Försvarsanslaget ska öka till två procent av BNP, regeringen.se

Anslaget till det svenska militära försvaret ska öka till två procent av BNP. Det meddelade statsminister Magdalena Andersson på en pressträff tillsammans med finansminister Mikael Damberg och försvarsminister Peter Hultqvist. […]

Statsministern konstaterade att Sverige är mitt uppe i den största militära upprustningen sedan 1950-talet, med återinförd värnplikt som en av åtgärderna.

– Mellan 2014 och 2025 kommer utgifterna för försvaret att ha ökat med 85 procent, med nuvarande försvarsbeslut, sade hon.

Till det kommer nu ytterligare förstärkningar, berättade statsministern. Redan innan Rysslands angrepp på Ukraina beslutade försvarsminister Peter Hultqvist om överläggningar med Försvarsberedningen för att stärka försvarets förmåga på kort sikt och regeringen kommer utöver detta ta beslut om ytterligare resurstillskott.

– Anslaget till det militära försvaret ska öka till två procent av BNP. Vi ska nå dit så fort det är praktiskt möjligt. Det vill säga när det är möjligt att på ett effektivt sätt omsätta ökningarna i stärkt försvarsförmåga. Läs pressmeddelande

Försvarsminister Kaikkonen i USA: ”Inte just nu rätt tid för Natoansökan”, hbl.fi

Försvarsminister Antti Kaikkonen tog ställning i den svallande Natodebatten efter ett möte i Pentagon med sin amerikanska kollega Lloyd Austin. – Jag tror att man i Nato anser att det viktigaste nu är att hitta en lösning i Ukraina. Det är kanske inte rätt läge att skicka in en Natoansökan, sa Kaikkonen.

Antti Kaikkonens kommentar kom på en presskonferens med finska journalister i Washington DC. Han frågades om han är av samma åsikt som den svenska statsministern Magdalena Andersson, som tidigare i veckan skapade rubriker med ett uttalande där hon sa att ett svenskt Natomedlemskap skulle ”destabilisera den här delen av Europa”.

Kaikkonen sa att han inte bekantat sig tillräckligt noggrant med uttalandet för att kommentera det direkt, men han bedyrade vikten av det finsk-svenska samspelet i frågan.

– Finland och Sverige fattar sina egna beslut men det är mycket viktigt att vi håller varandra ajour om de diskussioner som förs i bägge länder. Jag håller mycket kontakt med min kollega Peter Hultqvist. Läs artikel

Våreld 22, forsvarsmakten.se

Våreld 22 har cirka 4000 deltagare från 14 olika förband och skolor i både armén, flygvapnet och hemvärnet. Det är såväl värnpliktiga, som anställda soldater, officerare, specialistofficerare och elever från Försvarsmaktens skolor med i övningen.

Övningen genomförs på flera platser i mellersta och södra Sverige med koncentration kring Försvarsmaktens övnings- och skjutfält i närheten av Skövde, Remmene, Skillingaryd, Hagshult och Revingehed. I Skillingaryd genomförs även övning SEE-22 (Swedec EOD Exercise 2022) och i Hagshult LFÖ 22 (Luftförsvarsövning 22). Läs pressmeddelande

Scholz: Sending Polish jets to Ukraine via US base in Germany ’certainly’ not an option, dw.com

Germany and the US have both said sending Polish MiG fighters to Ukraine would be an escalatory step. Ukrainian President Zelenskyy has pleaded with NATO to provide more firepower.

German Chancellor Olaf Scholz on Wednesday said he did not support a proposal from Poland to deliver Soviet-era MiG-29 fighter jets to Ukraine via the US Ramstein Air Base in Germany.

Speaking at a press conference in Berlin alongside Canadian Prime Minister Justin Trudeau, Scholz said Germany had already sent defensive weapons and ”significant” financial support and humanitarian aid to Ukraine.

”Apart from that, we have to think very carefully about what we are doing, and this certainly does not include fighter jets,” the chancellor said. Läs artikel

Statement of Finland, Denmark, Iceland, Norway, Sweden, and the European Union regarding the Barents Euro-Arctic cooperation, government.se

Finland, Denmark, Iceland, Norway, Sweden, and the European Union have condemned in the strongest possible terms Russia’s unprecedented military aggression against Ukraine.

