Månad: mars 2022

Fredagen den 25 mars lämnade de sista deltagarna från Norrbottens flygflottilj Bardufoss Air Station och övningen Cold Response 2022, efter tio dagars övningsverksamhet i den norska fjällvärlden. […]

En av de viktigaste sakerna för flygdelarna under Cold Response är att stärka interoperabiliteten genom att tillsammans med Nato-nationerna planera, genomföra och därefter utvärdera genomförda flygpass. Sedan 2013 ingår Sverige i Natos snabbinsatsstyrka, NRF, genom bidrag till dess tillhörande reservstyrka, Response Force Pool.

– Det innebär att vi ska kunna ställa upp med ett styrkebidrag i en eventuell internationell insats och därför är det också viktigt att vi övar tillsammans för att lära oss hur man arbetar och hur man genomför flygföretag i en Nato-kontext, säger Karl. Läs  pressmeddelande

Regjeringen har donert ytterligere om lag 2.000 panservernvåpen av typen M72 til Ukraina slik at landet kan forsvare seg mot Russlands invasjon.[…]

Norge har, i likhet med flere andre land, besvart henvendelsen med en ytterligere donasjon av panservernvåpen som kan brukes mot invasjonsstyrkene, sier forsvarsminister Odd Roger Enoksen. […]

Russland har advart land som sender våpen til Ukraina. Men utenriksminister Anniken Huitfeldt (Ap) er klar på at Norge ikke kan ansees som en «medkriger».

— For at Norge skal kunne anses som part til krigen, må vi delta aktivt i militære operasjoner i Ukraina med norske militære styrker eller ved norsk utøvelse av styring eller kontroll av styrkers maktanvendelse. Den våpenstøtten vi nå bidrar med, kan ikke anses som slik deltakelse, uttalte utenriksministeren tidligere denne måneden.

— Russland har ikke rett til å rette angrep mot Norge på grunnlag av den våpenstøtten vi har bidratt med til Ukrainas utøvelse av selvforsvar, slo hun fast.

M72 er en panservernrakett i 66 millimeter kaliber. Det er et engangsvåpen som ble utviklet i USA, og den produseres i dag av Nammo Raufoss AS i Norge. Läs artikel

Socialdemokraternas tidigare partiledare Göran Persson säger att Sverige inte bör gå med i Nato, oavsett vad Finland säger. Socialdemokraterna diskuterar just nu Nato-frågan internt.

– Det är en institution och organisation som jag respekterar men som jag tror att Sverige har tjänat på att ha stått utanför, säger Persson, som inser att hans inspel kan vara ovälkommet.

Socialdemokraterna har sedan länge förordat svensk alliansfrihet. Men efter den ryska invasionen av Ukraina finns det plötsligt socialdemokratiska röster för ett Nato-medlemskap – vilket riskerar att splittra partiet.

– I det här fallet med Finland så kan det vara en situation som kommer att påverka oss naturligtvis men det får inte göras på ett sånt sätt att det är de som bestämmer åt oss, det tror jag vore väldigt olyckligt, säger Göran Persson. Läs artikel

Tarja Halonen tänker inte be om ursäkt för sin politik att odla vänskapliga kontakter med Ryssland. I dag är hon ändå besviken på hur det har gått. Hon är inte arg, men sorgsen.

Tarja Halonen uttalade sig på Åland, i samband med de så kallade Kastelholmssamtalen i regi av Ålands fredsinstitut. […]

Tarja Halonen tar som exempel Rysslands anslutning till Europarådet år 1996. Det var verkligen en positiv händelse, säger Tarja Halonen.

– Jag var mycket positiv, och tycker att jag hade goda skäl. Ryssland godkände då Europarådets principer om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen.

Dessutom fick ju ryssarna möjlighet att besvära sig till Europadomstolen, vilket har lockat många anmälningar om ryska brott mot mänskliga rättigheter.

Medlemskapet i Europarådet gav en snabb positiv utveckling när Sovjetunionen säckade ihop.

