Månad: februari 2022

[…] Det är bland annat i Rena, knappt två timmar i bil norr om Oslo, som den stora norskledda försvarsövningen Cold Response kommer att gå av stapeln i början av mars.

Finland och Sverige deltar som enda icke-Natomedlemmar i den utpräglade försvarsövningen. Natoländerna övar utgående från artikel 5 i Natofördraget som i korthet går ut på att ett angrepp på en Natomedlem innebär ett angrepp på hela alliansen.

– Finland utövar som icke-medlem i försvarspakten inte verksamhet i enlighet med artikel 5. Vi deltar alltid i internationella övningar från våra egna utgångspunkter, skriver den finländska huvudstabens informatör Jere Paldanius i ett mejl.

Finlands utgångspunkt kommer att vara att utveckla den egna försvarskapaciteten. Dessutom hoppas man att övningen kommer att förbättra samarbetet mellan Finland, Sverige och Norge i Arktis.

– Medan Norge och andra Natoländer ägnar sig åt försvar i norra Europa är Finlands och Sveriges deltagande naturligt som utvecklade Nato-partnerländer. Det är viktigt för Finland att förstå hur Norge och andra Natoländer agerar i en krissituation, skriver Paldanius.

Finland kommer under Cold Response-övningen tillsammans med svenska trupper att delta i den norska arméns försvar av Norge mot utländska styrkor. De utländska styrkorna består bland annat av amerikanska och brittiska soldater. Läs artikel

Ryssland är i färd med att bygga upp sin största militära närvaro i Belarus sedan kalla kriget, säger Natochefen Jens Stoltenberg. Samtidigt fortsätter samtalen på toppnivå för att lugna situationen omkring Ukraina. […]

Enligt Stoltenberg finns det nu 30 000 ryska soldater i Belarus. Det rör sig om specialförbandet Spetsnaz, stridsflygplan av modellen SU-35, Iskander-robotar och luftvärnsrobotsystem. Läs artikel

[…] USA og Norge har inngått en tilleggsavtale som ivaretar norsk suverenitet, Norges folkerettslige forpliktelser samt den norske base- og atompolitikken. Det er misvisende å kalle tilleggsavtalen for en baseavtale, slik enkelte kritiske røster gjør. Samarbeid med nære allierte er en av de tre hovedlinjene i det norske forsvarskonseptet: Den nasjonale forsvarsevnen, det kollektive forsvaret i Nato og bilateral støtte og forsterkninger fra nære allierte. Dette konseptet har Stortinget sluttet seg til, og det er i tråd med de lange linjer i norsk sikkerhetspolitikk.

Tilleggsavtalen med USA legger nettopp til rette for å kunne motta allierte forsterkninger enda raskere og samtidig ivareta hensynet til basepolitikken om ikke å ha permanent stasjonering av utenlandske militære styrker i Norge i fredstid. Läs artikel

Läs också kommentar till avtalet från överstelöjtnant Tormod  Heier.

The new threat of war over Ukraine resulting from the Russian demands of December 2021 should focus the minds of U.S. and European policymakers on the unsolved dispute that is responsible for much of the tension between Russia and Ukraine, and that provides the most likely flashpoint for war. The Donbas conflict, which has cost more than 14,000 lives since 2015, is at permanent risk of breaking out again with disastrous results. By the same token, a solution to the conflict would contribute greatly to an improvement in wider relations between the West and Russia.

A solution to the conflict is at hand, in the form of the Minsk II agreement of 2015 calling for autonomy for a demilitarized Donbas within Ukraine, under international guarantees. Läs artikel

Finlands utrikesminister Pekka Haavisto (De Gröna) och försvarsminister Antti Kaikkonen (C) besökte under onsdagen Sverige för att diskutera det försämrade säkerhetsläget i Europa. Haavisto och Kaikkonen har under sitt besök Sverige träffat landets utrikesminister Ann Linde (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Ryssland skickade under tisdagen ut ett brev till flera medlemsländer i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) där man från ryskt håll tar initiativ till en diskussion om säkerhetsläget i Europa. Både Finland och Sverige har bekräftat att länderna fått brevet. I brevet ber Ryssland om åsikter kring principen om att inget land borde få utöka sin egen säkerhet på andra länders bekostnad.

