EU är långt ifrån en försvarsunion, hbl.fi

Paavo Lipponen betonar vikten av det egna försvarets kapacitet i säkerhetspolitiken. Han håller dörren öppen till Nato, men ser inte EU som en försvarspolitisk faktor att räkna med.

Den säkerhetspolitiska situationen i Europa är spänd. Vad innebär det för Finland, har hotbilden förändrats?

Finland står inte utanför situationen säkerhetspolitiskt, men till exempel i fråga om sanktioner, både de nuvarande och potentiella, är vi lika mycket inblandade som andra EU-stater. Beredskapsnivån här har höjts, dock inte demonstrerats lika mycket som i Sverige. Finlands säkerhetspolitiska linje ligger fast. Hotbilden har tills vidare inte förändrats på ett grundläggande sätt för oss.

Känns vår säkerhetspolitiska linje trygg och rätt?

Vår linje, som formulerades under mina två regeringar (1995–2003), fungerar bra i nuläget: alliansfrihet, ett trovärdigt nationellt försvar och så nära samarbete som möjligt med Nato i partnerskap för fred. Vi bör följa president Niinistös linje: vår status är inte i gungning, vi bör undvika onödig spekulation och onödiga utspel.

Till exempel Samlingspartiets utspel, eller så kallade förslag, att vi borde bli medlem av Nato är falskt. De skryter om att under 15 år ha haft den åsikten. Varför har de då inte kommit med ett konkret förslag? Höjden var Katainens regering som 2011 i sitt program sade att vi inte ska söka medlemskap under den regeringsperioden. Att själv stänga dörren är det dummaste.

Det nationella försvaret är det viktigaste elementet i vår säkerhetspolitik. Hade vi ett svagt försvar, vem skulle då vilja ta risken att ta förluster för att försvara någon som inte kan försvara sig själv? Man förstår inte helt i Finland den här logiken, vad det betyder att vi har ett starkt försvar också med tanke på om vi kan få hjälp. Detta förstår inte heller många socialdemokrater.

Finns det något läge då Finland borde söka Natomedlemskap?

Det är en lite för spekulativ fråga. Det vore inte ens klokt att sätta några red lines. En stor konflikt i Europa skulle ju betyda att frågan diskuteras, precis som nu. Det viktigaste för tillfället är i alla fall att stöda presidentens linje och jobba så mycket vi kan för att nå en diplomatisk lösning. Det är den enda vägen. Ur HBL den 11 februari

Debatt: Myten om neutralitetspolitikens död, sydostran.se

Anders Björnsson, författare och medutgivare av sajten alliansfriheten.se

Alliansfrihet är att inte inordna sig under någon stormakt eller något maktblock. Och neutralitet är att stå utanför ett krig mellan sådana –och neutralitetspolitik en strävan att stå utanför – om man inte blir angripen.

Neutraliteten sätts givetvis också ur spel, om man själv går till angrepp. Alliansfriheten syftar till att ett sådant fall inte ska inträffa.

Den som ingår i en militärpakt, som Nato, har små möjligheter att skonas eller att förhålla sig passiv, om pakten blir part i ett krig mellan stormakter. En liten stat i gränssnittet mellan stormaktsintressen gör klokt i att inte försätta sig i en sådan situation.

Att småstaten inte bör lägga sig i stormaktspolitiken är konventionell geostrategisk visdom. Detta betyder inte, att den lilla staten, dess ledare och medborgare är indifferenta till vad som har utlöst krigshandlingar eller att de skulle vara likgiltiga till den samhällsordning som råder i olika stater. […]

Därför är plakatpolitik – som feminism, demokrati och mänskliga rättigheter, värden som kan tolkas på många olika, ibland varandra motstridiga sätt – ingen bra grund för utrikes relationer. I bästa fall är de blott ytfenomen; i värsta fall krigsframkallande. Var sak på sin plats! Läs artikel

Linde nöjd med EU:s svar till Ryssland, svd.se

EU:s utrikesministrar har enats om svar på Rysslands brev med krav på säkerhetspolitiska besked.

– Det är ett svar som är tydligt och principfast, säger utrikesminister Ann Linde (S). […]

EU:s huvudbudskap är, enligt Ann Linde, att principerna som ligger till grund för den europeiska säkerhetsordningen ska värnas. De principerna omfattar bland annat Parisstadgan och folkrätten.

– Det är något som är oerhört viktigt för Sverige, säger Linde.