– Då var vi på goda grunder optimistiska om att ryssarna också skulle hålla fast vid den linjen, säger Tarja Halonen. Men Ryssland har avvikit från den kursen.

Nu har Ryssland utestängts från Europarådet. Man har redan börjat diskutera till exempel ett återinförande av dödsstraffet i Ryssland, påpekar Tarja Halonen. Läs intervjun

Kränkningen av Sveriges gräns över Gotland den 2 mars har inte förändrat hotbilden mot Sverige. Uppgifter om att två av de ryska stridsflygplanen skulle ha varit bestyckade med kärnvapen tonas ner av Sveriges flygvapenchef Carl-Johan Edström.

– Hade vi bedömt att hotet mot Sverige hade ökat då hade vi informerat om det, säger han till DN. […]

Carl-Johan Edström betonar att alla måste ta ett ansvar med tanke på läget i vårt närområde och att man fortsätter att anpassa den svenska beredskapen i takt med att läget förändras:

– Vi ska inte oroa befolkningen i onödan. Där vill jag vara tydlig. Och om man ska dra några andra slutsatser från den specifika kränkningen så är det att vi har anpassat beredskapen sedan nyår och här visade vi att vi hade en så bra beredskap att vi såg de ryska planen komma och kunde vara på plats med stridsflyg som kunde agera om situationen hade eskalerat ytterligare. Läs artikel

Flygvapnet satte in två JAS 39 Gripen för att mota bort men också fotografera de ryska planen. Något som skulle kunna innebära att svenska Försvarsmakten vet vilken typ av vapen de bar på:

– Generellt kan man säga att de flesta flygplan från Ryssland har sina vapen hängda på utsidan, säger Carl-Johan Edström.

Efter händelsen så kallades en rysk representant upp till UD:

– Det finns etablerade procedurer för denna sortens ärenden. I dessa ingår att kalla upp representant från kränkande nation till UD. Procedurerna tillämpas även i detta fall, sa UD:s presstjänst till SVT den 3 mars. Läs artikel

Två av de ryska flygplan som kränkte svenskt luftrum i närheten av Gotland den andra mars var kärnvapenbestyckade, rapporterar TV4 Nyheterna i Sverige.

TV4 Nyheterna rapporterar att de två attackplanen, som enligt kanalen var kärnvapenbestyckade, var av typen Suchoj 24 och de eskorterades av jaktplan av typen Suchoj 27.

Flygplanen lyfte från en flygbas i Kaliningrad. Kränkningen av det svenska luftrummet varade i omkring en minut.

Enligt de uppgifter tv-kanalen har tagit del av var luftrumskränkningen en medveten handling där syftet var att skrämma Sverige.

Svenska försvarsmakten vill inte kommentera uppgifterna om kärnvapen, men säger att det nog handlade om en medveten gärning. Läs artikel

“I fear that the hard security view on the Arctic will gain ground. In that case, we are returning to the days of the Cold War and will emphasize counting troops and focusing on military capacities and strategies in the Arctic region”, Timo Koivurova says to High North News.

Koivurova is a Research Professor at the Finnish University of Lapland’s Arctic Center. He is also a former director of the center and was advisor to the Finnish chairmanship of the Arctic Council in 2017-2019.

Responding to the Russian war in Ukraine, cooperation in the Arctic Council, which was established in 1996, was put on hold early March – for the first time ever.

The Council has been characterized by its ability to keep conflicts from other areas, including the one related to Ukraine from 2014, at arm’s distance. Military security is also clearly excluded from the Council’s mandate. […]

“However, even if Arctic cooperation such as within the Arctic Council and the Barents cooperation were to be resumed at some point, I fear that its significance will be reduced. This is so because the main focus then is likely to be on military security issues.”

“It is now fair to say that Western states are consolidating their military resources and that they are doing so with Russia in mind”, he adds. Läs artikel

Läs också kommentar på den här sajten till övningen Cold Response 2022.

