Uttalande från de nordiska försvarsministrarna den 21 januari 2022 om läget i och omkring Ukraina, regeringen.se

The Nordic Ministers of Defence met virtually on 21 January to discuss the deteriorating situation in and around Ukraine. The ministers monitor the security situation in Ukraine closely, and continue to consult with each other through the NORDEFCO Crisis Consultation Mechanism.

The ministers agree on the gravity of the situation, and the need to seek a diplomatic solution to the current situation. The ministers call on Russia to de-escalate through halting and reversing their ongoing military build-up in the region and engage in dialogue.

The ministers reaffirm their support to Ukraine’s sovereignty, territorial integrity, and its right to decide its own foreign and security policy, free from outside interference. The fundamental principles underpinning the European security order remain non-negotiable.

The Nordic countries welcome dialogue on European security issues in relevant fora, including the EU, NATO, OSCE and the UN. The Nordic countries welcome the United States’ efforts in engaging Russia in resolving the current crisis. Läs uttalandet

Nato ships patrol baltic sea, mc.nato.int

SNMG1, consisting of the Netherlands flagship HNLMS Rotterdam (L800) and the Danish frigate HDMS Peter Wilemoes, is operating in the Baltic Sea to enhance maritime situational awareness and to further improve interoperability with allies as part of a planned deployment to the area. […]

SNMG1 and SNMCMG1 are two of the four multinational, high readiness maritime forces composed of vessels from various allied countries. These vessels are permanently available to NATO to perform different tasks ranging from participation in exercises to operational missions. These groups provide NATO with a continuous maritime capability and help to establish Alliance presence, demonstrate solidarity, conduct routine diplomatic visits and enhance interoperability among Allied naval forces. They also serve as a consistently ready maritime force of the NATO Very High Readiness Joint Task Force (VJTF). Läs artikel

NATO Expansion: What Gorbachev Heard, nsarchive.gwu.edu

U.S. Secretary of State James Baker’s famous “not one inch eastward” assurance about NATO expansion in his meeting with Soviet leader Mikhail Gorbachev on February 9, 1990, was part of a cascade of assurances about Soviet security given by Western leaders to Gorbachev and other Soviet officials throughout the process of German unification in 1990 and on into 1991, according to declassified U.S., Soviet, German, British and French documents posted today by the National Security Archive at George Washington University .

The documents show that multiple national leaders were considering and rejecting Central and Eastern European membership in NATO as of early 1990 and through 1991, that discussions of NATO in the context of German unification negotiations in 1990 were not at all narrowly limited to the status of East German territory, and that subsequent Soviet and Russian complaints about being misled about NATO expansion were founded in written contemporaneous memcons and telcons at the highest levels. Läs artikel

Natos globala agenda, dagensseglora.se

Arne Carlsson, pastor i Uppsala Missionskyrka

Nato’s nya krigsorganisation har en global agenda.
Svenska kyrkan och andra kyrkor i Sverige är, som del av den världsvida kyrkan, kallade att vara en röst i samhället: mot fattigdom och för en rättvis fred! Detta förutsätter en  fortlöpande förnyelse av de grundläggande perspektiven på vapenexport och militära försvarsallianser. […]

När Sovjetunionen upplöstes var det nya Ryssland inställt på att bli en del av Europa och detta kunde ha blivit en öppning mot en ny världsordning. Men för USA hägrade möjligheten att utnyttja Rysslands svaghet och att utveckla ett ”Pax Americana”, en världsordning med ekonomisk, politisk och militär dominans från USA.
Som försvarsorganisation hade NATO aldrig behövt gå i krig, men nu antog man en ny doktrin för att kunna använda militär makt utan att något medlemsland varit utsatt för angrepp. Detta har varit omstritt eftersom det öppnar för interventioner utan ett tydligt beslut från FN. Denna nya doktrin är en tydlig indikation på NATO’s ambitioner att förändra världsordningen och den tillämpades i krigen mot Jugoslavien, Afghanistan och Irak. Alla dessa interventioner påbörjades utan FN mandat.
Kriget mot Libyen påbörjades dock  med stöd av FN-resolution nr 1973 som tillät upprättandet av en flygförbudszon. Detta begränsade mandat avsåg att skydda civila som demonstrerade i Benghazi. Denna flygförbudszon utvecklade NATO dock snabbt till ett totalt krig med regimskifte som mål och där skyddet av civila kom att spela en ytterst perifer roll. I detta krig deltog JAS-plan ur det svenska försvaret. […]

