Korruption, fattigdom och utbredd trötthet på den politiska eliten – därför skakas Kazakstan av protester, svenska.yle.fi

Läget i Kazakstan är fortfarande mycket instabilt. Det var en höjning av bränslepriserna som var den utlösande faktorn, men missnöjet har bubblat på under ytan en längre tid. Vad beror allt på?

Kazakstan är Centralasiens rikaste land, men trots det är en stor del av befolkningen fattig. Medellönen ligger på drygt 500 euro, trots att landets energiproduktion håvar in miljonbelopp.

Folket i Kazakstan är missnöjt med hur alla energiproduktionspengar hamnar i fickorna hos landets politiska elit, medan de själva tvingas leva i fattiga förhållanden, berättar Kristiina Silvan som är forskare och expert på Kazakstan vid Utrikespolitiska institutet.

– Det grundläggande problemet är en frustration över det nuvarande politiska styret och den korruption som präglar näringslivet och politiken, säger Silvan. Läs artikel

Hultqvist: Sveriges samarbete med Nato ska fördjupas, dn.se

Sverige ska fördjupa sitt samarbete med Nato. Det beskedet kommer efter statsminister Magdalena Anderssons (S) krissamtal med Nato-chefen Jens Stoltenberg. Det gäller bland annat att samordna Sveriges och Natos planering, uppger försvarsminister Peter Hultqvist (S) för DN. […]

På DN:s frågor till Magdalena Andersson om hur samarbetet med Nato nu ska fördjupas så hänvisar hennes pressekreterare till försvarsminister Peter Hultqvist:

– Det handlar om den stegvisa fördjupning som vi tidigare har redogjort för. Det är övningssamarbete, informationsutbyte med också om det riksdagsbeslut som fattats om koordinerad planering, säger Hultqvist.

Samordnad planering mellan Nato och Sverige?

– Ja, det kan man säga. Jag upplever att vi har ett mycket gott förhållande med Nato och det är en positiv och bra relation som fördjupas genom övningar, säger Peter Hultqvist och tillägger:

– Vi har riksdagsbeslut som bas för vår fördjupning och vårt agerande. Och vi har också beslut om djupare samarbete på vår partikongress. […]

Sveriges försvarsminister avvisar kategoriskt de ryska påståendena:

– Vi övar inte kärnvapenattacker mot någon annan. Det är desinformation och en ren felaktighet. Vi är inte bas för någonting sådant. Vi övar med amerikanska styrkor, med Nato-styrkor med många andra länder i vårt närområde och det är väl känt. Men vi utsätts naturligtvis också för desinformation, svarar Peter Hultqvist. Läs artikel

”Inte bra att Nato överallt gränsar tilll Ryssland”

Dagen före julafton publicerades en intressant intervju i Hufvudstadsbladet med Klaus Törnudd , i artikeln kallad nestorn inom finländsk utrikespolitik.

Törnudd är en skarpsynt iakttagare och med sin långa erfarenhet, bland annat verksam i den finska utrikesförvaltningen från 1958 till 1996, bör även vi i Sverige lyssna på vad han har att säga om dagens säkerhetspolitiska läge i Nordeuropa.

Hbl frågar mot bakgrund av att Törnud var verksam under Kalla kriget, om vi nu är inne i ett nytt kallt krig

”Många drag i världspolitiken påminner om ett sådant. Framför allt uppdelningen i öst och väst i Europa och Rysslands strävan efter intressesfärer”, svarar han, men tillägger att situationen nu är bättre:  ”Då hade vi Sovjetunionen som granne och de utövade ett ständigt tryck mot oss och hade många hållhakar på oss som inte finns i dag.”

Läs mer

U.S., Japan hail stronger ties, including 2 new defense deals, asahi.com

Seeking to deepen their defense cooperation, the United States and Japan will soon sign a new five-year agreement on sharing the cost of the American military presence in Japan, Secretary of State Antony Blinken said Thursday.

Speaking at the outset of a virtual conference between the U.S. and Japanese foreign and defense ministers, Blinken said Tokyo and Washington also will sign a deal on collaborating more closely in research and development of defense-related technologies, including ways to counter threats from hypersonic weapons.

The agreement on a new formula for sharing the cost of the American military presence in Japan ends a Trump-era dispute that had been a significant irritant in U.S.-Japan relations. Blinken said the new deal will enable greater investment in the readiness of both countries’ forces and improve their ability to operate together. […]

Under the terms of the hosting deal, which will run to 2026, Japan will spend approximately $1.82 billion annually to support the U.S. military presence. The United States has about 55,000 troops in Japan, including a naval contingent, which makes it the largest forward-deployed U.S. force in the world, according to the GAO. Läs artikel

Fransk kapitulation

Mats Björkenfeldt

Enligt USA:s krigsminister Henry Stimson var den ”mest chockerande enskilda händelsen” under andra världskriget inte den japanska attacken på Pearl Harbor, utan Frankrikes fall våren 1940.

