Svenska OSSE-observatörer stannar i Ukraina, aftonbladet.se

Tvärtemot USA kallar Sverige inte hem sina observatörer för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) som befinner sig i Ukraina, uppger utrikesdepartementet för TT.

”UD står i löpande kontakt med myndigheterna som bidrar med personal till de internationella insatserna i Ukraina och har fått uppgift om att personalen i huvudsak har för avsikt att stanna i Ukraina för att fullgöra sina uppdrag. Deras verksamhet är särskilt viktig i det uppkomna läget, både för att bidra till de-eskalering och för det internationella samfundets objektiva bedömning av händelseutvecklingen”, skriver departementets presstjänst i ett mejl till TT tidigt på söndagskvällen.

Sammanlagt deltar cirka 25 civila svenskar i de internationella insatserna som verkar till stöd för Ukraina, bland annat OSSE:s särskilda övervakningsmission, SMM, enligt UD. Läs artikel

Karzai Calls on Biden to Revers Decision on Afghan Funds, tolonews.com

Former Afghan president Hamid Karzai on Sunday at a press conference in Kabul called on the US President Joe Biden to reverse his decision on Afghan bank’s funds and return all the fund to Afghanistan.

Karzai said the fund belongs to no governments, but to the people of Afghanistan and all of it should be returned to Afghanistan’s central bank and should be kept there.

Karzai’s remarks follow an Executive Order signed by Biden on Friday which facilitates access to $3.5 billion of the frozen assets for addressing the humanitarian crisis and economic situation in Afghanistan. From the total $7 billion, $3.5 billion will remain in the US and is subject to the ongoing litigation by victims of the 9/11 attacks, according to White House.

Karzai said the people of Afghanistan are victims of terrorism as are the people of the United States. “No one punishes the victim,” he said, emphasizing that the money of the people of Afghanistan should not be given to victims of the 9/11 attacks. Läs artikel

Innlegg: Slår inn vidåpne dører, dn.no

Jacob Børresen, pensjonert flaggkommandør

Ien kronikk i DN mandag 7. februar argumenterer historieprofessor Sven G. Holtsmark ved Institutt for forsvarsstudier og professor emeritus Geir Ulfstein ved juridisk fakultet Universitetet i Oslo for at Vladimir Putin ikke har folkeretten på sin side i maktbruken overfor Ukraina. Med det slår de inn vidåpne dører. Med noen unntak for Krim, litt forskjellige vurderinger av Minsk-avtalen, Kosovo, og med forbehold om at forfatterne, etter mitt syn, tar noe lett på Vestens forsikringer til Gorbatsjov om at Nato ikke ville bli utvidet østover, er det ingen som er uenige i det. Og forbeholdene jeg nevner, den smule uenighet som måtte foreligge om de folkerettslige spørsmålene, har uansett ingen betydning fra eller til for hovedspørsmålet. Det er ikke det diskusjonen rundt USAs og Vestens rolle i krigen i Ukraina dreier seg om i det hele tatt. Det er en ren avsporing.[…]

I denne situasjonen er den eneste farbare vei å redusere trusselen slik den fortoner seg fra Moskva, ved å komme russerne i møte og anerkjenne Russlands behov for sikkerhet. Det var dette vi klokelig gjorde da Østerrike fikk sin selvstendighet i 1955 mot en garanti om at det ville forbli nøytralt og aldri tilsluttet Nato, og da Tyskland ble gjenforent i 1990, på betingelse av at landet aldri måtte få atomvåpen og at allierte styrker ikke måtte utstasjoneres i det tidligere DDR. Kunne disse begivenhetene danne presedens og for eksempel åpne for en erklæring om at Ukraina og Georgia aldri vil bli medlemmer av Nato mot en garanti om at de heller aldri vil inngå i en militær allianse med Russland rettet mot Nato og Vesten?Läs artikel

Great Powers, High Table, nybooks.com

On February 3, we published “Who’s Afraid of Isolationism?” by the historian Stephen Wertheim. The essay builds on ideas from his 2020 book, Tomorrow, the World: The Birth of US Global Supremacy, which argues that the charge of “isolationism” became from the 1930s onward a line of attack against critics of the use of US military power around the world. […]

 Biden got a lot of criticism for finally getting the US out of Afghanistan. What’s your view of that criticism?

