Månad: mars 2022

The Prime Minister has been trying to convince NATO allies to provide more help to Ukraine after President Volodymyr Zelensky pleaded at a NATO-EU-G7 summit in Brussels for ”1 percent of all your planes, 1 percent of all your tanks”. Mr Johnson conceded it would be a challenge to give Mr Zelensky the tanks he has demanded to fight against the Russian invaders. The Prime Minister said it would ”logistically” be ”very difficult” during the NATO summit on Thursday, March 24.

But Mr Johnson said allies would strive to give Mr Zelensky weapons ”in the quantity and of the quality” he needs to defend his nation from the Russian invasion.

He pledged more missiles and a new deployment of UK troops to Bulgaria, while doubling personnel in Poland and Estonia to boost Nato on the eastern flanks.

French President Emmanuel Macron categorically rejected the idea of providing Ukraine with more tanks, as hinted at by Mr Johnson, calling it a ”red line”. Läs artikel

Invaderande Ryssland viftar undan alla anklagelser från omvärlden och kommer med egna. Omvärldens motstånd liknas vid nazism.
– Ett äkta hybridkrig, ett totalt krig, har förklarats mot oss i dag, säger utrikesminister Sergej Lavrov.

Lavrovs reaktion riktas mot EU, som väntas lägga ytterligare sanktioner mot Ryssland med anledning av den fullskaliga invasionen av Ukraina.

– Denna term, som användes av Nazityskland, används nu av många europeiska politiker när de säger vad de vill göra med Ryssland, säger den ryske utrikesministern i ett framträdande hos en Kremlsponsrad tankesmedja, enligt AP och den ryska nyhetsbyrån Interfax.

– Eftersom vi ser dessa sanktioner som illegala står det klart för oss att alla de värderingar som våra motparter i väst har predikat för oss hela tiden – såsom yttrandefrihet, marknadsekonomi, okränkbarhet av privat egendom och oskuldspresumtion – inte är värda ett öre, säger Lavrov. Läs artikel

[…] På 1990- og 2000-tallet ble det meste av alliert infrastruktur i Norge avviklet. Derfor mener Anniken Huitfeldt at tilleggsavtalen om forsvarssamarbeid med USA (SDCA) så viktig.

– Vi trenger infrastruktur for å kunne motta forsterkninger og det er det avtalen skal bidra til. Forsterkningspolitikken og alle dens elementer – øving, trening, forhåndslagring og infrastruktur – er ikke en trussel mot basepolitikken, sa Huitfeldt.

– Den er en forutsetning for basepolitikken. Målet har hele tiden vært det samme: Forsterkning i krise og krig – ikke permanent nærvær. Det er avgjørende at vi viser solidaritet med våre allierte. Slik vi selv forventer solidaritet dersom vi en dag skulle trenge det […]

Samtidig er beroligelse fortsatt viktig.

– Norge utgjør ikke, har aldri utgjort, og skal ikke utgjøre noen trussel mot Russland. Derfor har det vært viktig for oss å trekke opp klare grenser i arbeidet med SDCA-avtalen: Norsk basepolitikk, atompolitikk og begrensninger for utenlandsk militær aktivitet i Norge i fredstid, ligger fast.

– Samtidig begrenser vi alliert militær aktivitet som kan virke provoserende på Russland. Våre selvpålagte restriksjoner har alltid vært nettopp det: valgt av oss selv.

Hun påpeker at Norge har alltid praktisert åpenhet rundt militære øvelser i Norge. […]

Neste år overtar Norge lederskapet i Arktisk råd. Det blir et annet lederskap enn det noen hadde sett for seg. Russland er en viktig og stor arktisk stat.

– Men samarbeidet med Russland i Arktisk råd er satt på hold. I Barentssamarbeidet lider folk-til-folk-kontakten. Og rammer både vanlige russere og vanlige nordmenn. Vi må i tiden fremover tenke klokt rundt hvordan vi innretter samarbeidet og bruker våre støtteordninger. Det er Putins Russland – ikke russere – våre tiltak er rettet mot.

Det vi ikke kan gjøre noe med er geografien. Russland forblir Norges nabo og vil være det også når Putin-regimet en dag er historie.

– Felles grense, felles ressurser og felles utfordringer i nord gjør at vi ønsker et velfungerende praktisk samarbeid med Russland i nord. Uten dette kan vi risikere at torskebestanden i Barentshavet forsvinner.

Og det er ikke i Norges interesse, ei heller Europas. Läs intervjun

Madeleine Albright, the first female U.S. Secretary of State, a prominent liberal interventionist, and promoter of NATO expansion, died on Wednesday from cancer at the age of 84.

Born in Prague on the eve of the Second World War, Albright came to the United States with her family as refugees and rose to the highest levels of government service. A scholar of international relations and a professor at Georgetown University, she entered public service as ambassador to the United Nations in Bill Clinton’s first term, and then was nominated to lead the State Department in the second.