Tirsdag besøkte Storbritannias forsvarsminister Ben Wallace og Norges forsvarsminister Odd Roger Enoksen (Sp) vinterøvelsen Cold Response på nettopp Bardufoss.

Her presenterte den britiske forsvarsministeren en arktisk strategi. Den innebærer at britene vil øve mer på norsk jord, samt seile og fly mer i nordområdene.

Dette er planer som britene har hatt på blokka lenge, men som er framskyndet på grunn av krigen i Ukraina. Det er også noe Norge over lang tid har jobbet for. […]

– Nordområdene og Arktis er utrolig viktig for oss. Vi har vært her nå i 50 år og på den tiden har Norge og Storbritannia fått et tett samarbeid, sier den britiske forsvarsministeren Ben Wallace.

Han sier britene vil fortsette å øve i området i årene som kommer – men i langt større grad enn tidligere.

– Det blir langt flere øvelser, og vil komme oftere for å trene i arktiske forhold. […]

Britenes satsing betyr imidlertid ikke at de skal opprette permanente baser her til lands. Norge har en basepolitikk som sier at det ikke skal etableres utenlandske permanente baser på norsk jord. Läs artikel

Läs också kommentar på den här sajten om övningen Cold Response 2022.

Paavo Lipponen är en av de finska statsministrar som har suttit längst. Han var en av nyckelpersonerna för att forma EU:s politik gentemot Ryssland. NA:s Lars Ströman har träffat Paavo Lipponen för att prata om Ukraina-kriget, Nato och relationerna mellan Sverige och Finland. […]

EU är det samarbete som både Sverige och Finland redan är med i. Vad borde Ukrainakriget leda till?

– Vi måste utveckla EU till en starkare union. Om vi vill bygga ut försvaret måste vi vara starka ekonomiskt och teknologiskt. […]

Samtidigt finns en insikt i Finland att även om ni är med i Nato eller EU, så kan ni aldrig vara helt säkra på att andra länder ställer upp.

– Det absolut grundläggande är vårt nationella försvar. Det krävs en enorm styrka även för den som skulle enbart attackera Finland. Vi har ett vältränat militärt försvar. Det handlar i grund och botten om utbildningsnivån.

– Någon gång i mitten av 90-talet observerade jag tillsammans med försvarsminister Anneli Taina artilleriövningar i Lappland. Det var tungt artilleri som sköt mot ett mål. Det franska parlamentets försvarsutskott var där och observerade. Sedan presenterade man eldledarna för fransmännen. Det var reservister som utbildades till reservofficerare, 19-20-åriga pojkar. Fransmännen var helt imponerande: ”Är de inte professionella?”.

Hur ställer du dig till Nato-medlemskap?

– Det var under mina regeringar som vi etablerade den linje Finland nu har. Militär alliansfrihet, ett starkt nationellt försvar och så ska vi stå så nära Nato som möjligt inom ramen för Partnerskap för fred (en sidoorganisation till Nato, reds anmärkning).

– Nu har vi två alternativ: Nato-medlemskap eller ett förstärkt samarbete med vår viktigaste partner, Förenta staterna. Läs intervjun

If the worst fears of Europe are realised and the conflict in Ukraine spreads across the continent to other neighbours of Russia, then Finland will be ready. It has supplies. At least six months of all major fuels and grains sit in strategic stockpiles, while pharmaceutical companies are obliged to have 3-10 months’ worth of all imported drugs on hand. It has civilian defences. All buildings above a certain size have to have their own bomb shelters, and the rest of the population can use underground car parks, ice rinks, and swimming pools which stand ready to be converted into evacuation centres.

And it has fighters. Almost a third of the adult population of the Nordic country is a reservist, meaning Finland can draw on one of the biggest militaries relative to its size in Europe. “We have prepared our society, and have been training for this situation ever since the second world war,” says Tytti Tuppurainen, Finland’s EU minister. After spending eight decades living first in the shadow of the Soviet Union and now Russia, the threat of war in Europe “has not hit us as a surprise”. Läs artikel