Biden deserves credit. No president should find it acceptable to send Americans to fight a war indefinitely only for the purpose of losing the war more slowly. And the conflict was only getting deadlier for Afghan civilians, contrary to the fantasy of low-cost, sustainable war propagated by retired US generals on TV.

With respect to the execution of the withdrawal, you don’t get to lose a war and have the result look as though you won it. That said, the administration should have moved heaven and earth to process visas prior to the fall of Kabul. And how dare the United States freeze Afghanistan’s foreign assets and prepare to divert half of them to Americans suing over the September 11 attacks. In the coming months, millions of Afghans may starve to death.

Considering all that, it was perhaps predictable that Russia would choose this moment to test the mettle of Biden and American resolve by menacing Ukraine. Do you think Putin may have mistaken Biden for an isolationist?

Events on the ground probably did the most to drive Putin’s actions. That said, rather than mistake Biden for a weak isolationist, Putin may have taken Biden to be a shrewd pragmatist. The Afghanistan withdrawal showed that Biden seeks to set strategic priorities, reevaluate inherited commitments, and use force only as a last resort, when vital national interests are at stake. All laudable aims, to my mind.

To Putin, however, they may have indicated, correctly, that Biden would not be so reckless as to go to war with Russia in defense of Ukraine. If I’m correct, then Putin should also appreciate that Biden would behave very differently if a NATO ally were attacked. Läs intervjun

En randstats dilemma

Mats Björkenfeldt

 

Den framstående norske professorn, överstelöjtnant Tormod Heiers förra bok anmäldes på sajten för något år sedan . Han har nu skrivit en minst lika viktig bok: En randstat på avveie? Norges vei inn i den nye kalde krigen, 2014–2021 (Cappelen Damm Akademisk, 2021).

Boken är indelad i nio kapitel:

 

  1. Randstatens problemer

Norge övergav sin neutralitetspolitik och blev medlem i Nato 1949, men har sedan dess sökt ha USA och Nato på armlängds avstånd, då detta har visat sig tjäna norska intressen över tid. Man har balanserat mellan USA i väst och Ryssland i öst. Men efter Rysslands annektering av Krim har politiken ändrat karaktär. De amerikanska förväntningarna på solidaritet från de mindre allierade går nu som en röd tråd genom Nato-medlemskapet. Men det är inte bara genom beslut från Nato-högkvarteret, utan alltmer genom hög grad press från USA. Heier refererar här till George Kennans påpekande om Nato-utvidgningen till forna Warszawapaktstater, att det inte fanns något behov för detta, och att det orsakade ett nytt kallt krig. Underrubriken till Heiers bok har fog för sig genom att Solbergsregeringens (2013–2021) politik har medfört att den buffert mellan Väst och Öst som Norge tidigare utgjorde har försvunnit. Istället har landet blivit en språngbräda för amerikanska styrkor. Det är inte lätt att förmedla vänskapliga avsikter, när man samtidigt förbereder för amerikanska operationer på den norska sidan av gränsen, påpekar Heier. Därtill noterar han att i såväl USA som Ryssland växer det fram starka nationalistiska och värdekonservativa krafter som vill konkurrera mer än samarbeta för gemensamma mål.

Läs mer

Finlands president: ”Jag är mycket oroad för krig i Europa”, dn.se

I ett uppmärksammat nyårstal varnade Niinistö för de krav som Ryssland riktat mot bland andra Sverige och Finland. Han pekade också på allvaret i den säkerhetspolitiska situationen. […]

Hur oroad är du för att det ska bli krig?

– Jag är mycket oroad därför att om man inte hittar något slags uppgörelse, då är frågan vad som händer då. Jag ser två alternativ. Ett är att vi ser krig i Ukraina, även om det redan pågår krigshandlingar där fast i en annan skala. Eller så ser vi, vilket inte är ett trevligt alternativ, att saker fortsätter som nu vilket pressar fram mer tryck och spänningar.