Historieprofessorn Michael S. Neiberg har nu skrivit den intressanta boken When France Fell. The Vichy Crisis and the Fate of the Anglo-American Alliance (Harvard University Press, 2021).

I boken ges en dramatisk historia om amerikanska politik präglad av panik, vilken placerade USA i förbund med fascismen.

Tysklands invasion av Frankrike var något de amerikanska strategerna inte hade räknat med. USA kom att samarbeta med Vichy-regeringen trots dess pronazistiska tendenser. Amerikanska ledare trodde naivt att de kunde hindra Frankrike från att bli en tysk allierad. Britterna förstod dock att Vichy var underordnad Nazityskland och stödde istället motståndspersoner som Charles de Gaulle. USA:s val att stödja Vichy kom att skada relationerna mellan USA och Frankrike för lång tid. I en recension av boken påpekas att den “sheds light on an embarrassing period in American diplomacy”.

“État français” med marsalken Philippe Pétain i spetsen kom att få följande utseende:

Britterna hade räknat med den franska armén nästan lika mycket som amerikanerna. Lord Halifax skrev i sin dagbok att ”den enda fasta klippa som alla hade varit villiga att bygga på under hans tid som utrikesminister från 1938 till 1940 var den franska armén”. 1937 hade Winston Churchill kallat den franska armén ”den enda garanten för internationell fred” och i början av 1940 uppgivit att den var ”ojämförligt den starkaste militära styrkan i Europa”. Ingen hade planerat för dess omedelbara kollaps. Och i USA såg man faran: Om tyskarna eller italienarna fick kontroll över den franska flottan eller tvingade Frankrike att ge dem tillgång till hamnar i det franska imperiet över hela världen, så skulle USA kunna hamna i en oförsvarlig position.

Läs mer

Russia’s nuclear submarine construction reaches post-Soviet high, thebarentsobserver.com

There are currently 13 nuclear-powered submarines under construction in Severodvinsk, plus the modernization of the large battle-cruiser Admiral Nakhimov.

2021 became a record year for Russia’s only yard building nuclear-powered submarines. Three subs were handed over to the navy, two were put on water and two more were laid down. Not since the late days of the Soviet Union have the workers at the two yards in Severodvinsk been busier than now. While the Sevmash is building new subs, the Zvezdochka repairs and upgrades older submarines.

Moscow’s modernization program for the navy over the last decade stands in sharp contrast to considerable neglect in the years after the disintegration of the Soviet Union. Läs artikel

End the Economic Blockade of Afghanistan, project-syndicate.org

Kevin Watkins, former CEO of Save the Children UK

Some of the blame for Afghanistan’s unfolding crisis rests squarely with the new Taliban government. Policymaking is mired in abject confusion, and factional disagreements have stymied the humanitarian response. The decision to prohibit girls from attending secondary school, which the Taliban now denies is official policy, undermines the national self-interest, and mixed messages on women’s employment have compounded poverty.

But government incompetence is only part of the story. When the Taliban took power, the foreign aid that financed three-quarters of all government spending was stopped overnight, leaving millions of teachers, health workers, water and sanitation engineers, and public officials unpaid. The entirely predictable collapse of social infrastructure has fueled the humanitarian catastrophe. […]

Western governments urgently need a plan for supporting recovery that goes beyond humanitarian aid. The US should unfreeze Afghanistan’s foreign-currency reserves. Sanctions regimes should be amended to facilitate non-humanitarian aid, the recovery of the country’s banking system, and the operations of Afghanistan’s central bank.

None of this implies full normalization of diplomatic relations. But it does require recognizing the simple fact that no credible alternative to the Taliban exists. […]

After two decades of war in Afghanistan, the international community must now unite to win a fragile peace. That means ending an economic blockade that is violating vulnerable Afghans’ human rights no less than the edicts of armed religious zealots are. Läs artikel

Expert: Häpnadsväckande att Kazakstan tar militär hjälp av Ryssland, dn.se

Protester har förekommit på flera håll av olika skäl under många år i Kazakstan.

Men två saker överraskar i utvecklingen den senaste veckan: att upproret plötsligt sker överallt i det gigantiska landet – och att president Tokajev har vänt sig till Ryssland för militär hjälp mot den egna befolkningen.

– Det går helt emot Kazakstans och Tokajevs egen politik de senaste 30 åren, säger Johan Engvall på FOI. […]

President Tokajevs svar var att vända sig till Ryssland och den ryskledda säkerhetsstyrkan CSTO, ett samarbete mellan sex forna Sovjetstater.

På torsdagen rapporteras fallskärmssoldater från CSTO ha landsatts i Kazakstan.

Att Tokajev vänder sig till Ryssland för militär hjälp mot Kazakstans egen befolkning är inget mindre än häpnadsväckande, eftersom det går helt emot Kazakstans utrikespolitiska linje de senaste 30 åren, enligt Johan Engvall. CSTO är dessutom tänkt att användas mot yttre fiender, inte mot ländernas egna invånare.

