Månad: december 2021

The EU Commission proposes a new tool to counter the use of economic coercion by third countries, vinge.se

av

The European Commission has proposed a new regulation that will provide it with tools to counteract economic coercion from third countries with measures such as tariffs and imports restrictions.

On 8 December 2021, the European Commission (the “Commission”) presented a proposal for a new regulation (available here) which, if implemented, will enable the EU to respond to economic coercion from third countries.

Economic coercion refers to circumstances where a country is threatening to apply, or is already applying, economic measures that affect trade to put pressure on another state into changing their policies. Examples of such measures are discriminatory import duties and selective border checks on, or boycotts of, goods from a certain country in response to a legislative initiative. With regard to the EU, this could for example be in order to bring about a change of policy in areas such as climate change, taxation or food safety. According to the Commission, the EU and its Member States have in recent years been subject such economic coercion on a number of occasions. […]

France, which takes over the Council Presidency in January, apparently supports the Commission’s proposal, but other Member States, such as Sweden, seem to be more reluctant, seeing risks of protectionism. Läs artikel

Korporal Willoch har trådt av, etter et liv som statsmann og debattant, aldri utlært, alltid med noe å lære andre,forsvaretsforum.no

av
Geir Stian Ulstein, forfatter

En avgjørende periode i livet til tidligere statsminister Kåre Willoch, som sovnet stille inn 6. desember, kan ha vært tiden som tysklandsbrigadist. Til tross for Willochs innholdsrike 93 leveår, må opplevelsene i et krigsherjet Tyskland ha stått sterkt i minnet livet igjennom.

Willoch som under krigen måtte flykte til Sverige på grunn av faren og brødrenes motstandsarbeid, ble innrullert i Forsvaret i 1948. Her ble han en del av brigade 482, den fjerde kontingenten av Tysklandsbrigaden. Siden husket han ikke om et valg hadde vært mulig, om han kunne ha takket nei til utenlandstjenesten, men slo samtidig fast: «Dersom jeg hadde hatt noe valg, hadde jeg sagt ja til Tysklandsbrigaden.»

Tysklandsbrigaden besto av norske soldater som i årene 1947 til våren 1953 deltok i okkupasjonen av Tyskland i britisk sone. Til sammen var nesten 50 000 nordmenn en del av brigaden. De reiste fra det befridde Norge for å vokte freden i fiendens land. Deres innsats er anerkjent som pionérvirksomhet når det gjelder Forsvarets fredsoppdrag i utlandet. Läs minnesrunan

Vil bli kvitt sanksjoner, klassekampen.no

av

Vi återpublicerar här ett tidigare inlägg från 2019 om Kåre Willoch med anledning av hans bortgång. Utgivarna

 

Tidligere statsminister Kåre Willoch mener sanksjonsregimet mot Russland må ha en utløpsdato. Han ønsker en realistisk tilnærming til Russland.

– Sanksjonene mot Russland var aldri ment å være permanente. Før eller siden må spørsmålet om å oppheve dem komme opp. Man blir ikke «pro-russisk» av å mene det, sier Kåre Willoch, tidligere statsminister for Høyre.[…]

– Hvorfor er ikke sanksjoner et egnet verktøy for å straffe Russland?

– Hvordan ønsker vi forholdet til Russland skal være om ti, tjue og tretti år? Jeg ser få fordeler for Vesten på lengre sikt av et fattig Russland. Rike land har lettere for å føre fredelig utenrikspolitikk. Dårlig økonomi legger til rette for sterkt autoritære ledere. Katastrofal økonomisk situasjon banet vei for bolsjevikene i Russland og nazistene i Tyskland, sier Willoch.

Han frykter Vestens linje presser fram en økonomisk allianse mellom stormaktene Russland og Kina.

– Jeg ønsker meg en realistisk tilnærming. Det er ikke i vår interesse å drive Russland i armene på Kina. De er uenige om mye, men nå ser vi tydelige tegn på at de nærmer seg hverandre.[…]

– Russland kan bare føre utenrikspolitikk ut ifra hvordan de ser verden. Nato-land har drevet svært mye innblanding i andre lands indre forhold. Krigen i Libya og den andre Irak-krigen skjedde begge uten folkerettslig mandat. Jeg kan ikke se at Putin blander seg mer i andre land enn Trump. Man må ikke bli overrasket om de trekker noen andre konklusjoner enn oss. Läs artikel

”Afghanistan står inför en kollaps”, svd.se

av
Andreas Stefansson, generalsekreterare, Svenska Afghanistankommittén

Bara några dagar efter talibanernas intåg i Kabul kom hårda uttalanden från politiker i Sverige såväl som i andra länder. Inte en krona skulle gå till talibanerna. Allt internationellt stöd till den afghanska staten ströps över en natt, i enlighet med USA:s och FN:s säkerhetsråds sanktioner mot talibanerna. Det inkluderade 1,5 miljarder dollar som nu är låsta i Världsbankens Afghanistan Reconstruction Trust Fund (ARTF). Dessutom blockerades den afghanska centralbankens reserver till ett värde av nästan 10 miljarder dollar av USA och afghanska banker är isolerade från det internationella finansiella systemet.

