Månad: januari 2022

Flere menneskerettighetsaktivister, blant dem Seraj, hadde lange møter med Taliban søndag. Mandag klokka 8 møtte de spesialutsendinger fra vestlige land for å gi sine innspill til dem. De vestlige representantene startet deretter sitt møte med Taliban klokka 10.

– Det er ingen resultater ennå. Men vi snakket. Vi fikk sagt hva vi trenger, og hva vi mener bør gjøres. De anerkjente oss, og de hørte oss, sier Seraj fra Afghan Women’s Network til norsk presse mandag.

I Norge har det vært sterke reaksjoner blant afghanere på at Taliban er blitt hentet til Oslo.

– Vær så snill, gi oss en sjanse. Det er 36 millioner mennesker i Afghanistan. Vi kan ikke la dem dø der, og vi kan ikke hente dem ut. Det er realiteten. Vi må bo der. Og da må vi finne en måte å kunne bo der som mennesker, sier Seraj. Läs artikel

Russian and Ukrainian officials are set to meet in Paris Wednesday for talks with their French and German counterparts in a bid to defuse tensions, an aide to French President Emmanuel Macron said.

The meeting — a revival of four-way talks between the nations known as the Normandy Format — is part of efforts to avert war, with France seeing ”a path to de-escalation” that would include steps from Ukraine and Russia, the aide told reporters on condition of anonymity Monday.

Risken för att ett krig i Ukraina sprider sig till Estland, Finland och Sverige är minimal. Det säger Estlands president Alar Karis i en exklusiv intervju för Svenska Yle och tillägger att alla tre länderna är välförberedda på en kris som den här.

– Det finns inget att vara rädd för och i det läge vi befinner oss kan Estland känna sig relativt säkert från en väpnad konflikt, säger president Alar Karis när han tar emot mig på Presidentens kansli i Kadriorg i Tallinn.

Enligt president Karis är det troligt att Ryssland kommer att försöka sig på någon form av intrång i Ukraina. Men i första hand handlar det om en fortsättning på det krig som har pågått i åtta år. Läs artikel

More than 1,000 people gathered in Burkina Faso’s capital Ouagadougou on Tuesday in support of a military coup that a day earlier ousted President Roch Kabore, dissolved the government and suspended the constitution.

The fifth coup in West and Central Africa this decade comes amid an increasingly bloody Islamist insurgency that has killed thousands and displaced millions across the Sahel region, eroding faith in democratic leaders to combat the problem.

On Monday, soldiers announced they had overthrown Kabore , who came to power in 2015, a move condemned internationally but welcomed by some at home tired of widespread insecurity, alleged corruption and deep poverty. […]

France’s President Emmanuel Macron said the situation had appeared calm in the last few hours and that he had been informed Kabore was ”in good health” and not being threatened.

The United States, the United Nations, regional political bloc ECOWAS and the G5 group of Sahel nations all condemned the coup. Läs artikel

Regeringens ambition att införa brottet utlandsspioneri innebär begränsningar av insynen, anskaffarfriheten och meddelarfriheten. Risken är att oegentligheter och övergrepp vid internationella insatser inte uppdagas. Vad som ska vara hemligt kommer att avgöras av utländska befälhavare, inte av Sveriges riksdag.

Förändringar av våra grundlagar har traditionellt föregåtts av beredning inom en parlamentariskt sammansatt kommitté med grundtanken att förslagen ska bygga på brett samförstånd. Det har visserligen inte visat sig utgöra en garanti mot inskränkningar av våra fri- och rättigheter. Men med direktiv som betonar betydelsen av yttrandefriheten samt med expertgrupper och sekreterare med kunskaper i konstitutionella frågor blir avvägningarna mellan olika intressen som regel analyserade på djupet.

Frågan om införandet av utlandspioneri däremot har utretts av en särskild utredare och har därefter beretts inom justitiedepartementet. Perspektivet har varit att tillgodose ett outtalat krav från utländska stater och mellanstatliga organisationer. Tryck- och yttrandefrihetsintresset har setts och behandlats som en bisak. Läs artikel

[…] The real reason that Clinton went for it was domestic politics. I testified in Congress against NATO expansion, saying that it would be a great mistake, and that if it continued, that certainly it would have to stop before it reached countries like Ukraine and Georgia, that this would be unacceptable to any Russian government, and that furthermore, that the expansion of NATO would undermine any chance for the development of democracy in Russia. And George Kennan had also said it was the greatest geopolitical mistake of that decade. And I think he was right. But why, when I came out of that testimony, a couple of people who were observing said, ”Jack, why are you fighting against this?” And I said, ”Because I think it’s a bad idea.” They said, ”Look, Clinton wants to get reelected. He needs Pennsylvania, Michigan, Illinois; they all have a very strong East European…”

Many of these had become Reagan Democrats on East[1]West issues. They’re insisting that the Ukraine [NATO] expand to include Poland and eventually Ukraine. So, Clinton needs those to get reelected. But the fact is that, I think, the concluding issue there was domestic politics, and really not an understanding of, you might say, how best to handle the international relations. At that time, I would say further on this matter of NATO expansion, that I think that the Clinton administration was quite disingenuous. Clinton personally told Yeltsin that the Partnership for Peace would be a substitute for NATO expansion, and Yeltsin said, ”That’s great. That’s a brilliant idea.” Läs artikel

Mali’s military government on Monday called on Denmark to ”immediately” withdraw its roughly 100 recently arrived special forces troops deployed in the troubled Sahel country.

The junta, which came to power in a coup in August 2020, said in a statement on state TV and published on social media that ”this deployment was undertaken without consent”.

”The government of Mali notes with astonishment, the deployment on its territory of a contingent of Danish special forces within the Takuba force,” the government said in a statement.

”The government underlines that this deployment took place without its consent, and without consideration of the additional protocol applicable to European partners who take part in the framework of the Takuba Task Force,” it said, Läs artikel

Den 18 januari visade SVT2 en dokumentär om den ryske spionen Oleg Penkovskij (Agent Hero). Han skulle enligt filmen ha varit avgörande för utgången av den så kallade Kubakrisen år 1962. Detta genom att ha avslöjat Sovjets verkliga, och låga, kärnvapenkapacitet för amerikanerna.

Filmen visade även att Kubas ledare då, Fidel Castro, Kubas rätt att själv välja vilka landet samarbetade militärt med. Denna princip är just den som Nato och EU-länderna hävdar i dag under Ukrainakrisen. Detta till skillnad från 1962 då de menade att Kubas försvarspolitik skulle bestämmas av stormakterna.

Det är inte känt vilket år Västeuropa och Nato övertog denna princip och om de numera erkänner att även länder i exempelvis Latinamerika har full rätt att samarbeta militärt med vilka de vill. Läs artikel

[…] For Norge er det ikke aktuelt å bidra til den forsterkede Nato-tilstedeværelsen i øst.

– Det er helt uaktuelt, svarer statsminister Jonas Gahr Støre på spørsmål fra NRK.

– Norge har en viktig jobb å gjøre; det er å ha øyne og ører åpne i nord, passe på at det er forutsigbart, stabilt og rolig der. Det følger vi godt med på, både til havs og i lufta, det er vår oppgave nå, sier Støre.

Statsministeren er i USA, blant annet for å lede et møte i FNs sikkerhetsråd. Han ønsker ikke å kommentere at USA vurderer å sende militære forsterkninger til Europa.

– Nå er det et ansvar på begge sider om å la klok tale få dominere, og ikke la det bli en opptrapping med tolkninger av «hvor mange styrker som kommer hvor», sier Støre. Läs artikel