Parisstadgan från år 1990, ett centralt dokument i OSSE-samarbetet, slår bland annat fast att varje land har rätt att välja sin egen väg i säkerhetspolitiken.

Något direkt svar blev det inte på Rysslands fråga om hur länderna ser på formuleringarna i OSSE:s säkerhetsstadga om att inget land ska stärka sin säkerhet på bekostnad av ett annat lands säkerhet. Läs artikel

Historiska förhandlingar mellan USA och Danmark – amerikanska trupper kan placeras på dansk mark, svenska.yle.fi

Den danska regeringen har beslutat att inleda förhandlingar med USA om ett bilateralt avtal om försvarssamarbete. Det kan innebära slutet på den danska politiken om att utländska trupper inte får vara stationerade på dansk mark.

Danmark anser att det är nödvändigt att nu inleda förhandlingar med USA om ett nytt försvarssamarbete.

– Hur det rent konkret kan komma att se ut vet vi ännu inte, men det kan innebära amerikanska soldater och militär utrustning på dansk mark, säger statsminister Mette Frederiksen på en pressträff.

Det innebär att Danmark nu bryter med flera årtionden av icke-stationeringspolitik, enligt Frederiksen. Läs artikel

Russland med lovbrudd etter lovbrudd, dn.no

Sven G. Holtsmark, professor, Institutt for forsvarsstudier/Forsvarets høgskole og Geir Ulfstein, professor emeritus, Juridisk fakultet/UiO

[…] Når det gjelder Krim, fastholder Ukraina og Nato-landene at Russlands annektering av Krim var og er ulovlig. Mot disse klare standpunktene er det røster som hevder at situasjonen er mer komplisert. Argumentasjonen baserer seg dels på at den russiske majoritetsbefolkningen på halvøya ønsket å være en del av Russland, dels på en problematisering av Krims tilhørighet til Ukraina som sådan.

Om statusen til Øst-Ukraina opptrer ulike varianter av en argumentasjon om at befolkningsgrupper har rett til selv å velge sin statstilhørighet. Det trekkes også inn at den russiske minoriteten i Ukraina angivelig blir utsatt for diskriminering.

Det er ikke folkerettslig hold i noen av disse argumentene for Krims og Øst-Ukrainas vedkommende. Ukrainas grenser og Ukrainas territorielle integritet er like ukrenkelige som Norges, eller for den saks skyld Russlands. Om dette hersker det simpelthen ingen tvil – og det internasjonale samfunnet er forpliktet til å legge dette til grunn.

Grunnlaget ligger i det folkerettslige prinsippet om staters territorielle suverenitet. Av dette følger så forbudet mot å bruke væpnet makt mot en annen stats «territorielle integritet eller politiske uavhengighet» (FN-paktens artikkel 2 (4)). Forbudet rammer også trusler om bruk av makt.

Selvsagt finnes det unntak fra maktforbudet – men ingen bestemmelser finnes som kan hjemle den russiske bruken av væpnet makt eller trusselen om bruk av væpnet makt overfor Ukraina.

Russland hevder at Kosovos løsrivelse fra Serbia skapte folkerettslig presedens for det som skjedde med Krim: For akkurat som i Kosovo, heter det, var det jo befolkningen på Krim som selv ønsket dette. Denne påstanden og andre lignende påstander gjentas også her hjemme. Russland viser gjerne til at Den internasjonale domstolen i Haag, ICJ, skal ha bekreftet Kosovos rett til løsrivelse.

Heller ikke på dette punktet har Russland en god sak. ICJ har sagt at Kosovos uavhengighetserklæring i seg selv ikke var i strid med folkeretten. Retten har derimot aldri tatt stilling til betingelsene for folkegruppers rett til løsrivelse. Trolig oppstår en slik rett ved grove menneskerettighetsbrudd. Men ingen har med noen grad av troverdighet hevdet at en slik begrunnelse kunne gjøres gjeldende for Krim.

Hva så med folkeavstemningen og Krim-parlamentets vedtak om løsrivelse? Saken er at disse kom etter at Russland hadde sikret seg kontroll over området. Nøyaktig hvordan dette skjedde, er uten betydning – det avgjørende er at det var ved bruk av nettopp væpnet makt.

I en slik situasjon blir ethvert vedtak som er fattet av det som er en ulovlig myndighet, uten folkerettslig virkning. Derfor vedtok da også FNs generalforsamling at avstemningen ikke hadde noen rettsvirkning.