Ungefär 75 procent av Afghanistans statsbudget, inklusive sjukvården, finansierades tidigare direkt av internationellt bistånd. Det plötsliga avbrottet gjorde att hundratusentals anställda i den offentliga sektorn stod utan lön: lärare, läkare och barnmorskor såväl som sophämtare, soldater och byråkrater. Många miljoner fler människor som var beroende av deras inkomster kastades omedelbart in i akut fattigdom. […]

Sveriges nya regering har ett ansvar att hejda den katastrofala efterbörden av en 20 år lång militärinsats där Sverige deltog och som avslutades utan förutsättningar för stabilitet i landet. I sin programförklaring lovade den nytillträdda biståndsministern, Matilda Ernkrans, att stå upp för kvinnor och flickors rättigheter. Det är nu dags att sätta ord till handling och försvara kvinnors rättigheter i Sveriges främsta biståndsland. Läs artikel

Swedish FM pledges to give $376M to YPG terrorists, dailysabah.com

av

Sweden pledged to boost its assistance to the forces of the PKK terrorist group’s Syrian offshoot, the YPG-dominated SDF, in Syria to $376 million in 2023, the Swedish foreign minister said Sunday.

After holding a meeting with Ilham Ahmed, one of the ringleaders of the YPG, Linde and her delegation discussed Sweden’s financial assistance to the terrorist group, which has reached $210 million and the plan to increase this number to $376 million in 2023.

“Appreciate sincere discussion with SDC’s Ilham Ahmad on the situation in northeastern Syria. Sweden remains active partner,” Linde said. […]

The SDF is a rebranded version of the PKK’s Syrian wing the YPG and with which the United States has partnered under the pretext of fighting Daesh. Läs artikel

The struggle against the dollar for global monetary hegemony, atalayar.com

av
Santiago Mondéjar,

The announcement by Mikheev – the head of the state arms export consortium – that Russia and India have agreed to stop using the US dollar in their mutual transactions not only shields Russia’s supply of S-400 missiles to India from potential sanctions, but presumably signals the first in a series of skirmishes in a currency war for control of international financial flows, in which China, and to a lesser extent the European Central Bank, are also taking positions and which seems inevitable.

These moves should not come as a surprise to anyone, given that the US dollar, more than a currency, is the vehicle around which US global commercial, security and cultural affairs revolve, to the extent that there has been a direct cardinality between America’s global financial and military leadership over the last 100 years, but especially since the time of Richard Nixon’s presidency. Läs artikel

Veckans citat

av

At the time of the hearings on the treaty before the Senate’s Foreign Relations Committee, the then secretary of state Dean Acheson was clear that Article V did not mean that America would automatically help the victims of aggression. He said: “This naturally does not mean that the United States would automatically be at war if one or the other signatory nation were the victim of an armed attack. The obligation of this government under Article V would be to take promptly the action it deemed necessary to restore and maintain the security of the North Atlantic area.

“That decision would, of course, be taken in accordance with our constitutional procedures. The factors which would have to be considered would be the gravity of the attack and the nature of the action which this government considered necessary to restore and maintain the security of the North Atlantic area.”

When Acheson was asked by a lawmaker: “Is there or is there not anything in the treaty that pledges us to an automatic declaration of war in any event?” He replied, “There is nothing in the treaty which has that effect, senator.”

Clearly then, America’s pledge where the treaty is concerned will not appear credible.

US and Nato av A.G. Noorani,indisk advokat och politisk kommentator , Dawn.com 11 december

 

Försvarsmaktens kommendör Timo Kivinen: De nya planen fyller samma funktion som de nuvarande, svenska.yle.fi

av

De F-35-jaktplan som Finland skaffar har de egenskaper som behövs för att försvara Finland på 2030-talet, säger Försvarsmaktens kommendör Timo Kivinen. Enligt honom kommer planen att fylla samma roll som dagens Hornetplan. Försvarsmaktens kommendör Timo Kivinen intervjuades i Yles Morgonettan på lördagen. Där fick han frågan om Finland med planköpet får sådana vapentyper som landet hittills inte har haft. Svaren är rätt torftiga.

– Dagens Hornetplan kan operera från luften mot mål på marken och från luften mot mål i luften så på den punkten blir det ingen förändring, sade Kivinen.

Han poängterar att beslut om eventuell ytterligare bestyckning av planen fattas senare.

– Jaktplanspaketet är dimensionerat så att hela Finland kan försvaras, det är det som är avsikten med det, tillägger han.

Kivinen ser i alla fall inget militärt hot mot Finland just nu.

– Det finns militär potential i vår omgivning, men den förvandlas till ett hot först när någon beslutar sig för att ta den i användning, formulerar han sig.