Sveriges utrikesminister Ann Linde upprepade det Pekka Haavisto redan sade igår om att flera länder kommer att koordinera ett svar på brevet.

– Det är inget man svarar på inom fem minuter. Det analyseras just nu och tillsammans kommer vi att återkomma med ett svar, säger Linde och fortsätter:

– Vår grundsyn är klar, alla stater har rätt att välja sin egen väg.

Linde tillägger också att de ryska säkerhetspolitiska kraven är omöjliga att godkänna. Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist var också tydlig med att påpeka att den europeiska säkerhetsordningen inte ska rubbas.

– Vi kommer inte tolerera att Ryssland på något sätt bryter upp den europeiska säkerhetsordningen, säger Hultqvist.

Pekka Haavisto sade att Finland och Sverige har ett väldigt likadant synsätt på det ryska brevet och han upprepade att det är viktigt att EU-länderna koordinerar ett svar.

– Vi kommer att arbeta på det och se i vilket format vi kommer svara, säger Haavisto. Läs artikel

The United States and NATO rebuffed some of Russia’s core demands for security guarantees in their written replies to the Kremlin, accusing Moscow of “provocative activities” including troop and missile deployments, as well as repeated incursions into allied airspace, according to documents obtained by El Pais.

In their respective written replies, which were delivered to the Russian government last week, the Biden administration and NATO proposed an extensive diplomatic dialogue, including a series of “thematic meetings” within the NATO-Russia Council. But the Western powers also demanded that Russia withdraw the military forces and weaponry stoking fears of an imminent attack on the Ukrainian borders with Russia and Belarus.

The two documents accuse Russia of a long pattern of aggressive activity that has undermined the security architecture in Europe — essentially blaming Russian President Vladimir Putin for causing the very destabilization and uncertainty that he has tried to blame on the West. Läs artikel och dokumenten

There is a need for a well-coordinated policy towards the European Union and NATO, Olaf Scholz pointed out.

German Chancellor Olaf Scholz plans to hold a meeting with Russian President Vladimir Putin in Moscow in the near future, as he himself said in an interview with the ZDF TV channel on Wednesday.

”I will soon talk [with Putin] in Moscow, discussing the necessary issues. There is a need for a well-coordinated policy towards the European Union and NATO,” Scholz pointed out. ”It [the meeting] is scheduled to take place in the near future,” he added without specifying the date of his visit to Moscow. Läs artikel

USA:s president Joe Biden sänder i veckan omkring 2 000 soldater till Polen och Tyskland på grund av krisen i och omkring Ukraina. Dessutom flyttas en amerikansk infanteristyrka på cirka 1 000 soldater från Tyskland till Rumänien. Läs artikel

Sverige lanserar idag tillsammans med Storbritannien, Kanada, Schweiz och USA en ny fond som ska stärka Ukrainas motståndskraft i den konfliktdrabbade sydöstra regionen. Sverige kommer att stödja fonden med 50 miljoner kronor under kommande tre år.

You are well aware that Russia is seriously concerned about increasing politico-military tensions in the immediate vicinity of its western borders. With a view to avoiding any further escalation, the Russian side presented on 15 December 2021 the drafts of two interconnected international legal documents – a Treaty between the Russian Federation and the United States of America on Security Guarantees and an Agreement on Measures to Ensure the Security of the Russian Federation and Member States of the North Atlantic Treaty Organization.

The U.S. and NATO responses to our proposals received on 26 January 2022 demonstrate serious differences in the understanding of the principle of equal and indivisible security that is fundamental to the entire European security architecture. We believe it is necessary to immediately clarify this issue, as it will determine the prospects for future dialogue.

The Charter for European Security signed at the OSCE Summit in Istanbul in November 1999 formulated key rights and obligations of the OSCE participating States with respect to indivisibility of security. It underscored the right of each participating State to be free to choose or change its security arrangements including treaties of alliances, as they evolve, as well as the right of each State to neutrality. Läs  brevet

Läs kommentar tidigare här på sajten till det ryska förslaget.