Månad: mars 2022

Finland och Sverige fortsätter att intensifiera sitt försvarssamarbete, också med USA och med Nato. Det är oklart om länderna siktar på medlemskap i militäralliansen, och i vilken takt.

Det vore obegripligt om inte Storbritannien hjälpte till om Ryssland i en framtid skulle utsätta Sverige för en aggression, säger den brittiske försvarsministern Ben Wallace under en gemensam pressträff i Köpenhamn tillsammans Danmarks försvarsminister Morten Bødskov och Peter Hultqvist.

– Sverige är en del av samma familj. Vi skulle stå vid Sverige och göra allt vi kan för att hjälpa till, både militärt och på andra sätt, säger Wallace.

Försvarsminister Peter Hultqvist uppger att Wallace gett samma besked tidigare, men då i informella samtal ministrarna emellan.

– Det är klart att det är en markering från Storbritanniens sida som vi är glada för, säger Hultqvist om att Wallace nu säger samma sak publikt. Läs artikel

We condemn in the strongest possible terms the Russian Federation’s aggression against Ukraine.

Article 2(4) of the Charter of the United Nations prohibits “the threat or use of force against the territorial integrity or political independence of any state, or in any other manner inconsistent with the Purposes of the United Nations.”  There are only two exceptions expressly included in the Charter:  individual or collective self-defense under Article 51 of the Charter if an armed attack occurs, or authorization by the United Nations Security Council acting under Chapter VII of the Charter.  Neither of these exceptions applies to the current situation. In particular, the Russian Federation has no right of individual self-defense against Ukraine.

The right to self-determination is no legal basis for the creation of the Ukrainian territories Donetsk and Luhansk as “states”. Therefore, their recognition by the Russian Federation is a flagrant violation of Ukraine’s territorial integrity, and as such without legal effect. Since these territories are not states, the Russian Federation cannot invoke collective self-defense on behalf of these territories in order to justify its attack on Ukraine. In the same vein, the Russian Federation cannot rely on the alleged “consent” of these entities to justify any intervention in the territory of Ukraine for any purpose. […]

We call on all U.N. Member States to fulfill their obligations in relation to the Russian Federation’s violation of the prohibition on aggression, which is a peremptory norm of international law (jus cogens). It endures regardless of violations. Accordingly, states must cooperate to bring this aggression to an end through lawful means; they must not recognize as lawful any situation it creates; nor may they render aid or assistance in maintaining the situation.

Last, we remind third-party states, including the Republic of Belarus, that the action of a state in allowing its territory, which it has placed at the disposal of another state, to be used by that other state for perpetrating an act of aggression, might be an act of aggression in and of itself. Läs uttalandet

[…] Den 16 juni 2009 fattade Sveriges riksdag ett av sina dummaste beslut hittills. Med tre rösters marginal avskaffas den allmänna värnplikten. De drivande var Moderaterna och beslutet byggde på idén  att försvaret av Sverige skulle bygga på frivillighet.

Den lag som gjorde plikten möjlig lades vilande efter över hundra år av folkligt förankrat försvar. Men leden på regementena gapade tomma och rekryteringen av nya soldater och sjömän gick – sådär.

Efter regeringsskiftet 2014 började Socialdemokraterna omgående förbereda en återaktivering av värnplikten fast i moderniserad form. Redan i december samma år återinfördes repövningar och 2017 återaktiverades pliktlagstiftningen fast för både kvinnor och män.

Och under nytt namn: totalförsvarsplikt.

Sedan dess har pliktsystemet sakta men säkert byggts upp igen. Enligt årsredovisningen från Plikt- och prövningsverket skickades förra året 104 000 mönstringsunderlag ut till totalförsvarspliktiga. Efter urvalet gick 22 000 vidare som både kvalificerade och motiverade antalet som faktiskt gör lumpen i år är 5 826. […]

Det är dags att aktivera totalförsvarsplikten på riktigt. Dels behöver antalet som gör lumpen höjas rejält. Det svenska försvaret har en hög teknisk nivå, bra ledning och motiverade medarbetare. Men det är för litet. När det växer behöver antalet soldater och sjömän öka.

Sätt ett etappmål på 20 000 på några års sikt och anpassa utbildningsorganisationen efter det. Som statistiken från Plikt- och prövningsverket visar finns både kvalificerade och väl motiverade personer att utbilda.