Ser du risker för vårt eget närområde. Kan Sveriges eller Finlands territorium dras in i konflikten?

– Knappast. Det tror jag inte.

Bör vi skicka vapen till Ukraina för att landet ska kunna försvara sig?

– Jag har förstått att Sverige och Norge inte ska göra det. Och den finländska regeringen har i sitt program slagit fast att man inte ska skicka dödliga vapen till konfliktområden. Men nu har vi en förfrågan från Estland om att tillåta export till Ukraina. Det gäller vapen från 1950-talet, de är inte särskilt anmärkningsvärda. Problemet är att Estland köpte vapnen från Finland, och vi köpte vapen från Tyskland, och de fick i sin tur vapnen från Östtyskland, och ursprungligen kommer de från Sovjetunionen. Någon har skämtsamt sagt att man kanske borde fråga Ryssland.

– Vad vi har hört är att Tyskland inte beslutat något. Men tills vidare är signalen att de inte ska ge lov.[…]

Du har talat om en Natooption. I Sverige har regeringen närmast stängt den dörren. Hur ser du på det?

– Jag säger bara självklarheten – att man kan välja. För en självständig nation är det ju helt klart att man kan söka medlemskap eller skilja sig från medlemskap i olika institutioner. Det är självklart. Den finländska optionen är självklar. Man behöver egentligen inte säga det. Men tar man bort det som man har sagt tidigare, kan det också skapa spekulationer. Läs intervjun

U.S. removing about 150 military trainers from Ukraine, reuters.com

About 150 U.S. troops from the Florida National Guard who have been in Ukraine to help train Ukrainian forces are leaving the country as the threat of a Russian invasion increases, the Pentagon said on Saturday.

Pentagon spokesman John Kirby said the decision, first reported by Reuters, was made out of an abundance of caution and was informed by the State Department’s decision to withdraw some staff from the U.S. embassy in Kyiv.

”This repositioning does not signify a change in our determination to support Ukraine’s Armed Forces, but will provide flexibility in assuring allies and deterring aggression,” Kirby said in a written statement.

The trainers will be repositioned within Europe, he said, but it was not clear exactly where. Läs artikel

UD skärper avrådan från resor till Ukraina samt uppmanar svenskar att lämna landet, regeringen.se

Med anledning av förändringar i säkerhetsläget har UD idag beslutat att avråda från alla resor till Ukraina samt att uppmana svenskar som befinner sig i Ukraina att lämna landet.

Detta beslut ersätter tidigare beslut i vilket Utrikesdepartementet avrådde från alla resor till halvön Krim samt regionerna Donetsk och Luhansk och från icke-nödvändiga resor till övriga Ukraina. Denna avrådan har nu skärpts och inkluderar därtill en uppmaning till svenskar som befinner sig i Ukraina att lämna landet. Läs pressmeddelande

Putin is channeling Khrushchev at the height of the Cold War, responsiblestatecraft.org

David Kaiser has taught history and strategy at Harvard, Carnegie Mellon

In college and graduate school from 1965 until 1976, I and many other students learned a great deal about the origins of three worldwide struggles: the two world wars and the ongoing Cold War. Perhaps a dearth of that kind of learning is why no one is talking about the real historical parallel to the current crisis over Ukraine: the Berlin crisis of 1958-1962.

Western leaders and the press see Putin’s threats towards Ukraine the way they saw Nikita Khrushchev’s threats towards West Berlin:  as a possible imminent territorial grab. In fact, Khrushchev did not want war or new territory, and Putin may not either.  Putin, like Khrushchev, may be using a western military vulnerability for two purposes: to sow dissension in the western alliance and to force NATO to drop pretensions they see as a threat to their security. Läs artikel

Explainer: What Are the Minsk Agreements? themoscowtimes.com

[…] The first Minsk Protocol was signed by Ukraine, Russia, the Organization for Security and Co-operation in Europe (OSCE) and the pro-Russia separatist leaders in September 2014. Ukraine and the separatists agreed to an immediate 12-point ceasefire deal including withdrawal of heavy weapons and prisoner exchanges. But the agreement failed to stop the fighting, with frequent violations by both sides.