.Läs artikel

En forbrytelse kan aldri forsvare en annen, men hykleri kan påpekes, dn.no

Få med deg det som teller - Les DN i 4 uker for 1 kr. Bestill her Jardar ØstbøJardar Østbø, professor ved Institutt for forsvarsstudier, Forsvarets høgskole

[…] Russland bryter Ukrainas suverenitet. USA og/eller Nato har brutt andre staters suverenitet ved å intervenere militært. Mer (Bosnia) eller mindre (Irak) gode grunner bak intervensjonene rokker ikke ved at suverenitetsprinsippet, dersom man tolker det som absolutt og ufravikelig, ble brutt. Dette er de fleste enige om. […]

Fra Moskvas perspektiv er det umulig å tro at Natos engasjement for en gang i fremtiden å kunne tilby medlemskap til Ukraina er et idealistisk forsvar for et prinsipp som Vesten selv har brutt ved anledning, og dessuten bidratt sterkt til å utvanne gjennom 30 år. Sovjetiske og russiske delegasjoner ble i perestrojka -perioden gjentatte ganger lovet, i fullstendig utvetydige ordelag, at Nato ikke skulle utvides. Den gang kunne man altså gi slike løfter, uavhengig av hva østeuropeiske nasjoner ønsket, men nå er plutselig suverenitet blitt hellig? Läs artikel

Statsministern: Försvaret inget särintresse, svd.se

Magdalena Andersson (S) valde att göra sitt första fysiska statsministerbesök ute i landet på Berga örlogsbas. Hon underströk att det inte är någon slump och pekade på Ryssland.

– Vi ser att hotet mot Ukraina kvarstår och också hotet mot hela den europeiska säkerhetsordningen, säger Andersson.

De ryska kraven på säkerhetsgarantier hotar bland annat de militära samarbeten med andra länder, inte minst USA, som Sverige byggt upp på senare år.

– I Sverige bestämmer vi själva över vår utrikes- och säkerhetspolitik och vilka länder vi väljer att samarbeta med, säger Andersson.

Regeringen ska ha överläggningar med riksdagspartierna i försvarsberedningen nästa vecka. Då ska resurser för att skynda på den svenska upprustningen diskuteras. Läs artikel

Generaler klare for å sikre Norden, nrk.no

Hærsjefene for Norge, Sverige og Finland har de siste dagene møttes på Garnisonen i Porsanger. De er samlet meget glad for at hærstyrkene i de tre landene nå kan samarbeide militært. Ifølge generalmajorene er samarbeidet en betydelig styrking av forsvarskapasiteten i hele Norden.

– Sammen er vi sterke, slår generalløytnant Pasi Välimäki fast. Sjefen for den finske hæren viser til den samlede slagkraften de norske, svenske og finske hærstyrkene vil ha i nord. […]

– Russerne frykter ikke de nordiske styrkene. Det at de nordiske landene styrker sitt eget forsvar er ikke en angrepstrussel for Russland, sier professor Tormod Heier ved Forsvarets høgskole.

Heier tror en felles nordisk forsvarssone er en strategisk god buffer mellom Russland og USA.

Betingelsen for at Russland ikke skal se på samarbeidet som en trussel avhenger av én ting, ifølge Heier:

– Det nye nordiske forsvarssamarbeidet kan ikke legge spesielt til rette for raskere overføring av amerikanske militære styrker og utstyr til Norden, understreker professoren.

– Om et nordisk forsvarssamarbeid skulle oppleves av Russland som et fremskutt amerikansk forsvar, kan det bidra til økt spenning. Det vil ha negative ringvirkninger, og gjøre at alle ender opp med mindre sikkerhet, sier professor Tormod Heier. Läs artikel

Svenska Moskva-ambassadörer reflekterar, ui.se

Svenska Moskva-ambassadörer reflekterar, en SCEEUS Guest Commentary serie med totalt sex texter.

Drygt 30 år efter Sovjetunionens upplösning bevittnar vi nu den av Ryssland förorsakade allvarligaste säkerhetspolitiska krisen för Europa sedan det kalla kriget. Förhoppningarna från det kalla krigets slut om ett enat, fritt och fredligt Europa har kommit på skam. Det finns därför nu anledning att reflektera över hur vi har hamnat där vi har hamnat, också i ett längre, historiskt perspektiv.