Albright was a major influence on the Clinton administration’s foreign policy and consistently pushed for a more hawkish and interventionist line in response to foreign crises and conflicts. Her foreign policy worldview was rooted in the history of a Europe ravaged by total war, but this also served to distort her understanding of international problems and encouraged her to favor military options too often. She was a significant influence on the increasingly combative approach at the end of Clinton’s presidency, and her role in building support for U.S./NATO military intervention in Kosovo was her legacy. Läs artikel

Försvarsmakten har ökat antalet beredskapsstyrkor som ska kunna sättas in snabbt.
– De är sedan en tid tillbaka fullt operativa, beredda att lösa uppgifter med mycket kort varsel, säger insatschef Micael Claesson. […]

Försvarsmaktens insatschef säger nu att fler styrkor i Sverige satts i beredskap.

– Redan i förra veckan fattade Försvarsmakten beslut om att öka antalet beredskapsstyrkor och jag kan bekräfta i dag att de sedan en tid tillbaka är fullt operativa, beredda att lösa uppgifter med mycket kort varsel. […]

Försvarsmakten står fast vid sin bedömning om att risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är låg, men kan inte uteslutas. Det gäller även för den militärt strategiskt viktiga ön Gotland. Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj tog i ett tal i riksdagen under torsdagen upp att rysk propaganda visat hur Ryssland skulle kunna ta över Gotland.

– Vi kan inte bortse från att ön ligger där den ligger. Men vi ser inget övergängande militärt hot, säger Michael Claesson. Läs artikel

Det krävs att minst tre fjärdedelar av de närvarande riksdagsledamöterna röstar ja till att Sverige ska med i Nato för att beslutet ska vara giltigt enligt KU:s vice ordförande socialdemokraten Hans Ekström.

Därmed kan det bli svårt för (M) att driva igenom ett riksdagsbeslut om svenskt Nato-medlemskap utan stöd från (S).

Moderaternas partisekreterare menar dock att varje militärt samarbete har ”sin egen unika karaktär” och därför är det inte säkert att kravet på tre fjärdedelar gäller. Läs artikel

Varje dag kollar jag svenska analyser och kommentarer om Ukraina. Men det är något konstigt med dem. Alla rör sig i samma riktning. På kultursidorna har jag läst långa rader av mobiliserande solidaritetsartiklar. Inget fel på dem. Jag delar ståndpunkterna. Jag har hållit tal på protestmöten. Jag har kallat Vladimir Putin för både krigsförbrytare och mördare, och kommer göra det igen.

Men ändå undrar jag: Var finns de som kritiserar den euroamerikanska reaktionen på kriget, de som inte säger samma sak som alla andra, som ifrågasätter och komplicerar?

I svåra lägen borde väl genomarbetade oppositionella röster välkomnas och vårdas. Nu verkar de i stället, med några enstaka undantag under de senaste dagarna, ha stängts ute. Men när offentligheten blir entonig försvagas det demokratiska förnuftet, det som uppstår i offentliga meningsutbyten, just det man nu försöker försvara i Kiev och Charkiv. Läs artikel

On March 13, Russian missiles hit a military base in Ukraine, about 15 miles from the Polish border. Poland is a NATO member. Suppose the airstrike had occurred 15 miles on the other side of the border, in Poland. Would the NATO Treaty automatically place the United States and all other NATO members at war with Russia? […]

That understanding is mistaken. The NATO treaty does not require the United States or any other party automatically to go to war if a party is attacked. The treaty provides that an attack on one is an attack on all—but it leaves each nation free, in accordance with its own “constitutional processes,” to determine whether an armed attack has occurred and to take such action “as it deems necessary” in response. Nor does the treaty expand the president’s war power. “The distribution of power within the United States government is precisely what it would have been in the absence of the treaty,” the Senate Foreign Relations Committee said in 1979. In the event of an armed attack, the United States “reserves the right to determine for itself what military action, if any, is appropriate.” Läs  artikel

Tidigare statsminister och utrikesminister Carl Bildt är emot Ulf Kristerssons Nato-plan. Frågan har en sådan tyngd att det krävs politisk samsyn, menar han.

– Det förutsätter att alla de stora partierna är eniga om det steget, säger han i en intervju i Sveriges Radio. […]

I en intervju i Sveriges Radios P3 argumenterar Carl Bildt, tidigare statsminister, utrikesminister och Moderatledare, emot den uppfattningen.

Enligt honom är det viktigt att det finns en majoritet i riksdagen och att de stora partierna är eniga för att ett medlemskap ska bli aktuellt.

– Det här är inte något man gör med en rösts övervikt, eller lottar i riksdagen, vare sig i Finland eller i Sverige. Det förutsätter att alla de stora partierna är eniga om det steget. Och då ska man ta det steget med viss bestämdhet, snabbhet och styrka, säger han till P3. Läs artikel