Five months later, after Ukraine lost territory to pro-Russia separatists, Minsk II was signed. Representatives of Russia and Ukraine, mediated by France and Germany, signed a 13-point agreement in February 2015. The second agreement also quickly broke down, with the OSCE reporting around 200 weekly violations in 2016-2020 and more than 1,000 since 2021, according to Novaya Gazeta.

In addition to the ceasefire, Minsk II’s notable points include the withdrawal of weapons, monitoring of the ceasefire by the OSCE and the holding of local elections in the self-proclaimed Donetsk and Luhansk People’s Republics on their future status in Ukraine. Läs artikel

Fremtidig aftale med USA kan sende amerikanske soldater til Danmark, politiken.dk

Et forsvarspolitisk nybrud af markant karakter er på vej i Danmark, der for første gang i årtier kan medføre en udenlandsk militær tilstedeværelse på dansk jord.

Statsminister Mette Frederiksen (S) meddeler torsdag eftermiddag, at Danmark og USA påbegynder formelle forhandlinger om en mulig aftale, der på længere sigt kan betyde, at USA kan opbevare både soldater og materiel på dansk jord i kortere eller længere tid. […]

Der vil være tale om en såkaldt defense cooperation agreement, eller en DCA, mellem de to lande. Det betyder, at Danmark og USA i første omgang er enige om arbejde videre med at få juraen helt på plads og fastlægge nogle spilleregler for en fremtidig amerikansk militær tilstedeværelse i Danmark. Man skal blandt andet være sikker på, at man overholder grundloven, inden en endelig aftale kan indgås.[…]

Amerikanerne har i mange år haft militærbaser på europæisk jord i eksempelvis Tyskland, og i fjor indgik USA en tilsvarende aftale, en DCA, med Norge.

Det betyder eksempelvis, at amerikanske soldater har fået adgang til flyvestationen i Rygge i det sydøstlige Norge. De baltiske lande og Polen har lignende aftaler. Herhjemme kan det tilsvarende blive aktuelt at opmagasinere materiel og udstationere amerikanske soldater på danske kaserner eller flyvestationer. Det kan også gøre det nemmere at lave militærøvelser på dansk jord.[…]

Det blev aftalt, at kontrolspørgsmålet skal løses gennem dialog og et langvarigt, tillidsbaseret venskabsforhold. USA skal desuden respektere norsk suverænitet og norsk jurisdiktion, med mindre tungtvejende amerikanske operative hensyn er vigtigst. Så må hensynet til Norges suverænitet vige, forklarer Tormod Heier, oberstløjtnant og forskningsleder ved Stabsskolen i Norge, der er en del af det norske forsvarsakademi.

»Der er et spændingsfelt mellem norsk suverænitet og amerikansk militær effektivitet. I kernen er spørgsmålet om national kontrol, og det norske forsvar har ikke kapacitet til at efterprøve og kontrollere amerikanske flyvninger og operationer ind og ud fra Norge. Og norsk militær har heller ikke kompetencen, som behøves, til at forstå det store billede«, siger Tormod Heier og tilføjer:

»Det betyder, at Norge kan blive en nyttig idiot i en bredere amerikansk strategi, som ikke nødvendigvis har noget med nordområderne at gøre«. Läs artikel

Russia shows off new surface-to-air missile system along Arctic border to Norway, thebarentsobserver.com

The 200th Motorized Rifle Brigade might have sent a big number of tanks and armoured vehicles to areas near Ukraine. But there is plenty of hardware left in the Russian border areas to Norway and Finland.

This week, the brigade located in the Pechenga Valley took its new cruise missile division out on display. Five vehicles with the Tor-M2DT missile-to-air system took part in an exercise that involved navigation through the Arctic terrain and setup of the system to combat position, the Northern Fleet informs.

The training probably took place near Korzunovo, the military settlement located about 20 km from the border to Norway. Läs artikel