Månad: februari 2022

14 europeiska länder har beslutat att dra bort sina styrkor från Mali, som numera styrs av en militärjunta. Den franskledda styrkan Task Force Takuba lovara att fortsätta sin kamp mot jihadister i Sahelområdet från baser i andra västafrikanska länder.

Frankrike och dess europeiska bundsförvanter har äntligen fått nog av militären i Mali, som grep makten i en militärkupp år 2020, med löften om en snar återgång till demokrati. […]

Beslutet om ett uttåg fattades den här veckan under ett möte mellan Frankrikes president Emmanuel Macron, flera europeiska regeringschefer samt en rad afrikanska ledare från Sahel regionen. Mötet hölls inför toppmötet mellan EU och Afrikanska Unionen som inleds på torsdag i Bryssel.

Deltagarna var överens om att lägga skulden för uttåget på juntan i Mali, som anklagas för obstruktion och för att ha en dold agenda då de bjöd in ryska legosoldater.

– Det finns inte längre politiska, ekonomiska eller lagliga förutsättningar att fortsätta kampen mot terrorism i Mali, konstaterar Frankrike och dess allierade i ett gemensamt uttalande. […]

Franska militärkällor säger att soldaterna från Barkhaneoperationen samt Task Force Takuba, sannolikt förflyttas till baser i grannlandet Niger och till länder vid Guineabukten. Läs artikel

Här om veckan genomfördes stabs- och ledningsträningsövningen Geltic Bear, en av Hemvärnets största övningar. Normalt genomförs övningen centralt men på grund av dåvarande restriktioner övade hemvärnsbataljonerna enskilt ute i landet.

Vanligtvis samlar övningen hundratals hemvärnssoldater och aktörer från civila myndigheter tillsammans med ledningsstab i Enköping. Övningen fokuserar på bataljonsstabernas ledningsförmåga vid fred, kris och väpnat angrepp. På grund av restriktionerna som rådde under övningen befann sig respektive hemvärnsbataljon utspridda i regionen. Fokus på årets övning låg istället på konkreta beredskapshöjande åtgärder och kontroller. Syftet med övningen var att snabbt kunna påbörja ledning och lösa uppgiften. Läs pressmeddelande

Tomorrow (17 February), the Security Council will hold a briefing on the situation in Ukraine. Russia is organising the meeting to mark the seventh anniversary of the “Package of Measures for the Implementation of the Minsk Agreements”, also known as the Minsk II agreement, adopted on 12 February 2015, and to discuss its implementation. […]

Russia and Ukraine hold divergent interpretations of the Minsk agreement, particularly regarding the sequencing of steps for its implementation. Moscow insists that Kyiv must first implement the political provisions and enact constitutional amendments recognising the “special status” of Donetsk and Lugansk. Kyiv maintains that security measures take precedence, and that a ceasefire must be established with Ukraine regaining control of its territory. Läs artikel

[…] Hun benekter at det finnes allierte baser i Norge.

– Ikke har vi ikke bedt om det heller. Det er helt spesielt for Norge som Nato-land. Vårt forsvarskonsept baserer seg på en annen modell. Vi får forsterkninger når vi trenger det. Det vil si: I krise eller krig.

For dette skal fungere må Norge øve og trene i fredstid sammen med de allierte.

– Forhåndslagre, planverk og infrastruktur må også stå klare. Dette kan ikke improviseres når en krise er et faktum. Da er det for sent. Derfor øver og trener allierte mer i Norge enn for noen år siden. Men samtidig vesentlig mindre enn under den kalde krigen, sier Huitfeldt og er klar på at dette systemet ikke er en uthuling av basepolitikken.

– Det er en forutsetning for basepolitikken. Nettopp fordi vi ikke har baser, har vi øvelser. Det ble slått fast da vi gikk inn i Nato i 1949. Vi har alltid tilpasset oss sikkerhetsklimaet. Det er viktig også i dag. Omfanget av alliert trening og øving i Norge har alltid svingt. Også disse siste årene. […]

Derfor mener hun at tilleggsavtalen om forsvarssamarbeid med USA  (Supplementary Defence Cooperation Agreement – SDCA) er så viktig.