Dels skulle plikt behöva användas även för den civila krishanteringen. Det kan handla om räddningstjänst, stöd till sjukvården eller andra mer eller mindre kvalificerade uppgifter. Läs ledaren

– Finland har rört sig klart mot ett närmare samarbete med USA, sa president Sauli Niinistö på en presskonferens i Washington DC, efter ett möte i Vita huset med den amerikanska presidenten Joe Biden.

Nu jävlar är det dags att hålla truten och ställa in sig i ledet. Nu jävlar är det dags att gå med i Nato. Nu jävlar är det dags att stänga förbindelserna med de där figurerna vi kallat för våra vänner.

Försvarsmakten deltar i vinterövningen Cold Response 2022, som arrangeras av Norges försvarsmakt i området Narvik–Bardufoss i Nordnorge 18.3–2.4.2022. Genom att delta i övningen utvecklar Finland den nationella försvarsförmågan, det bilaterala samarbetet med Norge samt försvarssamarbetet med Sverige.

Från Försvarsmakten deltar totalt 680 personer i övningen. Av dem är ca 470 beväringar och 30 reservister. De deltagande trupperna kommer huvudsakligen från Kajanalands brigad, Jägarbrigaden och Björneborgs brigad. Förutom trupperna från Armén deltar stabs- och förbindelseofficerare från Huvudstaben, Marinen, Flygvapnet, Försvarsmaktens ledningssystemcenter samt Försvarsmaktens logistikverk. Övningsstyrkans huvudmateriel består av bandlastbilar, Leopard 2A4-stridsvagnar och tunga raketkastare. Läs pressmeddelande

Också som medlem av Nato skulle Finland i första hand försvara sitt eget territorium. I en idealsituation skulle vi få hjälp av USA, men det finns tvivel. I värsta fall skulle finländska soldater tvingas ut i dödliga krig.

År 1999 skrev Tomas Ries den första stora utredningen om för- och nackdelar med ett eventuellt finländskt Natomedlemskap. Ries som då forskade vid Försvarshögskolan i Finland kom fram till att argumenten för och emot Nato vägde ungefär lika tungt.

– Den bilden har egentligen inte förändrats – ända tills förra veckan då Putin visade sig vara så oberäknelig och farlig. Jag misstänker att det är den stora förändringen som gör att den finska statsledningen nu bestämt sig för att allvarligt fundera på Natomedlemskap, säger Ries som nu är docent vid Försvarshögskolan i Sverige.

– Ända fram till för en vecka sedan lutade man mot att det är klokare att vänta med ett regelrätt Natomedlemskap, säger Ries. […]

Enligt Cronberg finns det ändå allt större tvivel kring om Natos säkerhetsgarantier alltid gäller fullt ut.

– I en idealsituation innebär artikel fem att alla ska försvara den som bli attackerad. Men det finns allt mer tvivel kring om USA eller europeiska länder skulle utsätta sig för faran att själv bli attackerad, säger Cronberg.

Enligt Cronberg är till exempel de baltiska staterna, som hör till Nato, för tillfället osäkra på exakt vad säkerhetsgarantierna betyder.

– Man tvivlar på om USA till exempel skulle ta risken för en kärnvapenattack mot San Fransisco för att man försvarar Baltikum. Så det är lite osäkert vad paragraf fem egentligen innebär, säger Cronberg. Läs artikel

Sverige, Danmark (inklusive Grönland och Färöarna), Finland, Island, Kanada, Norge och USA fördömer Rysslands oprovocerade aggression mot Ukraina och noterar de allvarliga svårigheter för mellanstatligt samarbete, bland annat i Arktis, som Rysslands agerande har orsakat.

Vi betonar Arktiska rådets fortsatta betydelse för samarbetet i det cirkumpolära området och upprepar vårt stöd för institutionen och dess arbete. Vi har ett ansvar gentemot människorna i Arktis, däribland urfolken, som bidrar till och gagnas av det betydelsefulla arbete som utförs inom rådet.

Grundprinciperna om suveränitet och territoriell integritet, baserade på folkrätten, har sedan länge legat till grund för arbetet i Arktiska rådet, ett forum där Ryssland för närvarande är ordförandeland. Med anledning av Rysslands flagranta brott mot dessa principer kommer våra företrädare inte att resa till Ryssland för möten i Arktiska rådet. Läs artikel