SCEEUS har därför bett samtliga sex nu levande tidigare svenska moskvaambassadörer att kortfattat och överskådligt reflektera över Ryssland utifrån sina erfarenheter som sändebud i Moskva. Dessa personligt färgade texter ger sammantaget en fördjupad och mångfacetterad bild av utvecklingen i och kring Ryssland, författade av några av Sveriges mest erfarna diplomater. Här förmedlas kunskap, analys, slutsatser och rekommendationer från 30 års samlad ambassadörserfarenhet i Moskva.

Samtliga texter skrevs under slutskedet av 2021 och publicerades den 9 februari 2022.

 

Concerned by Unintended Negative Impact of Sanctions, Speakers in Security Council Urge Action to Better Protect Civilians, Ensure Humanitarian Needs Are Met, un.org

Efforts must better mitigate the unintended negative impact of sanctions and curtail unilateral coercive measures that continue to negatively affect the very populations they are meant to protect, delegates told the Security Council today.

United Nations sanctions are no longer the blunt instrument they once were, but concerns remain, said Rosemary DiCarlo, Under-Secretary-General for Political and Peacebuilding Affairs.  As a prime example, she pointed to the continued difficulty in reviving the banking channel for humanitarian transfers to the Democratic People’s Republic of Korea, since its collapse in 2017.  Various resolutions make it clear that sanctions are “not intended to have adverse humanitarian consequences for the civilian populations”, she stated.

Highlighting several areas for action, she said Member States can minimize the burden of additional due diligence and reporting requirements on humanitarian actors by keeping their domestic legislation as close as possible to Council language.  Other vital actions include continued monitoring by the Council’s sanctions committees for possible negative consequences and increasing cooperation with humanitarian actors and the private sector.  More can also be done to reduce the possible adverse consequences of sanctions, she said, recalling the world’s welcome of Council resolution 2615 (2021), which carves out a humanitarian exemption to the sanctions regime on Afghanistan. Läs mötesprotokollet

Putin: Russland klar for kompromiss etter møtet med Macron, forsvaretsforum.no

Etter et nesten fem timer langt møte i Kreml, møtte de to presidentene pressen på en felles pressekonferanse etter midnatt natt til tirsdag, Moskva-tid.

Begge sa de hadde håp om at man kan finne en løsning på den verste krisen mellom Russland og Vesten siden den kalde krigen. Putin takket Macron gjentatte ganger for å ha kommet til Moskva, og sa at den franske lederen hadde lagt fram flere forslag som er verdt å se nærmere på.

– Et antall av hans ideer og forslag er mulige som grunnlag for ytterligere skritt, sa Putin, og la til:

– Vi skal gjøre alt vi kan for å finne kompromisser som passer alle. […]

Macron sa at han la fram forslag om «konkrete sikkerhetsgarantier», og at Putin i mandagens møte hadde forsikret ham at Kreml er klar til å se på forslaget. Macrons kontor i Paris opplyser at forslaget inkluderer et løfte fra begge parter om å ikke foreta noen nye militære handlinger, å etablere en ny strategisk dialog, og forsøk på å gjenopplive fredsprosessen i Ukraina.

Presidentene diskuterte den eksisterende fredsplanen for Donbass-regionen, som består av de selverklærte folkerepublikkene Donetsk og Lugansk i Øst-Ukraina, som et skritt mot nedtrapping i Ukraina-krisen. Putin tok til orde for at Ukraina må implementere den såkalte Minsk-avtalen fra 2015.

Denne fredsplanen har så langt blitt ignorert av Ukrainas lederskap, hevdet Putin på pressekonferansen. Han sa at dialog mellom Kiev og lederne i utbryterregionene Lugansk og Donetsk er nødvendig.

– Fra mitt ståsted er det opplagt at de nåværende myndighetene i Kiev følger en kurs som går ut på å avvikle Minsk-avtalen, sa Putin. Läs artikel

Danmark skärper försvarsberedskapen, dn.se

Den danska regeringen har beslutat att vidta en rad åtgärder för att stärka militäralliansen Nato, meddelar försvarsdepartementet på tisdagen. Den angivna orsaken är ”den oacceptabla ryska militära pressen på Ukraina”.[…]

En bataljon för särskilt tilldelad Natoberedskap ska sänka sin reaktionstid från 30 till mellan en och fem dagar. Den ska bestå av 700 soldater och samlas vid Gardehusarregimentet i Slagelse på västra Själland. Danmarks försvarsmakt har också mandat att placera två stridsflygplan av typen F-16 på Bornholm om det bedöms ”operativt nödvändigt”. Läs artikel