– Den gjør det mulig for amerikanerne å investere i tiltak som vil bidra til forsterkning av Norge dersom vi skulle trenge det. Vi trenger infrastruktur til å kunne motta forsterkninger. Det er dette avtalen skal bidra til. Läs artikel

Läs också kommentar till uppgörelsen mellan Norge och USA om baser i Norge.

– Jeg synes det er oppsiktsvekkende at amerikansk etterretning er med på å hausse opp en krigsfrykt, og spørsmålet er hvilke amerikanske interesser som ligger til grunn for denne tilnærmingen, sier oberstløytnant og professor Tormod Heier ved Forsvarets høgskole til NTB.

Diplomatiet har den siste tiden jobbet på høygir på kryss og tvers av land og kontinenter i et forsøk på å holde dialogen varm mellom Russland og Vesten. Mens europeiske ledere har tydd til forsiktig optimisme i forsøk på å senke spenningsnivået, har tonen vært langt mer pessimistisk fra den andre siden av Atlanterhavet.

Kontrasten er veldig synlig og oppsiktsvekkende, sier Heier. Han mener USAs retorikk bidrar til allmenn bekymring i Europa om at kontinentet nå står like overfor en krig.

– Det blir vanskeligere å finne kompromisser som gjør at alle parter kan komme ut av krisen med æren i behold. Det blir vanskeligere for de mer pragmatiske kreftene å vinne fram, de kreftene som forsøker å se saken fra to sider, sier han. Läs artikel

Det ble en dramatisk første dag av Natos forsvarsministermøte. Under den avsluttende pressekonferansen varslet Nato-sjef Jens Stoltenberg at Nato planlegger å utplassere nye kampstyrker i Sør- og Øst-Europa. […]

Men dramaet startet et døgn tidligere.

Da besøkte den tyske forbundskansleren Olaf Scholz Kreml og ble tilbudt plass rundt det nå berømte langbordet til Vladimir Putin. Men det var hverken møtet eller langbordet som skapte overskrifter den dagen. Derimot en rekke uttalelser Scholz kom med overfor tysk presse etter møtet.

Der sa han blant annet at det er vår fordømte plikt å avverge en krig i Europa.

– Fakta er at alle som er involvert i dette, vet at Nato-medlemskap for Ukraina ikke er på agendaen. Derfor kan vi heller ikke ha en militær konflikt over et spørsmål som ikke er på agendaen, fortalte Scholz tyske medier. […]

Nå innrømmer også den norske forsvarsministeren, Odd Roger Enoksen at medlemskap for Ukraina ikke er aktuelt:

– Medlemskap for Ukraina er ikke på Natos bord og ingen sak i dag, sier han til Aftenposten.

– Men hva med Norge? Er Norge for eller mot at Ukraina skal bli Nato-medlem?

– Ukrainsk medlemskap i Nato er ikke på agendaen i dag. Läs artikel

Half of the 4,500 French soldiers currently deployed for Operation Barkhane are stationed in Mali but will soon leave the country after coming under pressure from Mali’s new military leaders, who seized power in a 2020 coup.

Against a backdrop of growing anti-French sentiment in the Sahel – and after the expulsion of the French ambassador to Mali in January – Paris announced that it wanted to rely increasingly on the Takuba Task Force, a European military unit, to take the pressure off the French military. […]

Outside Mali, French forces have two permanent military bases in this region. The first is in Niamey, the capital of Niger, where the main air base of Operation Barkhane is located. Along with six Reaper drones and seven Mirage fighter planes, a combat unit also occupies this base, which is located near the so-called three-border zone (the borders of Mali, Burkina Faso and Niger). Läs artikel

Utrikesminister Ann Linde

[…] Vi befinner oss i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Rysslands ökande konfrontativa retorik och militära aktiviteter, både synliga och dolda, är oacceptabla. Den upptrappade ryska militära närvaron vid Ukrainas gräns och de ryska kraven på säkerhetsgarantier hotar kärnan i den europeiska säkerhetsordningen.

Den europeiska säkerhetsordningen är inte förhandlingsbar. Att stå upp för Ukrainas suveränitet och territoriella integritet är nödvändigt för hela Europas säkerhet.

Ukraina, precis som Sverige, har rätt att göra sina egna säkerhetspolitiska val. Det är inte upp till Ryssland att diktera dessa genom hot och våld. Folkrättens regler om staters suveränitet och politiska oberoende utgör en del av den europeiska säkerhetsordningen. […]

Rätten att göra egna säkerhetspolitiska val är nyckeln till vår säkerhet. Regeringen avser inte att ansöka om Natomedlemskap. Den säkerhetspolitiska linjen ligger fast. Vår militära alliansfrihet tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa.

