterating that military options are on the table if its concerns aren’t satisfactorily addressed. Läs artikel

Vladimir Putin has told Boris Johnson that he wants immediate talks to secure clear legal agreements that Nato will not expand eastwards. According to a Kremlin readout of the two leaders’ phone call on Monday, Putin said talks were needed to discuss Nato’s future intentions, and to clarify Ukraine’s plans for the east of the country.

The call marked the first time the two men had spoken since October before the Cop26 climate summit in Glasgow. Johnson expressed the UK’s “deep concern over the buildup of Russian forces on Ukraine’s border”, and warned him “that any destabilising action would be a strategic mistake that would have significant consequences”. The British prime minister also called for the issues to be resolved through diplomatic channels.

The lengthier readout of the call from the Kremlin cited what it described as specific examples of Kyiv’s destructive disruption of the Minsk agreements, the deal that was supposed to settle the Russian-Ukraine dispute.

Putin alleged that the Ukrainian authorities were deliberately exacerbating the situation on the line of contact, as well as using heavy weapons and attack drones prohibited by the Minsk Package of Measures in the conflict zone. He also claimed Russian-speaking populations were still suffering discrimination inside Ukraine. […]

Putin said he wanted clear international legal agreements that would exclude any further Nato advance to the east, and the removal of weapons that threaten Russia in neighbouring states, primarily in Ukraine. He added that Russia was preparing clear legal documents to support its demands.

The leaders agreed to continue the discussion of the issues raised through various channels. Läs artikel

[…] I dag ska Sveriges fortsatta militära insatser i Mali debatteras i riksdagen. Enligt förslagen ska Sverige fortsätta i MINUSMA ännu ett år. Dessutom ska en exitstrategi för den svenska insatsen tas fram. Takuba-insatsen i stort avslutas under första kvartalet – kvar blir 20 soldater till slutet av året.

Att Sverige går mot militär avveckling i Mali är bra. Men det är hög tid att regeringen också redogör för sin Malipolitik i övrigt. En dyrköpt läxa från Afghanistan är att när kartan inte stämmer med verkligheten ska kartan ritas om, inte de bistra realiteterna ignoreras.

Har regeringen någonplan B när demokratin vi kom för att stötta på obestämd tid, nu är satt ur spel? Hur ser våra och EU-kollektivets åtgärder ut för att enligt ECOWAS begäran pressa på för val? Eller rullar vårt engagemang på oaktat utvecklingen?

Oredan i Mali ställer inga lätta frågor – men regeringen borde svara på om och hur det vi gör i Mali alltjämt är relevant. Att fortsätta göra samma sak men hoppas på andra resultat är, som bekant, Einsteins definition av dårskap. Läs artikel

Norge åpnet sin ambassade i hovedstaden Bamako i 2017 og har også ansvar for Mauritania, Burkina Faso, Niger og Tsjad. I januar bestemte Forsvarsdepartementet at vi skulle ha en forsvarsattache ved ambassaden for å kunne gi et tidsriktig bilde av spesielt de militære aktørene i regionen og samtidig være en militærrådgiver for ambassaden.

Jeg har nå vært forsvarsattache i Bamako i snart 10 måneder og jeg begynner å få et grep om Mali som nasjon, aktørbilde og hvilke utfordringer man står overfor. […]

Norge venter ennå i skrivende stund på «tillatelse» fra maliske myndigheter om aksept for det norske bidraget. Det er frustrende som forsvarsaatche og oppleve den særdeles trege saksgangen, eller motvilje mot å respondere på slike hendvendelser fra malisk side, men Norge er ikke den eneste nasjonen som opplever dette. Läs krönikan

After nine years deployed in Mali, France is organising a drawdown, with troops preparing to leave the last of three bases in the far north of the insurgency-hit and poverty-wracked country. […]

French President Emmanuel Macron announced a major drawdown of French troops in June and is hoping other EU forces will step up to support what he sees as an essential counter-terror mission keeping Europe safe.

”We were around 5,000 soldiers in the Sahel in summer 2021. We will be around 3,000 in summer 2022,” said General Laurent Michon, who commands the French military mission in the Sahel known as Barkhane.

New reductions are expected by 2023. […]

But Paris also faces increasing difficulties on the ground including with local people who resent the presence of soldiers from the former colonial power, as well as new regimes in partner countries. Protests that were once isolated to urban centres have spread to rural areas, fanned by social media and anger at the ever-worsening violence, as well as highly-publicised incidents of troops mistakenly killing civilians.

In November, protesters in Burkina Faso and Niger hampered a large French military supply convoy travelling from Ivory Coast to Mali. Some threw stones and held signs saying ”Down with France”. Ligger på sajten