I det perspektivet är Sverige inte intressant för imperiemakten annat än som slagfält. Just här i Norden kommer den kommande uppgörelsen om det råvarurika och strategiskt viktiga Arktis att kunna utspela sig. Ett scenario som NATO redan övat i Lappland.
För att förstå vår egen roll i denna världsbild behöver vi vända på kartbilden och inse att om kyrkans opinionsbildning för rättvis fred skall bevara sin trovärdighet måste programmet mot vapenexport utökas med ett ställningstagande mot deltagande i militära allianser och en upplösning av det värdlandsavtal vi undertecknat med NATO. Läs artikel

Rysk storövning till havs med fartyg, flygplan och tusentals soldater, svenska.yle.fi

Ryssland kommer i januari och februari att hålla massiva flottmanövrer i alla vatten som man anser höra till ryskt territorium, inklusive världshaven. Det meddelade den ryska försvarsministern i dag. Manövrerna omfattar över 140 fartyg, 60 flygplan och 10 000 soldater. Övningarna inleds den här månaden och slutförs i februari på Atlanten, i Stilla havet, i Arktis och på Medelhavet. Försvarsminister Sergej Sjojgu säger att avsikten med marinövningarna är att utarbeta handlingsplaner för hur ryska intressen kan försvaras till havs. Vidare vill Ryssland motverka militära hot, säger Sjojgu. Läs artikel

Finnish shipbuilders contract powerful icebreaker for Russian Arctic, thebarentsobserver.com

The vessel that is designed for breaking through the sea-ice of the Yenisey River and Kara Sea will be of big importance for Nornickel’s expanded ore shipments from the Taymyr Peninsula.

It is designed by Aker Arctic and built by the Helsinki Shipyard on a contract with Nornickel, the Russian mining and metallurgy company. It will be able to break through 2 meter thick snow-covered ice.

The icebreaker’s mission is to escort Nornickel’s Arctic Express bulk carriers, as well as cargo ships with up to 20 000 tons deadweight. It will have facilities for transporting cargo and supporting helicopter operations. Läs artikel

Mali scrutinises defence deals with ex-colonial power, apanews.net

Junta leader Assimi Goita used his speech marking the 61st anniversary of the Malian army to emphasise the need to scrutinize some military cooperation agreements with France.

“Through an objective analysis of the current context and taking into account the vital interests of our country, we have requested the review of certain military cooperation agreements. At the same time, new agreements have been signed, always with the essential objective of securing Malians and their property” he said.

Although he did not mention France, Giota’s allusion to the ex colonial power is quite clear. A few days earlier, Mali’s Prime Minister Choguel Maiga described the defence agreements between Mali and France as ‘unbalanced.’

“We want to restudy the unbalanced agreements that make us a state that cannot even fly over its territory without France’s authorization,” he said.

On January 11, 2013, Bamako and Paris had signed a series of defense agreements as part of the Serval military operation following the outbreak of the war in the Sahel. Läs artikel

Nato än en gång

Mats Björkenfeldt

I boken The Challenge to NATO: Global Security and the Atlantic Alliance (red. Slobodchikoff m.fl, Potomac Books, 2021) anges att “[i]n addition to remaining diplomatically relevant, there is one area where NATO will remain constant: the American promise to use its nuclear arsenal to defend Europe”. Detta amerikanska ”löfte” grundar sig på en tveksam historieskrivning i boken om artikel 5 i Natostadgan. Faktum är att när stadgan skulle antas i USA:s kongress 1949, gjorde senatorer gällande att artikeln stred mot konstitutionell praxis, eftersom endast Kongressen kunde förklara krig. Utrikesminister Dean Acheson klargjorde dock att artikel 5 ”leaves the decision of how and when to respond to an attack up to individual governments.” Med detta konstaterande accepterade Kongressen fördraget. Samtidigt innebär väl detta att artikel 5 inte utgör någon garanti av något slag.

Även om man inte är emot Nato, utan för en svensk alliansfrihet, måste konstateras att boken är rätt torftig och några pro et contra-resonemang förs aldrig. Till dem som förordar “a pause or a full stop to NATO enlargement” blir svaret att “[a] relationship with the EU is far more important. Candidates on the current wish list for NATO membership are not threatened by Russia.”