Vi kombinerar detta med en försvarspolitik som vilar på två ben: förstärkt nationell förmåga och fördjupade internationella försvarssamarbeten. Däri intar samarbetet med Finland en särställning. Sedan 2014 har vi byggt upp ett fungerande försvarspolitiskt säkerhetsnätverk, och slutit ett 30-tal överenskommelser och omkring 20 samarbetsavtal, inte minst med våra nordiska och baltiska grannar. Vi bygger upp militär förmåga såväl med enskilda länder som med Nato. Och vi bygger upp en trovärdig nationell försvarsförmåga genom den största satsningen på svenskt försvar sedan 1950-talet.

Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-land eller ett nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Vi ska därför kunna ge och ta emot stöd, såväl civilt som militärt.

Men det är vi som bestämmer med vilka vi samarbetar och hur detta samarbete ser ut – i fredstid, i kris och i krig. […]

I Mali har terrorgrupper kraftigt ökat sina aktiviteter. Att den maliska juntan skjutit upp de demokratiska valen och ingått samarbete med ryska legosoldater är oacceptabelt. Sveriges militära och civila engagemang i Mali syftar till att främja säkerhet, motverka terrorism och bygga upp en hållbar utveckling med respekt för mänskliga rättigheter. Läs deklarationen

Norge sender flere soldater til Nato-operasjon i Litauen. – Russisk invasjon kan være nært forestående sier forsvarsminister Odd Roger Enoksen (Sp). […]

Den økte norske tilstedeværelsen i Litauen kommer som svar på Russland styrkeoppbygging langs grensen mot Ukraina.

– Det selvsagt det som er bakgrunnen. Men det er også betydelige russiske styrker i Hviterussland. En russisk invasjon av Ukraina kan i verste fall være nært forestående, sier forsvarsministeren.

Stortingsrepresentant og partileder i Rødt Bjørnar Moxnes er sterkt motstander av at Norge skal sende soldater til Litauen.

– Jeg skjønner ikke hvordan det å øke Natos tilstedeværelse i Litauen skal hjelpe Ukraina. Det har jo ingen sammenheng. Det er vel ingen nært forestående russisk invasjon av Litauen som jeg hørt om. Så det er jo ren symbolpolitikkk, selvsagt, som har som funksjon at spenningen øker, sier han til Forsvarets forum.

I stedet mener han at Norge bør jobbe for å finne en fredelig løsning på konflikten.

– Norge må presse på i alle kanaler for diplomatiske løsninger, for etterlevelse av Minsk-avtalen, jobbe for at spenningen blir mindre og minske sjansen for at Norge kan bli slagmark for en større konflikt mellom stormaktene, sier Rødt-lederen. Läs artikel

[…] Was this crisis predictable?

Absolutely. NATO expansion was the most profound strategic blunder made since the end of the Cold War. In 1997, when the question of adding more NATO members arose, I was asked to testify before the Senate Foreign Relations Committee. In my introductory remarks, I made the following statement:

“I consider the administration’s recommendation to take new members into NATO at this time misguided. If it should be approved by the United States Senate, it may well go down in history as the most profound strategic blunder made since the end of the Cold War. Far from improving the security of the United States, its Allies, and the nations that wish to enter the Alliance, it could well encourage a chain of events that could produce the most serious security threat to this nation since the Soviet Union collapsed.” Indeed, our nuclear arsenals were capable of ending the possibility of civilization on Earth.

But that was not the only reason I cited for including rather than excluding Russia from European security. As I explained to the SFRC: “The plan to increase the membership of NATO fails to take account of the real international situation following the end of the Cold War, and proceeds in accord with a logic that made sense only during the Cold War. The division of Europe ended before there was any thought of taking new members into NATO. No one is threatening to re-divide Europe. It is therefore absurd to claim, as some have, that it is necessary to take new members into NATO to avoid a future division of Europe; if NATO is to be the principal instrument for unifying the continent, then logically the only way it can do so is by expanding to include all European countries. But that does not appear to be the aim of the administration, and even if it is, the way to reach it is not by admitting new members piecemeal.”Läs artikel