– Det visar hur desperat Tokajev är, den egna repressiva kapaciteten räcker inte till. Läs artikel

CSTO agrees to intervene in Kazakhstan unrest, eurasianet.org

A Russia-led security bloc has agreed to intervene in Kazakhstan’s spiraling unrest, the first time in the organization’s 30-year history that it has done so.

The Collective Security Treaty Organization (CSTO) acceded to a request by Kazakhstan President Kassym-Jomart Tokayev on January 5 to send military assistance, which he said was needed ”to help Kazakhstan overcome this terrorist threat.”

A few hours later Armenian Prime Minister Nikol Pashinyan – the current chair of the CSTO’s Collective Security Council – announced that the organization had agreed.

“In light of the threats to national security and sovereignty to the Republic of Kazakhstan, including from external interference,” the CSTO agreed to send the organization’s collective peacekeeping forces to Kazakhstan “for a limited period of time with the aim of stabilizing and normalizing the situation,” Pashinyan wrote in a Facebook post.[…]

The CSTO is effectively led by Russia; its other member states are Armenia, Belarus, Kazakhstan, Kyrgyzstan, and Tajikistan. Article 4 of its charter states that: “In the case of aggression (an armed attack threatening safety, stability, territorial integrity and sovereignty) against any Member States, all other Member States at request of this Member State shall immediately provide the latter with the necessary aid, including military.” In his statement, Pashinyan said the CSTO forces were being sent under the provisions of Article 4.

There is no indication that the popular unrest in Kazakhstan has any external origin – it began over fuel prices in the far west of the country before quickly spreading nationwide – but that is the line that Kazakhstan’s beleaguered authorities have been pushing. ”Kazakhstan is facing armed aggression from terrorist groups trained outside of the country,” its Ministry of Foreign Affairs said in a statement early in the morning (local time) January 6. Läs artikel

Er ny storkrig uunngåelig? forsvaretsforum.no

Robert Mood, tidligere hæroffiser med generalløytnants grad

[…] I motsetning til etter andre verdenskrig ble få nye institusjoner etablert. Konferansen for sikkerhet og samarbeid i Europa (KSSE), senere OSSE (Organisasjonen for sikkerhet og samarbeid i Europa) var unntaket som dessverre ikke lyktes med å løse politiske konflikter med fredelige midler. De eksisterende institusjonene fra avslutningen av andre verdenskrig ble heller ikke reformert. De siste 30 år er ikke preget av gjensidig respekt og involvering.

De er i større grad preget av vestlig alenegang, amerikansk hybris og ikke minst hevngjerrighet etter terrorangrepet 11 september 2001.

Hva så med involverende prosesser? Tross det ambisiøse formålet fremstår heller ikke Nato-Russland rådet som et involverende forum for dialog og felles beslutninger om Europeisk sikkerhet. Tvert om tar Nato avgjørelsene på forhånd, i rådsmøtene kritiserer landene nærmest rituelt Russland, for deretter å prøve og overbevise om at Natos beslutninger er gode og må aksepteres.

Hvilket selvsagt snarere oppleves som en ydmykende kanossagang enn dialog og fellesskap. […]

Avslutningen i Afghanistan bør være enda en påminnelse om at hybris og selvrettferdig harme gjør det enkelt å starte kriger og beslutte intervensjoner, men enda vanskeligere å avslutte dem slik at det gir stabilitet og varig fred.

Det er også i denne sammenhengen på sin plass å minne om Hans Majestet Kongens refleksjon i nyttårstalen 2021; «Lar vi oss berøre, påvirker det måten vi tenker og handler på. Det er avgjørende at vi tar oss tid og bryet med å lytte til andres opplevelser. Med ønske om å forstå. Både i våre nære forhold og i store fellesskap.» Läs artikel

Kommentar från statsminister Magdalena Andersson till det säkerhetspolitiska läget, regeringen.se

Den europeiska säkerhetsordningen är inte förhandlingsbar. I Sverige är det vi själva som bestämmer över vår utrikes- och säkerhetspolitik och vilka vi väljer att samarbeta med.

Mot bakgrund av utvecklingen i och omkring Ukraina och försämringen av det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde har jag precis talat med Finlands president Niinistö och kommer att föra samtal med Nato:s generalsekreterare Stoltenberg. Regeringen för också dialog med den amerikanska administrationen.

Internationell rätt måste respekteras och efterföljas. Detta inkluderar varje stats rätt att självständigt göra egna säkerhetspolitiska vägval. Läs uttalandet

Finland and Sweden Do Not Have the ‘NATO Option’ They Think They Have, icds.ee

Martin Hurt, former Estonian Ministry of Defence official

Finland and Sweden do not have a fast track to join NATO. If they apply for membership, they must be able to show they can meet NATO’s political, military, legal, resource and security preconditions, or at least have a plan to address any obvious shortfalls.

Finnish and Swedish politicians have reacted negatively to Russia’s demand that NATO should guarantee not to enlarge further, stressing that each nation has the right to determine its own security policy. Läs artikel