Inte heller konflikten kring Ukraina utgör något direkt hot mot Finland, enligt Försvarsmaktens kommendör Timo Kivinen.

– Det finns ingen sådan verksamhet i vårt närområde som ger orsak till oro.

På frågan hur det påverkar Finland ifall Ukrainakonflikten leder till att Ryssland genomför en militär attack, lyder svaret:

– Vi anpassar alltid vår verksamhet enligt rådande omständigheter. Läs intervjun

Biden: USA kommer skicka fler Nato-trupper, sverigesradio.se

av

USA kommer visserligen inte att stötta Ukraina militärt om Ryssland invaderar – men man kommer att skicka mer trupper till Natoländerna i området. Det förklarade USA:s president Joe Biden vid en pressträff på lördagskvällen, svensk tid.

”Vi kommer att känna oss tvingade att skicka mer trupp från USA och Nato till den östra flanken,” sa Joe Biden, och förklarade att USA har ett ”heligt ansvar” framförallt att skydda de så kallade B-9-ländedrna mot rysk aggression.

Men förutom den militära uppladdningen kommer de ekonomiska konsekvenserna för Ryssland att bli ”förödande” om de ger sig på Ukraina, något som Joe Biden sa att han gjort helt klart för Rysslands president Putin. Läs artikel

USA kvar i Irak och svenska insatsen i ”ny fas”

av
Lars-Gunnar Liljestrand

Sverige har haft en väpnad styrka i Irak sedan 2014. Styrkan ingår i den USA-ledda koalitionen Operation Inherent Resolve (OIR) och omfattar 70 personer.

För nästan exakt ett år sedan, den 9 december 2020, förklarade regeringen vikten av att Sverige förlängde mandatet för styrkan. Vi skulle ”öka säkerheten, förebygga konflikter och skapa förutsättningar för hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning i Irak och den större regionen”. (Proposition 2020/21:21)

Som slutsats skrev regeringen att dess bedömning var att militära utbildningsinsatser krävs även under 2021.

Då ingen ny proposition kommit i år från regeringen om fortsättning 2022 frågade alliansfriheten.se utrikesdepartementet och fick svar den 10 december:

Läs mer

Det senaste i fallet Julian Assange: Wikileaksgrundaren ett steg närmare utlämning till USA, svenska.yle.fi

av

Wikileaksgrundaren Julian Assange kan utlämnas till USA, slog brittiska domare fast under fredagen. Dagens beslut går stick i stäv med ett tidigare beslut som fattades i en lägre domstol i januari.

I januari meddelade en lägre domstol att det är otänkbart att utlämna Julian Assange i enlighet med USA:s begäran, med hänvisning till hans mentala hälsa.

I dag slog ändå en högre domstol i London fast att Wikileaksgrundaren Julian Assange kan utlämnas till USA, efter att USA överklagade domen från januari.

Assange står åtalad i USA för spionage på 17 punkter och för dataintrång. Ifall han döms riskerar han 175 års fängelse.

Att den amerikanska överklagan godkänns innebär inte ändå en direkt utlämning. Ärendet går nu tillbaka till den lägre domstolen och till Storbritanniens inrikesminister. Fallet är ändå knappast avgjort, med stor sannolikhet kommer dagens dom att överklagas.

Enligt Assanges försvar är rättsfallet politiskt motiverat och hotar pressfriheten. Läs artikel

Finland köper det amerikanska F-35-jaktplanet – köpet har också en sysselsättande effekt, svenska.yle.fi

av

Regeringen har beslutat att Finland ska köpa 64 nya jaktplan. Valet har fallit på amerikanska Lockheed Martins F-35. Helhetsfinansieringen för HX-projektet är 10 miljarder euro.

F-35 beskrivs som ett toppmodernt ”femte generationens” jaktplan med stealth-egenskaper, som ger planet en lägre radarsignatur. Enligt försvarsminister Antti Kaikkonen (C) uppfyller F-35 alla de krav som uppställts för anskaffningen, bland annat vad gäller försörjningstryggheten, industriellt samarbete och kostnader.

– I jämförelsen av den militära prestandan var F35-helhetssystemet bäst.

Kaikkonen sade sig förstå att beslutet också kan väcka kritik, men att den nya anskaffningen är bäst med tanke på helhetsbehovet.

– Anskaffningen har betydelse också för armén och marinen. Tanken är inte att vi varje årtionde ska göra så här stora investeringar. Dessa plan flyger ännu på 2060-talet.

Enligt statsminister Sanna Marin (SDP) var beslutet i regeringen enhälligt. Undervisningsminister Li Andersson (VF) och Social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen (VF) ville ändå försäkra sig om att brukskostnaderna inte överskrids.

Antti Kaikkonen fick frågan om vilket säkerhetspolitiskt budskap Finland skickar ut genom beslutet.

– Signalen är att Finland tar hand om sitt eget försvar. Läs artikel