Polish, Belgian Air Force F-16 Fighter Jets To Take Part In NATO Training Flights Over Estonia, eurasiantimes.com

Polish Air Force F-16 fighter jets will take part in NATO training flights over Estonia next week, along with the similar aircraft from Belgium, the country’s defense forces said on Monday.

“From January 10-16, training flights at low altitude in Estonia’s airspace will be carried out not only by the pilots of the Belgian air force F-16 fighters stationed at the Amari airbase near Tallinn, but also by their Polish colleagues who are serving on military aircraft of the same brand in Lithuania,” the Estonian Defense Forces said. […]

On Tuesday, the US Air Force deployed F-16 Fighting Falcon fighter jets in Poland, so that the aircraft “work with the Polish Baltic Air Policing F-16s in Siauliai, Lithuania and enhanced Air Policing Belgian F-16s in Amari, Estonia,” the Allied Air Command said. Läs artikel

Dansk E-sjef siktet for lekkasje og fengslet, nettavisen.no

Fengslingen av Lars Findsen kom fram under et rettsmøte mandag, der et tidligere navneforbud i saken ble opphevet.[…]

Findsen har ledet Forsvarets Efterretningstjeneste (FE) i seks år og er ifølge Danmarks Radio siktet for lekkasje av «høyt klassifiserte opplysninger». Han ble pågrepet 8. desember og har sittet i varetekt siden.

Den tredje saken de to etterretningssjefene skal ha advart mot å grave for dypt i, var Danmarks samarbeid med den amerikanske signaletterretningsorganisasjonen National Security Agency (NSA). Dette samarbeidet er inngående beskrevet av flere danske medier.

Tilsynet for de danske etterretningstjenestene (TET) rettet i august 2020 hard kritikk mot FE i forbindelse med NSA-saken, og Findsen og fire andre ledere ble tatt ut av tjeneste.

En hemmelig kommisjon gransket anklagene om at FE hadde ført tilsynet bak lyset og utsatt dansker for en uberettiget risiko for overvåking i forbindelse med sitt tette samarbeid med NSA, men konkluderte med at det ikke var tilfelle. Läs artikel

 

Alliansfrihet

Lars-Gunnar Liljestrand

Säkerhetsläget i Europa är sämre än någonsin efter 1945, och situationen börjar likna den som rådde under kalla kriget. Ryssland och USA befinner sig nära en kollisionskurs i Ukraina och på Nordkalotten.

För vår del är läget särskilt oroande då det i Arktis och omgivande regioner pågår en upprustning från båda sidor och båda sidor genomför aggressiva militärövningar i området.

Vikten av fortsatt svensk alliansfrihet har inte på något sätt minskat.

Svenska regeringen genomför dessvärre en politik som går i en annan riktning.

Sverige deltar i Nato-övningar, främst i vårt närområde men även så långt borta som i Svarta havs-området. Utan att det sägs rakt ut är övningarna riktade mot Ryssland.

Läs mer

Ending the Threat of War in Ukraine: A Negotiated Solution to the Donbas Conflict and the Crimean Dispute, quincyinst.org

Anatol Lieven, Senior Research Fellow at the Quincy Institute for Responsible Statecraft

The new threat of war over Ukraine resulting from the Russian demands of December 2021 should focus the minds of U.S. and European policymakers on the unsolved dispute that is responsible for much of the tension between Russia and Ukraine, and that provides the most likely flashpoint for war. The Donbas conflict, which has cost more than 14,000 lives since 2015, is at permanent risk of breaking out again with disastrous results. By the same token, a solution to the conflict would contribute greatly to an improvement in wider relations between the West and Russia.

A solution to the conflict is at hand, in the form of the Minsk II agreement of 2015 calling for autonomy for a demilitarized Donbas within Ukraine, under international guarantees. Actually to establish this settlement will however take intensive pressure by the United States and its allies on Ukraine as well as Russia; for since 2015 Ukrainian governments and parliaments have refused to take the essential first steps to its implementation. Läs artikel

Det säkerhetspolitiska läget och Sverige

Sven Hirdman, ambassadör

I det spända säkerhetspolitiska läge, som idag råder mellan Ryssland och USA/Nato, måste Sveriges främsta uppgift vara att söka bidra till att minska spänningarna och därmed även krigsrisken för vårt land.