I stället rekommenderas professor Michael Kimmages artikel i Foreign Affairs (januari 2022): “Time for NATO to Close Its Door. The Alliance Is Too Big – and Too Provocative – for Its Own Good.

Läs mer

Saab vinner indiskt kontrakt för AT4-vapen, news.cision.com

Saabs AT4-vapen har blivit utvalt av den indiska försvarsmakten i en upphandling för engångvapen. AT4-vapnen kommer att användas av den indiska armén och det indiska flygvapnet.

Den indiska försvarsmakten är en ny kund på AT4. Den här beställningen omfattar AT4CS AST, som kan avfyras från slutna miljöer, exempelvis inifrån byggnader, bunkrar och andra urbana miljöer. AT4CS AST är utrustad med en tandemladdning med lägen som är optimerade för att besegra fiender i byggnader och förstöra strukturer eller skapa en ingång till dem. Läs artikel

Våra soldater behövs på hemmaplan – lämna Mali, expressen.se

Johanne Hildebrandt Fd krigsreporter, riksdagskandidat (L) Diana Janse Fd ambassadör i Mali, riksdagskandidat (M)

[…] ECOWAS stängde även sina gränser mot Mali och införde kännbara sanktioner samtidigt som de uppmanar EU och FN att göra detsamma. Malis junta har haft 18 månader på sig att säkerställa en ordnad återgång till demokrati och under den perioden har de åtnjutit omvärldens – även Sveriges – stöd. Nu har de skjutit upp de utlovade valen – med fem år, därav sanktioner. […]

Inte minst nu när Ryssland försatt Sverige och Europa i den allvarligaste säkerhetspolitiska krisen i modern tid. Behovet av våra militära styrkor här hemma är större än någonsin, för vår egen säkerhets skull. Ta hem våra soldater nu. Läs artikel

Ledare: Fredshetsarna, sydostran.se

Stig-Björn Ljunggren

Vi kan inte annat än hålla med. Det var en rätt högljudd grupp som klagade över denna samordnade övning mellan ett stort antal länder i vår region 2017.

Olof Palme använde en gång i tiden ”fredshetsarna” som beteckning när han i inledningen av sin karriär som studentpolitiker bekämpade dåtidens Sovjetstödda ”fredsrörelse”.

När Sydöstran i måndags intervjuade Zebulon Carlander om det säkerhetspolitiska läget, så sade han bland annat:

”Många känner stolthet över den utrikespolitik som Sverige hade under statsminister Olof Palme. Det är viktigt att erinra om att en möjliggörande faktor för en sådan aktivistisk utrikespolitik var Sveriges starka försvarsförmåga. Den skapade handlingsfrihet för oss i utrikespolitiken.” […]

Men precis som vi undrar var alla fredsaktivister är idag, när det militära mullret hörs i vår närhet, så kan vi förstås också fundera över var alla borgerliga försvarsvänner var när försvarsmakten avlövades. Visst, de väsnades lite pliktskyldigt när socialdemokraterna reformerade försvaret, men var rätt tysta när regeringen Reinfeldt slutförde degraderingen.

Men nu försöker de kompensera för det misstaget. Men inte främst med Sveriges bästa för ögonen, utan de använder den oroliga internationella situationen för inrikespolitiska syften. Läs ledaren

Läs också kommentar här på sajten till Aurora 17

Norge och Finland om utländska baser på territoriet

Utgivarna

Både Norge och Finland har under lång tid haft en säkerhetspolitisk doktrin att inte tillåta främmande makt att stationera trupper på sina länders territorier för att kunna utnyttjas i fientligt syfte mot andra stater.

När Norge var på väg att ansluta sig till Atlantpakten gjorde Sovjetunionen vissa försök att påverka processen. Den sovjetiske ambassadören till Oslo översände i slutet av januari 1949 en förklaring, i vilken han anmodade Norge att klargöra sin inställning. Han hänvisade till att Norge hade gemensam gräns med Sovjetunionen, och han ville ha besked om huruvida den norska regeringen ämnade påta sig några förpliktelser när det gällde placering av luft- eller sjömilitära baser på landets territorium. Den norska regeringen bekräftade i sitt svar den 1 februari 1949 att den avsåg att undersöka och klargöra i vilka former och på vilka villkor Norge kunde komma att delta i Atlantpakten. I svaret framhöll man särskilt:

Läs mer