The Barents Euro-Arctic Council is built upon the Kirkenes Declaration of 1993, which states that “cooperation in the Barents Euro-Arctic Region will contribute substantially to stability, progress, international peace and security in the area and in Europe as a whole, where partnership is now replacing the confrontation and division of the past”. […]

Considering Russia’s blatant violation of international law, breach of rules-based multilateralism and the principles and objectives of the Barents Euro-Arctic Council Finland, Denmark, Iceland, Norway, Sweden, and the European Union have no other choice than to suspend activities involving Russia in the Barents Euro-Arctic cooperation. We remain convinced of the enduring value of Barents Euro-Arctic cooperation and reiterate our support for this institution and its work. Läs artikel

– Zelenskyjs bønner må ignoreres. Ukraina står på egenhånd, og slik må det også være, forsvaretsforum.no

Jo Jakobsen,professor ved Institutt for Sociologi og Statsvetenskap, NNTNU

Når Russlands angrep mot Ukraina nå virker å ha gått inn i en enda mer brutal fase, har frustrasjonen hos ukrainske ledere økt. Presidenten, Volodymyr Zelenskyj, har vært det fremste symbolet på Ukrainas motstandskraft og heltemot – og på dets tragedie.

Zelenskyj, og mange ukrainere med ham, bønnfaller Vesten og Nato om å opprette en flyforbudssone som skal stenge luftrommet over Ukraina for russiske fly og derigjennom beskytte uskyldige sivile. […]

For Vestens ledere har de siste dagene vært hektiske. Man har innført et eksepsjonelt tøft sanksjonsregime overfor Russland, man har akselerert våpenleveransene til Ukraina, man har signalisert en felles vestlig front som for noen få uker siden virket tilnærmet utenkelig, og man har ikke gått av veien for å gratulere seg selv nettopp for å ha brukt disse verktøyene.

Men man har ikke opprettet, og man kommer heller ikke til å opprette, noen flyforbudssone. Signalene fra Det hvite hus, fra Pentagon, fra Natos generalsekretær, fra den britiske statsministeren og fra mange andre (endog inkludert statsministeren i Litauen, ett av få land som begripeligvis nærer en eksistensiell angst for Moskvas ambisjoner) er foreløpig krystallklare: opprettelsen av en flyforbudssone vil bringe NATO i væpnet konflikt med Russland.

Det er et scenario som øker risikoen betraktelig for at Ukraina-krigen blir regional – kanskje også global. En flyforbudssone har atomkrig som plausibelt endepunkt. […]

Zelenskyjs bønner må altså ignoreres. Ukraina står på egenhånd, og slik må det også være. I Zelenskyjs øyne representerer Ukrainas tragedie også en moralsk fallitterklæring fra Vestens side.

Nato har i praksis gitt Russland «grønt lys» til å invadere. Russlands hender er dynket i blod, men også Vestens hender er røde. Dette er ikke en urimelig anklage. Men det er ikke den manglende entusiasmen for en flyforbudssone i seg selv som kommer til å avgjøre Vestens ettermæle i denne tragedien. Läs artikel

Motståndskraft!

Utgivarna

Sverige behöver ett folkförsvar. Vi har ett stort och glesbefolkat territorium, och det skyddas bäst av människor som känner varje stock och sten. Vi behöver kunna försvara strategiska anläggningar, utkämpa strid i städer, föra fria kriget, garantera säkerheten för personer som har svårt att ta hand om sig själva, som barn och gamla. Detta kräver att en stor del av befolkningen är värnpliktsutbildad och att resten har fått utbildning i civilförsvarets olika grenar.

Läs mer

Det nya språket. En tidskommentar

Anders Björnsson

Under krig och krigsliknande tillstånd bryter konsensus och lagstiftning samman. Det händer också med språket. Man debatterar inte, man attackerar. Så har det blivit inför och under Ukrainakriget. Den erfarna ledarskribenten Barbro Hedvall tycker sig ha urskilt ”ett drag av illvilja […] i den politiska diskussionen” (Dagens Nyheter 7/3) Den mindre erfarna Paula Neuding citerar (Svenska Dagbladet 7/3) med gillande en brittisk Rysslandshatare som anser att förre tyske förbundskanslern Gerhard Schröder ”stinker” och att han borde förvägras inresa till Storbritannien och USA. Anledningen är att han har lett ett ryskt-europeiskt energikonsortium, och alla vet ju att ryssar stinker – av vitlök, eller hur?