Läget kännetecknas av att

  • Ryssland har för andra gången – den första var i München 2007 – har satt ned foten beträffande sina säkerhetsintressen och kräver att USA/Nato drar tillbaka sina framskjutna militära positioner nära Rysslands gränser och ger garantier för att man inte skall använda grannländernas territorier för att angripa Ryssland.
  • Västmakterna å sin sida är ovilliga att ge garantier som undergräver rätten för Natos medlems- och partnerländer att själva bestämma om sin säkerhet.
  • Den största oenigheten råder om Ukraina. Ukraina uppstod som en ung nationalstat i samband med Sovjetunionens sönderfall 1991 och präglas fortfarande av djupgående etniska och kulturella motsättningar med fokus på förhållandet till Ryssland. För den ryska ledningen är det en hjärtefråga att behålla kontrollen över Krim och därmed av marinbasen i Sevastopol; stödja de fem miljonerna etniska ryssarna i Donbass; och i synnerhet se till att Ukraina inte utvecklas till en fientlig plattform mot Ryssland. Detta strider mot den nuvarande politiska ledningens i Kiev och västukrainarnas strävan att integrera Ukraina i Nato och EU.

Läs mer

Debatt: Sverige ska inte fronta, sydostran.se

Anders Björnsson, författare och medutgivare av sajten alliansfriheten.se

En buffert är en trygghet. Är den illa placerad eller vanskött, är den kanske inte så mycket att ha. Också länder har behov av trygghet och buffertar. Ett starkt militärt försvar kan vara en sådan buffert. I Sverige har den bufferten sedan länge varit vanskött. Alla partier och regeringar har skuld i detta. De har inte placerat våra tillgångar på rätt sätt.

Men ordet buffert har sedan en tid börjat användas i annan mening. ”Sverige ska inte vara en rysk buffertstat”, hette det till exempel i centerpartiska debattinlägg under den gångna hösten. Finns det risk för det, har vi varit det? Tanken är uppenbarligen, att vårt land inte får ses som en skyddszon för angrepp på Ryssland; västlig avskräckning österut bör vi däremot delta i, helst i form av ett Nato-medlemskap. Blir vi inte en amerikansk buffertstat då? Kanske inte. Men vi blir definitivt en frontstat. […]

Vår korstågstid är sedan länge förbi. Men som frontstat kan vi hamna där igen. Det har vi ingen kapacitet för. Vår buffert bör vara vårt sunda förnuft och vår tradition av fredligt umgänge med stater av alla de slag, även sådana som behandlar sitt eget folk och även andra folk illa. Dessa tillgångar får vi inte vansköta, de måste tvärtom uppvärderas. Läs artikel

Än en gång om nationalism

Anders Björnsson

Min barndom och min ungdom var en tid av nationell väckelse. I den koloniala världen tog det nationella uppvaknandet tog fart och fullbordades. Befrielserörelserna blev våra uppväxtårs hjältar. Imperierna – de brittiska, franska, holländska, portugisiska – rämnade. Nya nationalstater etablerades, ofta med socialismen som ledstjärna.

1800-talets nationalism hade varit borgerskapets. Den riktades mot dynastierna: de Habsburgska, Romanovska, Osmanska, också mot småfurstendömen och påvestaten. Förkämparna i denna nationskamp var ofta liberaler. I de nya nationalstaterna skulle undersåtligheten försvinna och medborgarsamhällen slå rot. Paradoxalt nog blev den borgerliga världens kollaps i första världskriget födelsestunden för en mängd nya nationalstater.

Men allt detta var i huvudsak europeiska fenomen. Nationellt självbestämmande förbehölls västerlänningar. De gamla imperiemakterna Frankrike och Storbritannien tog på sig att upprätthålla en ojämlik världsordning. Det skulle som bekant kräva ännu ett storkrig, innan den koloniala frigörelsen blev verklighet. FN-systemet – en organisation av jämbördiga stater – påskyndade utvecklingen.

Läs mer

Bi-partisan coalition urges Biden to resist calls for military action against Russia, responsiblestatecraft.org

A coalition of both conservative and progressive foreign policy organizations have delivered a letter to the White House, asking the president to pursue a broad diplomatic path with the Russians in the much-anticipated U.S.-Russia talks on Monday and in NATO meetings later next week.

The letter, which was signed by the Quincy Institute for Responsible Statecraft, asks the White House to pursue the Minsk agreements which would “demilitarize the eastern Donbas region of Ukraine and guarantee meaningful political autonomy to the region while retaining Ukrainian sovereignty over the area and its borders.” QI fellow Anatol Lieven has detailed the agreement and the promise it would hold for peace in the region here. Läs artikel

Brevet finns att läsa nedan.

Ingen rätt för utomstående att blanda sig i krisen i Kazakstan

Utgivarna

Våldsamma protester har under några dagar pågått främst i landets största stad Almaty medan rapporter finns om mer fredliga protester ute i landet.

De protesterande uppges kräva att landets president avgår och presidenten Kassym-Jomart Tokayev har svarat med att beordra militären att skjuta skarpt mot protesterande.

Tokayev begärde den 5 januari hjälp från CSTO som är en säkerhetspolitisk samarbetsorganisation där sex tidigare sovjetstater ingår. Tokayev motiverade begäran med att Kazakstan måste få hjälp att slå tillbaka mot de protesterande som han uppgav utgöra ett. terroristhot (eurasianet.org)

Han fick ett snabbt svar från CSTO:s Nikol Pashinyan ( Armeniens premiärminister) som är sittande ordförande i CSTO:s kollektiva säkerhetsråd som meddelade att organisationen gått med på begäran.

Pashinyan förklarade att CSTO tagit beslutet enligt artikel 4 i CSTO:s stadga i ljuset av hot mot nationell säkerhet och suveränitet för Kazakstan och att man skickade styrkor ”för en begränsad tid med syftet att stabilisera och normalisera situationen”. (eurasianet.org 5 januari)

Den 6 januari skrev CSTO i ett uttalande att insatsen stöder sig på artikel 4 som säger att vid aggression i form av en väpnad attack som hotar säkerhet, stabilitet, territoriell integritet och suveränitet skall övriga medlemsstater omedelbart ge den utsatta staten nödvändigt stöd inklusive militärt sådant.

Ryssland konfirmerade sitt åtagande gentemot sina allierade i CSTO och förklarade att man stödde beslutet om omedelbara åtgärder mot den snabbt försämrade interna politiska situationen och det ökade våldet och tillade att man såg utvecklingen som framprovocerad av externa krafter som provocerar fram försök att bryta upp säkerhet och integritet hos staten med våldsamma medel inklusive ”tränade och organiserade väpnade grupper.” (mid.ru 6 januari)

Läs mer

Mali: will ECOWAS defend France or Africa? lejournaldelafrique.com

While two extraordinary ECOWAS and WAEMU summits devoted to Mali will be held in Accra on Sunday, the Malian transitional authorities and the international community have started a standoff. Who will win?

The Malian dossier is undoubtedly one of the hottest at the start of 2022, for Africa. The military junta, which took power in August 2020, has been in the sights of the Economic Community of West African States (ECOWAS) since last May. […]

We are therefore heading inexorably towards a confrontation between Mali and ECOWAS. Assimi Goïta knows full well that, although Mali risks going to clash, especially after the tensions between his country and the sub-regional organization, ECOWAS cannot afford to leave Mali on the sidelines for too long. […]

A military cooperation between Mali and Russia much more assumed by Bamako, from now on. ”We have received new planes and military equipment” from the Russians, the Malian army spokesman told Reuters on Thursday. “It costs less to train in their use on site than there (in Russia, editor’s note). What’s the problem ? », Asks the military official. Läs artikel

Brev till president Biden om Ukraina, quincyinst.org

Dear President Biden,
On behalf of the fifteen undersigned organizations, we are writing to support your efforts to engage diplomatically with Russia. Continuing engagement is necessary to avert a military conflict that will harm the interests of the United States, harm innocent civilians in Ukraine, and risk spiraling into a potentially catastrophic war between the world’s two leading nuclear powers.
We greatly appreciate your decision to respond to the substantial Russian military deployment near Ukraine by engaging in direct talks with Russian President Vladimir Putin and arranging broader talks next week between Russia, the United States, and our NATO allies. We urge you to continue to pursue diplomatic progress, to promote de-escalation, and to seek negotiated solutions to disputes that avoid war.
We agree with Secretary of State Tony Blinken that “[d]iplomacy is the only responsible way to resolve this potential crisis.” We share his view that the “most promising avenue for diplomacy is for Russia and Ukraine to return to dialogue in the context of the Minsk II agreements,” and are encouraged that both the Putin and Zelenskyy administrations have reaffirmed their commitment to Minsk.1 The Minsk II accords would demilitarize the eastern Donbass region of Ukraine and guarantee meaningful political autonomy to the region while retaining Ukrainian sovereignty over the area and its borders. The United States should press both Ukraine and Russia to implement a workable version of the Minsk accords. Läs hela brevet

S flört med Nato sätter Sveriges alliansfrihet på spel, gp.se

Håkan Svenneling (V), riksdagsledamot och utrikespolitisk talesperson Hanna Gunnarsson (V), riksdagsledamot och försvarspolitisk talesperson

I Magdalena Anderssons nya regeringsförklaring nämns den feministiska utrikespolitiken, som hade till mål att bidra till nedrustning och trygghet för oss i Sverige och vår omvärld, inte med ett ord. I stället är det samarbetet med Nato som ska fördjupas. Ett samarbete med en kärnvapenallians som vill rusta upp militärt, ökar spänningar i vårt närområde och som urholkar Sveriges alliansfrihet.

Det är en oansvarig historielöshet. Vår militära alliansfrihet har bidragit till att generation efter generation i Sverige kunnat leva i fred. Den har dessutom gett oss ett utrikespolitiskt handlingsutrymme som gjort att vi kunnat spela en viktig internationell roll för fred och nedrustning. Att frångå de framgångarna riskerar att trissa upp spänningarna i vår omvärld. Läs artikel