Det kommer säkert att göras lingvistiska undersökningar om hur det politiska språkbruket under dessa tider av världspolitisk högspänning har förskjutits över lag, och någon borde kanske redan idag i Victor Klemperers anda samla och systematisera belägg för hur tidsanda och krigshändelser har påverkat språkanvändningen – också i Sverige. Rysslands angreppskrig mot Ukraina kan tyckas bekräfta bilder av ryssen och det ryska samhället som rasligt annorlunda och motbjudande.

Läs mer

Norway intends to keep seaports open to Russian ships, thebarentsobserver.com

[…] The Norwegian government this week decided to keep its seaports open to the Russians. According to Vestre, the fisheries are utmost important and a ban on Russian ships would have serious consequences for local Norwegian industry.

He argues that the decision will remain in place even if the EU decided to introduce a ban on Russian vessels in European ports.

“If the EU comes to a conclusion that is different from the Norwegian, then that will not automatically mean that the Norwegian government follows the EU,” he says. Läs artikel

What Is Article 5 and How Does it Shape NATO’s Ukraine Response? usnews.com

[…] The charter stipulates that member countries will assist the attacked party “by taking forthwith, individually and in concert with the other Parties, such action as it deems necessary, including the use of armed force, to restore and maintain the security of the North Atlantic area.”

Importantly, each nation gets to determine how they will respond, Sloan says. It’s not an automatic commitment to do anything specific in terms of an attack.

And invoking Article 5 is not automatic.

After a country is attacked, they would come together with the other alliance members and see if all 30 member countries would agree to regard the situation as an Article 5 case. That human element ensures further protection that an accident or a mistake doesn’t result in a wider war. Läs artikel

Nato 70 år

Mats Björkenfeldt

Vi återpublicerar här en artikel om Nato som tidigare legat på sajten. (Utgivarna)

Den kanadensiske historikern Timothy Andrews Sayle har lägligt utkommit med boken Enduring Alliance. A History of NATO and the Postwar Global Order (Cornell University Press 2019).

I mars 1948 inträffande den så kallade Pragkuppen: det tjeckiska kommunistpartiet grep makten i Tjeckoslovakien. En månad senare krävde Stalin att Norge skulle sluta en pakt med Sovjetunionen. Samma månad hade Finland ingått VSB-avtalet, det vill säga ett fördrag om vänskap, samverkan och ömsesidigt bistånd, med grannen i öster. Den brittiske utrikesministern Ernest Bevin, som aldrig trodde att Sovjetunionen skulle starta något krig, var dock orolig för i första hand de nämnda påtryckningarna mot Norge.

Läs mer

Andersson om Nato-medlemskap: Skulle destabilisera säkerhetsläget, svt.se

En svensk ansökan om Nato-medlemskap är inte aktuell. Det uppgav statsminister Magdalena Andersson (S) under en pressträff på tisdagseftermiddagen.

– I det här läget skulle vi ytterligare destabilisera läget i Europa.

Statsminister Magdalena Andersson beskrev på tisdagens pressträff Rysslands agerande i Ukraina som ”en alltmer brutal och urskillningslös krigsföring som drabbar civila”.

– Rysslands krig är olagligt. Krigets lagar måste gälla. Våldet mot civila måste omedelbart upphöra, säger Andersson.

Statsministern bekräftade även att leveranser av militär materiel från Sverige har fullföljts och berättade att man nu undersöker ytterligare möjligheter att stötta Ukraina, bland annat för att stärka deras motståndskraft mot cyberattacker.

När det kommer till den försvarspolitiskt brännheta och omdebatterade frågan om Nato-medlemskap säger regeringen fortsatt nej till att starta en diskussion. Magdalena Andersson menar att en svensk ansökan om att gå med i försvarsalliansen skulle ha en negativ påverkan på det rådande säkerhetsläget.

– Om Sverige skulle välja att skicka in en Nato-ansökan i det här läget skulle vi ytterligare destabilisera läget i Europa. […]

Andersson meddelade att Sverige och Finlands regeringar inför EU-toppmötet med Europeiska rådet i Frankrike senare i veckan har skrivit ett gemensamt brev till övriga medlemsländer. Detta för att påminna de andra länderna om och understryka vikten av EU:s gemensamma försvarsklausul som finns inskriven i Lissabonfördraget. Den innebär att EU-länderna är skyldiga att ge stöd och bistånd ”om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium”.

– Det handlar om att understryka att den klausulen finns, säger Magdalena Andersson. Läs artikel